Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "swedish" gav 95927 sökträffar

Visstidsanställningar i Sverige, på kollisionskurs med EU-rätten?

Den nuvarande svenska arbetsrätten kan vara på kollisionskurs med EU-rätten avseende tidsbegränsade anställningar när det gäller implementeringen av direktiv 99/70/EG. EU-kommissionen anser att det finns en kollision mellan direktivet och sättet det införlivats i nationell rätt. Det finns bärkraftiga argument att samma skyddsnivå som avses i direktivet uppfylls indirekt genom de svenska arbetsrätt

Förfarandemissbruk och verklig innebörd

I takt med en ökad global konkurrenssituation blir företag mer fokuserade på att minimera kostnader. Företagens drivkraft att minska sitt skattetryck står i motsats till staternas vilja att bibehålla skattebasen och säkra sina intäkter. I staternas verktygslåda finns bland annat lagstiftningsmakten, men lagstiftaren kan inte alltid förutse hur en lagtext kan komma att utnyttjas. Uppsatsen behandlaIn an increasingly global competition, companies are more and more focused on minimizing costs. Businesses drive to decrease their tax burden is in contrast with the will of states to maintain the tax base and secure their income. The states have the legislative power in their toolbox, however the legislator can´t always predict how legislation will be used. This essay describes another set of too

Praktiskt verkställighetshinder i utlänningslagen

Under hösten 2015 protesterade ett hundratal statslösa palestinier utanför Migrationsverkets kontor i Malmö. Anledningen till protesterna var att de inte beviljats uppehållstillstånd, men heller inte hade någon reell möjlighet att återvända till sina hemländer. Denna uppsats ämnar undersöka om och hur reglerna om praktiskt verkställighetshinder i den svenska lagstiftningen riskerar att försätta

Lönediskriminering - En kritisk granskning av Arbetsdomstolens praxis vid lönediskriminering mellan män och kvinnor

Arbetsdomstolen har som högsta instans endast vid två tillfällen fällt en arbetsgivare för lönediskriminering på grund av kön i Sverige och senast det hände var 1996. Sedan dess har vi fått en ny diskrimineringslag, EU-rätten har fått ett ökat fokus på civila rättigheter och jämlikhet mellan könen har gått från att vara en konkurrensfråga till en av EU:s huvudprinciper. Den individuella lönesättni

Att översätta kvinnor: Svenska kvinnliga författare och den franska litterära sfären Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) och Johanne Lykke Holms Strega (2020) i fransk översättning

Forskningen om svensk litteratur i fransk översättning är inte särskilt omfattande, men på senare tid har forskarna varit eniga om en aspekt: att andelen svenska kvinnliga författare som översatts till franska har ökat avsevärt under de senaste årtiondena. Syftet med denna forskning är att analysera hur svenska kvinnliga författare översatts och publicerats på franska, och hur översättningsproces

Kön och lön - hur kommer svenska arbetsgivare påverkas av det kommande lönetransparensdirektivet? - En analys av vilka rättsliga krav lönetransparensdirektivets införlivande i svensk rätt medför och vad dessa praktiskt kan komma att innebära för svenska arbetsgivare

Denna uppsats behandlar det nya lönetransparensdirektivets och dess införlivande i svensk rätt samt hur det kan komma att påverka svenska arbetsgivare. I uppsatsen används en rättsanalytisk metod för att finna svar på frågeställningarna. Lönetransparensdirektivet har till syfte att förhindra lönediskriminering via insyn i lönesättning för arbetstagare, företrädare och tillsynsmyndighet. Uppsatsen

Snabbare lagföring, hårdare straff? - En undersökning av hur Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens minskade ärendesamordning förhåller sig till brottsbalkens påföljdsbestämning

Den 1 januari 2023 implementerades ett snabbförfarande i brottmål i syfte att effektivisera lagföringen av enklare mängdbrott. Reformen som kallas ”Snabbare lagföring” innefattar förändrade arbetssätt, nya regelverk och samverkan mellan berörda myndigheter. För att kunna uppnå målsättningen att det endast ska ta två till sex veckor att lagföra vissa brott, måste Polismyndigheten och Åklagarmyndigh

Lagändring utan förändring - En kritisk granskning av de nya häktningsreglerna ur ett barnrättsperspektiv

Syftet med uppsatsen är att analysera de nya häktningsreglerna för barn som trädde i kraft den 1 juli 2021 och undersöka om dessa har resulterat i någon faktisk förändring gällande isoleringen av häktade barn. Vidare syftar uppsat-sen till att undersöka om Sverige lever upp till Barnkonventionens krav gäl-lande häktning och isolering av barn. Sverige har under flera decennier mottagit internation

Privatinförsel eller detaljhandel? – Juridisk analys av förutsättningarna för privatinförsel av alkohol till Sverige efter Winefinder-målet

Sverige har under lång tid haft en restriktiv alkoholpolitik. Sverige är också medlem i Europeiska unionen, där huvudregeln är fri rörlighet av varor. Denna skiljelinje har inneburit att Sverige visserligen fått behålla ett detaljhandelsmonopol (Systembolaget), men också att en möjlighet för svenskar att privat importera alkoholhaltiga drycker för eget bruk införts. År 2023 lämnade Högsta domstole

Extraterritoriella editionsförelägganden – En undersökning om bevisupptagning av handlingar i utlandet i dispositiva tvistemål

Det är inte ovanligt att parterna i en nationell tvist kommer från olika länder. När en tvist mellan parter med olika internationell anknytning initieras uppkommer ibland frågor om vilket lands domstol som är behörig att pröva tvisten och vilket lands lag som ska gälla för tvisten. En något mer undanskymd fråga inom det internationella rättssamfundet, men som likväl kan ge upphov till jurisdiktionIt is not uncommon for parties to a domestic dispute to come from different countries. When a dispute between parties with different international connections is initiated, questions sometimes arise as to which country’s court has jurisdiction to hear the dispute and which country’s law should apply to the dispute. A somewhat more obscure issue within the international legal community, but which c

Erkännande av barnäktenskap - Hur svensk lagstiftning förhåller sig till transnationella förpliktelser

Barnäktenskap är en angelägenhet som med internationella såväl som nationella medel motarbetas. Bland annat har Förenta nationerna (FN) uttalat att arbetet mot en nolltolerans mot barnäktenskap ska ses som en del av de globala målen som ska uppnås innan 2030. FN:s konvention om barnets rättigheter, allt oftast igenkänd som barnkonventionen, kopplar förbud mot barnäktenskap till fem olika rättighetChild marriage is a matter that is countered by international as well as national means. Among other things, the United Nations (UN) has stated that work towards a zero tolerance for child marriage should be seen as part of the global goals to be achieved by 2030. The UN Convention on the Rights of the Child, most often recognized as the Convention on the Rights of the Child, links ban on child ma

Barnets bästa och barnets röst i vårdnadstvister. Om Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen samt om inkorporeringen av densamma kan förväntas medföra några effekter i mål om vårdnad.

Den första januari 2020 trädde barnkonventionen i kraft som svensk lag. Två av konventionens grundläggande principer är barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Principerna är aktuella vid alla frågor som rör barn, exempelvis vid beslut i vårdnadstvister. Ett syfte med denna uppsats är att undersöka om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt barnkonventionen vid vårdnadsrelaterade tvi

Släckt rättssäkerhet för en knäckt gängkriminalitet? - Om anonyma vittnen som lösning på organiserad brottslighet

Riksdagsdebatten om gängvåldet i Sverige har resulterat i ett förslag om en tillsatt utredning kring ett införande av möjligheten att vittna anonymt. Utredningen, som nu tas vidare av regeringen, är en av flera åtgärder som vidtas för att bryta tystnadskulturen inom organiserad brottslighet. Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns tillräckliga skäl för en användning av anonyma vittne

Vem har sagt det? - Om anonyma vittnen i förhållande till kontradiktionsprincipen

I Sverige råder allmän vittnesplikt. En person är därför skyldig att vittna inför domstol om hon eller han blir kallad som vittne. Att vittna anonymt är inte tillåtet. Rädsla för att behöva utstå hot och våld har gjort att det idag blivit svårare att få folk att vittna, vilket innebär stora bevissvårigheter i mål som främst rör grov och organiserad brottslighet. Från flera håll har därför röster h