Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 543666 sökträffar

Länk mellan tarmbakterier och fetma

Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kopplades till både fetma och tarmbakteriernas sammansättning. Fynden kan bidra till utvecklingen av nya sätt att förebygga fetma. Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidningar i ämnet vill påskina. En

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lank-mellan-tarmbakterier-och-fetma - 2025-10-03

Kvinnligt kön skyddar inte mot hjärtsjukdom vid typ 1 diabetes

Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet i en ny studie som public

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Paradigmskifte i diagnosticeringen av diabetessjukdomarna

En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvarliga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Fynden publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Den stora skillnaden från dagens indelning är att typ 2-diabetes består av flera undergrupper.-    Det här det först

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna - 2025-10-03

Nervskador vid typ 2-diabetes kan upptäckas i ögat

Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2025-10-03

Så åldras musklerna

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2025-10-03

Kroppens ”sockertermostat” identifierad

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att i framtiden kunna bota

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2025-10-03

Bakterier – viktiga för magkänslan

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.  Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjorde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-10-03

Ny genteknik inspirerad av bakteriers immunförsvar

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-10-03

Kolhydratfattig kost kan bli effektiv behandling vid fettlever

Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och vi avslöja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2025-10-03

Tufft läge för nyförlösta med diabetes typ 1

En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2025-10-03

Tydligt samband positiv livssyn och hjärt-lunghälsa

Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS som presenteras i dag. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. – De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu vill vi undersöka i hur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-positiv-livssyn-och-hjart-lunghalsa - 2025-10-03

Ifrågasatt förklaring till uppkomsten av typ 1 diabetes

Typ 1-diabetes kan orsakas av att tarminnehåll kommer in i bukspottskörteln och skapar inflammation, tror forskare vid Uppsala universitet. Deras förklaringsmodell utmanar den rådande synen på diabetes som en autoimmun sjukdom och innebär att sjukdomen kan behandlas på andra sätt än idag. Varje dag får två barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes. Insjuknandet har fördubblats de senaste 20 åren och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-forklaring-till-uppkomsten-av-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Målstyrt enzym från mördarbakterier räddar njursjuka

– IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap! Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck om IdeS, ett enzym från d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2025-10-03

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

Den 13 februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds u

https://www.medicin.lu.se/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad-1 - 2025-10-03

Barnmorskans fokus: bättre klimakterievård

Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig – och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid Lunds universitet, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår. Hennes klimakteriekurs har sju gånger så många sökande som det finns platser. Klimakteriet, menopaus och kvinnors

https://www.medicin.lu.se/artikel/barnmorskans-fokus-battre-klimakterievard - 2025-10-03

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material såsom interagerande celler. Forskare vid Lunds universitet utvecklat en mjukvarumetod för smart, datadriven mikroskopi, som gör detta möjligt. Forskningen public

https://www.medicin.lu.se/artikel/datadriven-smart-mikroskopi-visar-var-bilden-ska-tas-0 - 2025-10-03

Bättre epilepsidiagnostik - med immunsvaret som ledtråd

Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter ett misstänkt anfall. En forskargrupp från Lunds universitet har i kliniska studier upptäckt en biomarkör, ett protein som var förhöjt både före, under och efter ett epi

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-epilepsidiagnostik-med-immunsvaret-som-ledtrad - 2025-10-03

Reglering av gensplitsning kan ge svar på varför leukemi utvecklas

En forskargrupp vid Lunds universitet har identifierat en ny mekanism som kopplar metabolismen av RNA, ribonukleinsyra, till utvecklingen av leukemi hos patienter med blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom, MDS. När viktiga komponenter i RNA-metabolismen störs, ökar antalet genetiska mutationer vilket leder till utveckling av cancer. Studien publiceras i Molecular Cell. Vår genetiska information

https://www.medicin.lu.se/artikel/reglering-av-gensplitsning-kan-ge-svar-pa-varfor-leukemi-utvecklas - 2025-10-03

Wallenberg Clinical Scholars förlängning 2023

Cancerforskaren Thoas Fioretos och neuroforskaren Oskar Hansson utsågs 2018 till Wallenberg Clinical Scholars – en satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stötta landets främsta kliniska forskare. Nu får de båda forskarna förlängt anslag med 3 miljoner kronor vardera per år under ytterligare fem år. Thoas Fioretos är överläkare och professor i klinisk genetik. Han forskar på leuke

https://www.medicin.lu.se/artikel/wallenberg-clinical-scholars-forlangning-2023 - 2025-10-03