Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 541819 sökträffar

Stora anslag till forskning som ska lösa nordiska utmaningar

Elva projekt får finansiering av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället. Över 100 miljoner delas ut. Två av projekten leds från Lund. – De utvalda projekten är mångvetenskapliga och kombinerar samhällsvetenskaper och humaniora på nya sätt. De har också klar samhällsrelevans och uppvisar en bred spridning över olika forskningsdiscipliner. Intresset för

https://www.sam.lu.se/artikel/stora-anslag-till-forskning-som-ska-losa-nordiska-utmaningar - 2025-10-01

Förändring och styrning i vården ska studeras i nytt projekt

I den svenska sjukvården blåser förändringens vindar. Nya former och modeller av styrning lanseras liksom stora IT-projekt, vilket i sin tur påverkar det dagliga arbetet för vårdpersonalen. För att öka förståelsen för förändringar inom sjukvården ska ett nytt forskningsprojekt studera verksamhetsutvecklare inom hälso- och sjukvården i deras vardag. I organisationsutvecklingsprojekt inom vården kan

https://www.sam.lu.se/artikel/forandring-och-styrning-i-varden-ska-studeras-i-nytt-projekt - 2025-10-01

Ny forskarskola fokuserar på fattigdomsbekämpning

Extrem fattigdom är fortfarande en akut fråga runt om i världen. Nu startar fyra universitet en ny forskarskola om hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Satsningen koordineras från Lunds universitet. Den nya forskarskolan, som har beviljats sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet, ska erbjuda en nytänkande, tvärvetenskaplig och högkvalitativ forskarutbildning. Syftet är att stärka forsknin

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-forskarskola-fokuserar-pa-fattigdomsbekampning - 2025-10-01

Avloppsvatten och alger – forskare tar fram lösningar för framtidens vattenhantering

Idag är det en självklarhet att sortera sitt hushållsavfall, men vilka vinster finns det med källsortering av avloppsvatten? Genom att studera och testa nya cirkulära metoder ska ett nytt forskningsprojekt undersöka framtidens hantering av vatten. Vid den nya anläggningen RecoLab i Helsingborg hanteras och återvinns allt källsorterat avloppsvatten och matavfall från Oceanhamnen i nya stadsdelen H+

https://www.sam.lu.se/artikel/avloppsvatten-och-alger-forskare-tar-fram-losningar-framtidens-vattenhantering - 2025-10-01

Studie om inskolning under pandemin: ”Avstånd skapar avstånd”

Hur skapar man trygghet vid inskolning på förskola när pandemiregler hindrar föräldrar att följa med in? Och hur har relationer mellan barn, föräldrar och personal påverkats? Detta har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt. Studien visar att reglerna kring social distansering har påverkat förskolepersonalens relation till såväl föräldrar som barn. För att kunna leva upp till Folkhälsomyn

https://www.sam.lu.se/artikel/studie-om-inskolning-under-pandemin-avstand-skapar-avstand - 2025-10-01

Mikroryckningar i ögonen används för att upptäcka ett undvikande beteende

Genom en ny studie har forskare vid institutionen för psykologi i Lund för första gången lyckats använda en liten ögonrörelse - så kallad mikrosackad - som indikator på undvikande beteende. Studien publicerades nyligen i den välrenommerade tidskriften Frontiers in Psychology. I studien gjorde forskarna ett experiment där man utsatte deltagarna för bilder på aggressiva ansikten. Genom apparatur för

https://www.sam.lu.se/artikel/mikroryckningar-i-ogonen-anvands-att-upptacka-ett-undvikande-beteende - 2025-10-01

Jonna Bornemark till Institute of Public Affairs

Författaren, folkbildaren och filosofiprofessorn Jonna Bornemark är ny gästprofessor vid Institute for Public Affairs vid Lunds universitet. – Jag ser fram emot att bli en del av de nätverk som finns vid Lunds universitet i allmänhet, och vid Institute for Public Affairs i synnerhet. Jag är så förtjust i den inriktning som institutet har: de jobbar för att tillgängliggöra forskning utanför univers

https://www.sam.lu.se/artikel/jonna-bornemark-till-institute-public-affairs - 2025-10-01

FN:s klimatrapport 28 februari: Hur sårbara är vi, och hur kan vi anpassa oss?

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2025-10-01

Är omdöme unikt mänskligt?

Vad är intelligens och vilka intellektuella förmågor har vi människor som inte ens den smartaste AI-robot kan överträffa? Kanske handlar det om att vi har värderingar och att vi kan ändra oss och sätta nya mål? Hör Jonna Bornemark, ny gästprofessor knuten till Institute of Public Affairs vid Lunds universitet, samtala med tre andra forskare om användningen av AI i offentlig sektor. Lyssna på samta

https://www.sam.lu.se/artikel/ar-omdome-unikt-manskligt - 2025-10-01

Helsingborg bäst logistikläge i Sverige - universitetet bidrog till topplaceringen

Helsingborg har Sveriges bästa logistikläge år 2022 enligt en rankning gjord av Intelligent Logistik. Utbildningarna inom logistik på Campus Helsingborg, Lunds universitet pekas ut som en av de bidragande faktorerna till topplaceringen. Branschtidningen Intelligent Logistics rankar varje år Sveriges 25 bästa logistiklägen. Yta är det tyngsta kriteriet. – Våra utbildningar har en stark koppling til

https://www.sam.lu.se/artikel/helsingborg-bast-logistiklage-i-sverige-universitetet-bidrog-till-topplaceringen - 2025-10-01

Betydelsefulla minnen inspirerar stadsplanering

Låt historier tala och väv in minnen. En mångdimensionell syn kan göra utvecklingen av städer mindre stereotyp. Det menar etnologen Elisabeth Högdahl som är projektledare för forskningsprojektet ”Utveckla och bygga plats genom mänskliga minnen”. - Jag hoppas att morgondagens platsutveckling tänker bredare och låter människors berättelser ta plats. Kan minnen bygga platser? Kan det som har betytt n

https://www.sam.lu.se/artikel/betydelsefulla-minnen-inspirerar-stadsplanering - 2025-10-01

Kulturella och kreativa näringar utvecklas bäst med skräddarsydda insatser

Jobbar du med grafisk form, uppslukas av spelutveckling eller designar smycken i ett eget företag? Kultur och kreativa uttryck som affärsidé är en tydligt växande arbetsmarknad i Sverige. Men många i dessa yrkesgrupper behöver riktade stödinsatser för att kunna utvecklas och hitta kunder och samarbetsparter. Under flera år har vårt intresse av kultur och kreativa uttryck ökat kraftigt. Mycket kan

https://www.sam.lu.se/artikel/kulturella-och-kreativa-naringar-utvecklas-bast-med-skraddarsydda-insatser - 2025-10-01

CROCUS – ett blomstrande nätverk för kultur och kreativitet

Kulturella och kreativa verksamheter växer stadigt och driver på regioners utveckling i Sverige. Nätverket CROCUS på Campus Helsingborg vill stärka kunskapsutbytet för både studenter och forskare som är delaktiga och intresserade av denna sektor. – Nätverkets möjlighet att snabbt mobilisera forskare tillsammans gör att när vi får en boll kan vi agera direkt, säger projektledaren Cecilia Fredriksso

https://www.sam.lu.se/artikel/crocus-ett-blomstrande-natverk-kultur-och-kreativitet - 2025-10-01

Nationalistisk konspirationsteori driver Putin

Vladimir Putin drivs av den gamla nationalistiska teorin om västvärldens konspiration mot Ryssland. Det menar Tova Höjdestrand som är universitetslektor i socialantropologi och forskar bland annat på Ryssland och nationalism. Enligt henne har ryska konservativa nationalister alltsedan 1800-talet drivit en radikal konspirationsteori om hur väst försöker eliminera öst och att Ryssland har en särart

https://www.sam.lu.se/artikel/nationalistisk-konspirationsteori-driver-putin - 2025-10-01

Mediernas propaganda bidrar till ryssars världsbild

Medierna i Ryssland och Ukraina lever olika liv. Medierna i Ukraina är ganska fria medan Ryssland ligger i botten vid internationella jämförelser av mediefrihet, berättar Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor i Europastudier vid Språk- och littraturcentrum och docent i strategisk kommunikation. Hon har bland annat forskat på politisk kommunikation på sociala medier och teknologins användni

https://www.sam.lu.se/artikel/mediernas-propaganda-bidrar-till-ryssars-varldsbild - 2025-10-01

Så jobbar länder med underrättelseanalys och informationsinhämtning

Med anledning av Rysslands invasion i Ukraina förklarar forskaren i underrättelseanalys Tony Ingesson hur Sverige och flera andra länder jobbar med att få insyn i andra länders hemliga militära planer. Hur skaffar sig länder underrättelseinformation rent praktiskt? Hur fungerar signalspaning? Vilka är utmaningarna med att förstå Putins avsikter? USA har läckt information om Rysslands planer - ser

https://www.sam.lu.se/artikel/sa-jobbar-lander-med-underrattelseanalys-och-informationsinhamtning - 2025-10-01

Expertpanel om den ryska invasionen av Ukraina

Den 9 mars 2022 diskuterade en expertpanel vid Lunds universitet den ryska invasionen av Ukraina. Forskarna resonerade kring: Varför är historien viktig för invasionen och konflikten? Vad innebär invasionen för Putins Ryssland, Ukraina och andra länder? Hur påverkar invasionen Sverige, Europa och resten av världen? Se paneldiskussionen “The Russian invasion of Ukraine - why history matters and wha

https://www.sam.lu.se/artikel/expertpanel-om-den-ryska-invasionen-av-ukraina - 2025-10-01

Så åtgärdas bristen på sjuksköterskor

Sjukvårdsledningar bemöter ofta missnöje bland sjuksköterskor med att bli mer rigida eller genom att införa nya modeller som ska få personalen att stanna. Men det finns inga mirakelkurer. Negativa spiraler kan bara vändas om man erkänner problemen. Det visar en ny omfattande studie som forskare vid Lunds och Malmös universitet har gjort kring sjuksköterskors arbetsförhållanden. Bristen på sjuksköt

https://www.sam.lu.se/artikel/sa-atgardas-bristen-pa-sjukskoterskor - 2025-10-01

Putin: the psychology behind his destructive leadership – and how best to tackle it according to science

Magnus Linden vid Institutionen för psykologi och George R. Wilkes vid King's College London har skrivit en artikel om Vladimir Putins ledarskap och hur vetenskapen menar att man ska kunna bemöta det. Artikeln "Putin: the psychology behind his destructive leadership – and how best to tackle it according to science" finns att läsa på the Conversations webbplats Läs om Magnus Lindén i Lunds universi

https://www.sam.lu.se/artikel/putin-psychology-behind-his-destructive-leadership-and-how-best-tackle-it-according-science - 2025-10-01

Vad svensk förvaltning bör ha lärt sig av Coronapandemin

Vilka läxor bör svensk förvaltning ha lärt sig av Coronapandemin? Bland annat att det finns ett tyst men kreativt entreprenörskap i offentlig sektor, och att den öppna svenska strategin inte innebar öppenhet för alla grupper. Se Fredagsmagasinet där två statsvetare, en organisationsforskare och en genusvetare analyserar viktiga lärdomar. Genusvetaren Rebecca Selberg forskar om sjuksköterskors arbe

https://www.sam.lu.se/artikel/vad-svensk-forvaltning-bor-ha-lart-sig-av-coronapandemin - 2025-10-01