Sökresultat

Uppsåt, skuld och motiv är begrepp som förekommer betydligt oftare än ondska inom juridiken. – Det handlar mer om att bedöma rätt eller fel, inte om att vara ond eller god, säger Karl Dahlstrand, universitetslektor och forskare i rättssociologi. Om vi går tillbaka i tiden förekommer där­emot begreppet ondska inom juridiken. I Romarriket exempelvis resonerade man gärna kring begreppet.– I den romer

https://www.sam.lu.se/artikel/tema-ondska-rattssociologen-tanken-pa-ondska-ar-franvarande - 2025-10-01

Ofta kan en och samma handling ses som både ond och god. Allt beror på vilket perspektiv man har, offrets eller förövarens. Det menar Magnus Lindén, som i sin forskning inom psykologi bland annat intresserar sig för människans mörka sidor. – Jag menar att det inte går att tala om en människa som genuint ond. Inom social­psykologin tittar vi på vad människor gör och forskare är överens om att alla

https://www.sam.lu.se/artikel/tema-ondska-psykologiforskaren-alla-manniskor-ar-kapabla-till-bade-ont-och-gott - 2025-10-01

Vetenskapsrådets indragna anslag till utvecklingsforskning har drabbat forskare vid Lunds universitet hårt. – Det här har vi sett i andra länder där ytterhögerpartier har haft stort inflytande, säger Anders ­Uhlin, professor i statsvetenskap och en av de forskare som hade lämnat in en ansökan om anslag. Sydostasien har länge varit Anders Uhlins område. I december förra året befann han sig i Indone

https://www.sam.lu.se/artikel/utvecklingsforskningen-hart-sargad-efter-indraget-stod - 2025-10-01

Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Proceedings of the Royal Society B visar att månljuset även påverkar däggdjurens aktivitet i mörka tropiska skogar. Bilder från kamerafällor avslöjar att s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-10-01

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-10-01

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-10-01

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-10-01

Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen bakom Nobelpris brukar oftast har flera decennier på nacken. Så är fallet även med årets Nobelpris i fysik. De b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-10-01

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-10-01

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-10-01

Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin biogeokemi vid Utrecht University. Hon är främst känd för sitt arbete med hur gru

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-10-01

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-10-01

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-10-01

Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år – är kända för sitt vibrationssinne och sin skarpa syn har det funnits väldigt l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-10-01

I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in stjärnljus för sista gången, hur känns det?– Jag känner ett lätt vemod. Men kanske mest glädje ändå över allt det fantas

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-10-01

För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). Re

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2025-10-01

Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 1990-talet har drygt 5 800 exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol, upptäckts. Ett av de mer extrema

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-10-01

Från och med i sommar får Sven Lidin det hedervärda uppdraget att bli ordförande, så kallad preses för Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Den 12 februari blev han utnämnd till preses. Sven Lidin är professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och har haft flera ledningsuppdrag inom universitetet. Han var bland annat dekan på Naturvetenskapliga fakulteteten under åren 2017–2022 Sven Lidin har

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/professor-blir-ny-ordforande-vetenskapsakademien - 2025-10-01

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2025-10-01

Studiecentrum, samlat bibliotek, studentkafé och kansli med fakultetsledning. Lägg dessutom till en skyhög tummelplats för event. Projektledaren och bibliotekschefen Kristina Holmin Verdozzi har stora visioner för astronomihuset som under tre år ska genomgå en total metamorfos. Den som besöker Sölvegatan 27 en septemberdag 2028 kommer inte att känna igen sig. På gräsmattorna utanför den röda tegel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hon-vill-skapa-ett-andningshal-naturvetenskaplig-nyfikenhet - 2025-10-01