Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 561059 sökträffar

Skogen hjälper oss nå klimatmålen

Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägare när det gäller att begränsa klimatförändringen. Men mycket forskning kvarstår innan vi får en fullständig förståelse för skogens roll när det gäller att lagra kol. Som ett hjälpmedel i denna forskning har Natascha Kljun utvecklat en ”fo

https://www.lu.se/artikel/skogen-hjalper-oss-na-klimatmalen - 2026-04-29

Gör om gör rätt: cirkulär biobaserad ekonomi

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Aldrig förr har det väl varit tydligare att vi måste göra drastiska och världsomspännande förändringar i hur vi behandlar planeten för att inte vår konsumtion ska få katastrofala följder i framtiden. Forskning pekar i riktning mot att sluta förlita oss på fossila råvaror och istället gå mot en cirkulär biobaserad ek

https://www.lu.se/artikel/gor-om-gor-ratt-cirkular-biobaserad-ekonomi - 2026-04-29

Så kan hudceller bli blodstamceller – mekanism kartlagd

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare har i ett internationellt samarbetsprojekt lyckats omvandla mänskliga hudceller till blodstamceller. – Det här är ett första steg på väg mot att generera fullt funktionella blodstamceller i provrör, som i framtiden skulle kunna transplanteras till patienter med blodsjukdomar, säger forskaren Filipe Pereira,

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hudceller-bli-blodstamceller-mekanism-kartlagd - 2026-04-29

Välbevarat fossil avslöjar hud som fortfarande är mjuk

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En fisködlas uråldriga vävnader har nu analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I den unika studien har forskarna också undersökt fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets skinn och blod. Studien bidrar

https://www.lu.se/artikel/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk - 2026-04-29

Donatorer tog del av senaste rönen inom marinarkeologi och nanovetenskap

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En blåsig och regnig novemberkväll välkomnades donatorer som donerat till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse, in i värmen på Gamla Biskopshuset. Efter inledande ord av rektor Torbjörn von Schantz tog kvällens talare, dr. Brendan Foley och professor Lars Samuelson vid och höll två inspirerande föreläsningar.

https://www.lu.se/artikel/donatorer-tog-del-av-senaste-ronen-inom-marinarkeologi-och-nanovetenskap - 2026-04-29

Arbete, teknologi och social förändring studeras vid nytt centrum

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2026-04-29

HALOS – ett unikt samarbete inom Life Science med MAX IV, ESS, DESY och European XFEL i fokus

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar ett centru

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2026-04-29

Så hamnade flugorna i våra fruktfat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2026-04-29

Koll på graderna kan vässa konkurrenskraften

Mindre spill. Ökad kvalitet. Lägre miljöbelastning. Säkrare arbetsmiljö. Med koll på graderna, alltså på hur mycket oönskat material som uppstår i samband med exempelvis skärande bearbetning i tillverkningsindustrin, finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra. Men kunskapen på området är begränsad. Det vill Henrik Persson på LTH ändra på. Av: Sven-E Lindberg Henrik Persson är civilin

https://www.lu.se/artikel/koll-pa-graderna-kan-vassa-konkurrenskraften - 2026-04-29

Arkeologiska fynd utan att gräva

Spadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera metoder som 3D-modellering, rumsanalys och till och med laserskannrar och multispektrala  sensorer fästa på drönare. Nicolo Dell'Unto är forskare vid Lunds universitet och tillhör den växande skara av ar

https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-grava - 2026-04-29

Lärosäten Syd lanserar kontor i Bryssel

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag lanserar Lärosäten Syd sitt gemensamma Brysselkontor med ett symposium för ett hundratal inbjudna representanter från EU-institutioner, lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer. Syftet med kontoret är att universiteten inom Lärosäten Syd ska bli mer aktiva i att påverka policyprocesser, synliggöra

https://www.lu.se/artikel/larosaten-syd-lanserar-kontor-i-bryssel - 2026-04-29

Så kan immunsystemet kontrolleras

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot can

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-immunsystemet-kontrolleras - 2026-04-29

Ge svängrum för åldrandet

Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en långtur till Portugal. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Det tematiska samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen vill påverka framtidens bostadspolitik och bo

https://www.lu.se/artikel/ge-svangrum-aldrandet - 2026-04-29

Nätverken som härmar hjärnan – idag förändrar de vården

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. M

https://www.lu.se/artikel/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2026-04-29

AI börjar med matematik

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. ”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både

https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2026-04-29

Kognitionsvetenskap: Drömmen om en mänsklig robot

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.lu.se/artikel/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2026-04-29

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.lu.se/artikel/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2026-04-29

Humaniora 2020 firas med extra tjänster

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. – Humaniora 2020 kommer att innebära ett firandets och ett samarbetets år vid HT-fakulteterna. Vi kommer inte minst att vända oss till nästa generations studenter, säger dekanen Johannes Persson om fakulteternas satsning på ett år för att uppmärksamma humaniora. Under Humaniora 2020 vill HT-fakulteterna visa vad hum

https://www.lu.se/artikel/humaniora-2020-firas-med-extra-tjanster - 2026-04-30

Administratörens önskerektor

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu har tiden gått ut för ansökningarna till rektorstjänsten och det är dags för rekryteringsgruppen att välja ut lämpliga kandidater för intervjuer. Detta arbete kommer att pågå under hela våren. LUM har pratat med sju medarbetare på olika nivåer inom flera fakulteter om hur de ser på rektorsrollen, hur viktig rekto

https://www.lu.se/artikel/administratorens-onskerektor - 2026-04-30

Fem myter om vad som skiljer människan från djuren

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Doktoranden Lena Lindström resonerar om förmågor som vi länge trott var unikt mänskliga – men som visat sig inte vara det. Föreställningen att det finns en avgörande skillnad är ovetenskaplig, anser hon.  Här är några vanliga föreställningar Lena Lindström slår hål på:Komplext språk. Präriehundar använder varningslä

https://www.lu.se/artikel/fem-myter-om-vad-som-skiljer-manniskan-fran-djuren-0 - 2026-04-30