Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "teoretiska perspektiv på samtida litteratur" gav 7580 sökträffar

Policylabb Storkriket – för klimatanpassning över gränserna genom naturbaserade lösningar

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-12-14

Betydelsen av värde i välfärden

"Diskussioner om värde i välfärden måste bli mer nyanserade" skriver Pernilla Danielsson och Ulrika Westrup i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Organisation & Samhälle. I takt med förändringar i samhället har en riktning mot ökad användarorientering betonats som nödvändig inom välfärden för att kunna möta invånarnas många och komplexa behov av tjänster. Numera talas det om betydelsen av

https://www.ses.lu.se/artikel/betydelsen-av-varde-i-valfarden - 2025-12-13

Människor som fördomsfulla flockvarelser

Empati är överskattat, nobelpristagaren Daniel Kahneman har missförståtts rejält och vi tycks ha blivit mer rädda för att konfrontera uppfattningar vi inte delar. Sociologen Mikael Klintman uttolkar vår politiska samtid utifrån ny kunskap inom neurovetenskap, sociologi och psykologi. Inte bara statsvetare och ekonomer kan kasta ett förklarande ljus över den politiska utvecklingen. Skeenden såsom g

https://www.soc.lu.se/artikel/manniskor-som-fordomsfulla-flockvarelser - 2025-12-13

Människor som fördomsfulla flockvarelser

Empati är överskattat, nobelpristagaren Daniel Kahneman har missförståtts rejält och vi tycks ha blivit mer rädda för att konfrontera uppfattningar vi inte delar. Sociologen Mikael Klintman uttolkar vår politiska samtid utifrån ny kunskap inom neurovetenskap, sociologi och psykologi. Inte bara statsvetare och ekonomer kan kasta ett förklarande ljus över den politiska utvecklingen. Skeenden såsom g

https://www.sam.lu.se/artikel/manniskor-som-fordomsfulla-flockvarelser - 2025-12-13

Ny studie kan förklara oetiska attityder och beteende hos soldater

En forskargrupp med psykologiforskare vid Lunds universitet har gjort en studie på svenska FN-soldater före och efter tjänstgöring i Mali i Afrika. Man fann ett samband mellan personlighetsdrag som brukar sammanfattas som den mörka kärnan och både oetiska beteenden och negativa attityder till krigets lagar. Studien ger oss viktig kunskap för förståelsen av kränkningar och övergrepp i militära samm

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-kan-forklara-oetiska-attityder-och-beteende-hos-soldater - 2025-12-13

Petter Pilesjö blir prefekt för fakultetens nya institution

Professor Petter Pilesjö har utsetts till prefekt för miljö- och geovetenskapliga institutionen som inrättas vid årsskiftet. Trygghet, integration och glädje är frågor som kommer att stå högt på hans agenda under det första året. Hur skulle du kort beskriva din bakgrund och dig själv som person?– Jag ser mig själv som en bred geograf. Efter grundutbildningen i geovetenskap/naturgeografi, med valfr

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/petter-pilesjo-blir-prefekt-fakultetens-nya-institution - 2025-12-13

Munskydd, sociala medier och långtidscovid – det har vi lärt oss av pandemin

Slutrapporten ”Vad kan vi lära av pandemin” från Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, belyser de medicinska konsekvenserna av pandemin och vad vi kan dra för lärdomar av den. – Tanken var att kunna ge ut en slutrapport när pandemin var över. Så blev det inte riktigt, men nu har vi samlat på oss så mycket kunskap att vi kan gå ut med bestämda rekommendationer, säger Jan Nilsson, professor i kardiovask

https://www.medicin.lu.se/artikel/munskydd-sociala-medier-och-langtidscovid-det-har-vi-lart-oss-av-pandemin - 2025-12-13

Analys av regeringsbildningen

En vetenskaplig studie av regeringsbildningen 2018-2019 ska kartlägga och analysera skeendet samt sammanfatta erfarenheterna av processen. Forskarnas utgångspunkt för studien utgörs av tre frågeställningar: Varför bildades just den nuvarande regeringen? Varför tog det så lång tid? Hur väl fungerade det formella regelverket för regeringsbildning i praktiken? Talman Andreas Norlén föreslog i januari

https://www.svet.lu.se/artikel/analys-av-regeringsbildningen - 2025-12-13

Doktorand på genusvetenskapliga institutionen

Doktoranden ska ingå i ett FORTE-finanasierat projekt (dnr 2014-2364), ”Ett värdigt liv: Hur hanterade danska och svenska beslutsfattare sexualitet och funktionshinder i slutet av 1900-talet?” HÄR kan du söka tjänsten. Arbetsuppgifter:Doktoranden ska ingå i ett FORTE-finanasierat projekt (dnr 2014-2364), ”Ett värdigt liv: Hur hanterade danska och svenska beslutsfattare sexualitet och funktionshind

https://www.genus.lu.se/artikel/doktorand-pa-genusvetenskapliga-institutionen - 2025-12-13

Dekanerna tar sats för tre nya år

En ny mandatperiod på tre år har inletts för universitetets åtta dekaner. Fem av dem är nya i rollen, tre har varit med ett tag. Här berättar de vilka utmaningar som väntar och vad som är roligast med att vara dekan. LTHSatsar på profilområden och spetsrekryteringar  Annika Olsson, rektor för LTH, andra mandatperiodenVad är det första du kommer att ta itu med som dekan? – Eftersom jag påbörjar min

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/dekanerna-tar-sats-tre-nya-ar - 2025-12-14

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-12-13

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-12-14

Vinnarna av SSCEN:s hållbarhetspris för masteruppsatser 2024

Masteruppsatser som utmärker sig genom originalitet och akademisk kvalitet, som ger ny kunskap med stark relevans och praktiska konsekvenser för samhället i samband med den gröna omställningen - det är de kvaliteter som belönas med SSCEN Sustainability Prize for Master´s theses. Vinnarna för 2024 är nu utvalda av juryn och priset tilldelas ett examensarbete utfört vid Lunds Tekniska Högskola respe

https://www.ehl.lu.se/artikel/vinnarna-av-sscens-hallbarhetspris-masteruppsatser-2024 - 2025-12-14

Trettio år sedan folkomröstningen om EU

I november anordnade Centrum för europaforskning, CFE, ett seminarium för att uppmärksamma trettioårsdagen för den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap. Elva inbjudna talare delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper om medlemskapets påverkan på Sverige genom decennierna. Allan Larssons inledningstal: ”The inside story”Seminariets inledningstalare var tidigare finansminister Allan Lars

https://www.cfe.lu.se/artikel/trettio-ar-sedan-folkomrostningen-om-eu - 2025-12-13

Fakulteternas hedersdoktorer 2025

Fakulteternas hedersdoktorer för 2025 är utsedda och kommer att promoveras vid doktorspromotionen den 23 maj. Här är en sammanställning av dem och de hedersdoktorsföreläsningar som kommer att ges. Hedersdoktor, på latin doctor honoris causa, är en värdighet som delas ut av en fakultet. Till hedersdoktorer utses personer som uträttat något storartat för universitetet eller samhället, som fakulteten

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/fakulteternas-hedersdoktorer-2025 - 2025-12-14

Grön infrastruktur – att planera och forma en fungerande natur

Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur. Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. I dagens värld har många v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/gron-infrastruktur-att-planera-och-forma-en-fungerande-natur - 2025-12-13

Vårens utbildningar i chefs- och ledarrollen

Universitetet erbjuder dig som är chef och ledare stöd i chefsrollen i form av utbildningar, program och workshops. Att medverka i dessa ger dig dessutom en unik möjlighet att lära känna och nätverka med andra chefer på universitetet. In English Exempel på utbildningar som erbjuds är Ny som chef, In and out of leadership och En liten dag om ledarskap. I Kompetensportalen finns det information om u

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/varens-utbildningar-i-chefs-och-ledarrollen - 2025-12-13

Pianisten och pianopedagogen Marianne Jacobs prisad för framgångsrikt yrkesliv

Universitetslektor Marianne Jacobs har varit verksam som pianist och som pianopedagog vid Musikhögskolan i Malmö sedan 1982. Den 27 november 2017 fick hon den stora äran att vid Kungliga Musikaliska Akademiens årliga högtidssammankomst få ta emot Mai von Rosens pianopedagogpris av Hans Majestät Konungen. Intervjun av Magnus Lindén är hämtad ur senaste numret av tidskriften Svenska Pianobullentinen

https://www.mhm.lu.se/artikel/pianisten-och-pianopedagogen-marianne-jacobs-prisad-framgangsrikt-yrkesliv - 2025-12-13

Nyhetsbrev (november) - E-media och vetenskaplig kommunikation

LundOnline 2019Den 30-31 oktober arrangerades Lund Online för nionde året. Detta år samlades 220 bibliotekarier, forskare och förlagsrepresentanter på Palaestra som fick ta del av föredrag och panelsamtal om det förändrade publiceringslandskapet ur ett nordiskt perspektiv. Stort tack till alla som varit inblandade och hjälpt till med att göra konferensen möjlig!APC-fondenLunds universitet täcker 1

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-november-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation - 2025-12-13

Primula – systemet som vi älskar att hata (eller i alla fall klaga på)

Säg ”Primula” och en del tänker på en blomma. Andra tänker på ett lönesystem vars användarvänlighet lämnar en del övrigt att önska. Men när systemet började utvecklas under 1990-talet var det supermodernt – och något som lärosätena själva tagit fram. Välkommen att följa med i den vindlande berättelsen om personal- och lönesystemet Primula. Vi har talat med en frustrerad forskare, en systemförvalta

https://www.ehl.lu.se/artikel/primula-systemet-som-vi-alskar-att-hata-eller-i-alla-fall-klaga-pa - 2025-12-13