Forskning

Fonetik

Lingvistik är ett mycket brett tvärvetenskapligt ämne med forskning inom många olika områden som rör språkets natur, bearbetning, utveckling och evolution. Följande områden är representerade inom ämnet lingvistik på SOL:

Fonetik

Fonetisk variation handlar om skillnader i språkljud, såsom uttalsvariationer mellan olika dialekter och språk, mellan olika kön, ålder, hälso- och känslotillstånd mm. Även vårt förstaspråk (modersmål) påverkar förmågan att lära oss språkljuden i ett andraspråk och kan leda till att vi talar med brytning. Fonetisk variation förekommer både i vokaler, konsonanter och prosodi, t.ex. i melodin (se även Prosodi). Beskrivningar av likheter och skillnader mellan olika språk är även en angelägenhet inom Språktypologi.

  • Svenska dialektstudier som bedrivs hos oss kan handla om att beskriva språkljuden i en viss dialekt eller att jämföra olika dialekters uttal av samma språkljud, t.ex. r-ljudets variation i olika dialekter eller skånska diftonger.
  • Uttalsvarianter pga ett annat förstaspråk studeras för att öka förståelsen hos lärare i Svenska som främmande språk. Analys av uttalsproblem och jämförelser mellan språkljudsystemen i svenskan och studenternas olika första språk kan ge läraren möjlighet att utveckla och förbättra varje enskild students uttal av svenska.

Personer: Susanne Schötz, Mechtild Tronnier, Johan Frid, Gilbert Ambrazaitis

Projekt:
SweDia 2000
Simulekt: Simulering av svenskans prosodiska dialekttyper
Function- and production-based modeling of Swedish prosody
Exotiska vokaler i svenska: en artikulografisk studie av palatala vokaler [VOKART]

Prosodi handlar om språkens melodiska och rytmiska egenskaper samt deras funktion i kommunikationen. Forskningsområdena vid vår institution inkluderar:

  • Fonologisk och akustisk modellering: En prosodimodell för svenska ("Lundamodellen") har utvecklats, vilket beskriver hur ordprosodi (Accent I och Accent II) och satsintonation realiseras i olika dialekttyper. Nyligen har modellen förfinats genom ett forskningsprojekt som har använt sig av Swedia2000-databasen (inspelningar från 100 dialekter). Ett pågående projekt studerar diskursrelaterade funktioner hos satsintonation – till exempel hur vi framhäver information i olika sammanhang – och bygger en ny, kvantitativ modell för central- och sydsvenska (s