Forskning

Franska

Inom ämnet franska bedrivs forskning i franskspråkig litteratur och i fransk lingvistik.
Forskningen i franskspråkig litteratur är främst inriktad på romanen, från medeltiden och fram till samtida författare. Geografiskt omhandlar forskningen ett brett utsnitt av den franskspråkiga litteraturen, inte bara i Frankrike, utan också i Karibien, Québec, Schweiz och Maghreb. Bland de författare som varit föremål för särstudier kan nämnas Chrétien de Troyes, Stendhal, Balzac, Mme de Staël, Julien Gracq, Simone de Beauvoir, Victor Segalen, J.M.G Le Clézio, Albert Camus, Patrick Chamoiseau och Bernard-Marie Koltès. Forskningen kännetecknas av att stor vikt läggs vid själva texten, där narratologin i vid mening spelar en central roll som en solid inomlitterär bas för tolkningar av textens existentiella och estetiska betydelse för läsaren. En viktig gemensam nämnare för forskningen är också att i huvudsak tillämpa och pröva teorier och metoder som utvecklats specifikt för analys av litterär text, snarare än att låna in övergripande och mer spekulativa teorier från andra discipliner. Bland de teoretiker och metodutvecklare som ofta kommit till användning kan nämnas Antoine Compagnon, René Girard, Vincent Jouve, Philippe Hamon, Gérard Genette, Käte Hamburger, Michel Riffaterre med flera. Inom fältet fransk lingvistik bedrivs forskning om tillägnande av franska, språkanvändning i samtalsinteraktion, socio-diskursiv interaktion samt semantisk teori. Forskningen om tillägnandet av franska i olika situationer och hos olika typer av inlärare i olika åldrar bedrivs både i projekt med flera forskare och som individuell forskning. Forskningen har historiskt haft tre huvudinriktningar som alla fortsätter att utvecklas inom ämnet: 1) tidig tvåspråkighet hos fransk-svenska barn, 2) främmandepråksinlärning och andraspråksinlärning hos vuxna samt 3) språkdidaktik och Europarådets gemensamma referensram för språk. Flera forskare inom fältet språkanvändning i samtalsinteraktion har arbetat med olika aspekter av franskans användning i spontana samtal. Fundamentala fenomen i vardaglig social interaktion har utforskats, som berättelser och beskrivningar. Forskningen om socio-diskursiv interaktion beskriver hur fonetik som vetenskaplig disciplin växer fram i Sverige under perioden 1939-1969 och hur fonetikern Bertil Malmbergs liv speglar denna process. Denna forskning visar att fonetikämnet under den aktuella tidsperioden hela tiden modifieras utifrån vetenskapliga innovationer och institutionella strategier. En enskild forskare har inom fältet semantik teori utvecklat en teori om verbal mening som intersubjektiv kognition.

Franskspråkig litteratur

I flera studier har romanens narratologi och hermeneutik på olika sätt varit föremål för ingående undersökningar. Carla Cariboni Killander had studerat beskrivningar hos Julien Gracq och prövat gängse beskrivningsteorier på Gracqs romaner. Hon har också publicerat artiklar om "l’itératif", ett tempus på gränsen mellan beskrivning och gestaltning. Annika Mörte Alling har läst om Stendhals stora romaner i ljuset av René Girard teori om den triangulära åtrån och håller på med ett forskningsprojekt om romanslutets betydelse för romanens helhetstolkning. Liviu Lutas har använt sig av modern postgenettiansk narratologi för att frilägga mytstrukturer hos Patrick Chamoiseau och vidareutvecklat sina tankar om metalepsen i olika artiklar. Violeta Daiciu har å sin sida använt en teori utvecklad av Vincent Jouve om värderingshierarkier i litterära texter för att undersöka i vad mån Chrétien de Troyes roman "Perceval" kan sägas ha ett - eller flera - budskap. Jeana Jarlsbo har i sin avhandling visat hur berättarstrukturer spelar in när J.M.G. Le Clézio berättar om mötet mellan olika kulturer och mytologier. Men även i Stina Palms undersökning av den franske dramatikern Bernard-Marie Koltès teater har narratologi varit ett av instrumenten för att frilägga Koltès etiska och existentiella kärna. Studier har också publicerats om specifika genrer, som kärleksromanen och äventyrsromanen (Björn Larsson) eller la chanson de geste (Mari Bacquin), samt behandlats mer teoretiskt, exempelvis vad beträffar "le fantastique" (Liviu Lutas).
Ett av de mest försummade områdena inom inte bara den franska litteraturvetenskapen utan inom litteraturvetenskap i allmänhet är känslornas roll i litteraturen, både de känslor som beskrivs och gestaltas i litteraturen, och de känslor som väcks hos läsaren av litteraturen. Sedan någon tid tillbaka har därför det franska litterära forskningsseminariet ägnats åt just denna fråga i syftet att utveckla en terminologi och en metodologi som tillåter våra forskare att på ett mer rigoröst sätt redogöra för känslomässiga aspekter i sina beskrivningar och tolkningar av litterära verk. Ingenting har ännu publicerats i ämnet. Däremot finns en ambition att så långt möjligt även ta hänsyn till emotionella aspekter på tolkning och läsning av litteratur i framtida studier.
Litteraturens reception har varit föremål för två större studier, båda om Simone de Beauvoir. Den ena är Björn Larssons undersökning av romanen "Les Mandarins" kritiska reception; den andra är Vivi Anne Lennartssons studie om det kritiska mottagandet av Simone de Beauvoirs memoarer. Därutöver har Annika Mörte Alling publicerat studier om den franska realistromanens reception och översättning i Sverige, samt deltagit i utarbetandet av en databas om den franska realismen i Skandinavien (BREFS = RFS-bibliografin över skandinaviska översättningar av fransk litteratur från 1830 till 1900). Litteraturens reception har också behandlats teoretiskt i flera artiklar av Björn Larsson.
Det är fråga om en ganska ny forskningsinriktning som har sin utgångspunkt i vissa forskares erfarenhet av undervisning i främmande språk i skolan. Studierna utgår ifrån experiment som gjorts med gymnasieelevers läsning av moderna franska romaner.