2015 placerades Sverige som världens tredje minst korrupta land på Transparency International årliga lista över korrupta länder. Även om vi kanske inte förknippar Sverige med korruption rapporterar media återkommande om tveksamma ageranden från myndighetsutövande personer och privata tjänstemän. Vi saknar en renodlad korruptionslagstiftning i svensk rätt. Ett av rättsordningen främsta redskap mot

I denna uppsats har jag genom att använda en rättsdogmatisk metod försökt uppnå uppsatsens syfte: Att undersöka varför den svenska lagstiftaren inte infört ett rekvisit om bristande samtycke i den svenska lagstiftningen. Syftet är också at utreda förhållandet mellan den så kallade Bulgariendomen och den nuvarande svenska våldtäktslagstiftningen. Från 1864 års strafflag till idag har våldtäktsbrott

Målet med uppsatsen är att utröna om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 10 a – 10 f §§ IL är förenliga med den EU-rättsliga etableringsfrihet som regleras i art. 49 FEUF. Med anledning av att EU-kommissionen hösten 2014 har översänt en formell underrättelse till Sveriges regering med budskapet att de svenska reglerna anses kränka etableringsfriheten är ämnet högaktuellt och det

Principen om barnets bästa är en grundläggande princip inom den svenska och internationella barnrätten. Barnets bästa ska vara i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och är en av barnkonventionens viktigaste grundpelare. Denna uppsats är avsedd att granska vilken innebörd begreppet barnets bästa är avsett att ha enligt barnkonventionen och utlänningslagen. Avsikten är även att granska hur

Svenska straffnivåer beträffande allvarlig våldsbrottslighet uppfattas ofta som låga. Allmänheten är missnöjd. Den svenska regeringen har sedan 2006 fört en reformagenda med syfte att skärpa straffen för de allvarliga våldsbrotten. Regeringen har åberopat det allmänna rättsmedvetandet som grund för sin reformagenda. Samtidigt har den nya lagstiftningen ej gett avtryck i rättstillämpningen på grun

Den svenska ideella sektorn har sedan 1 juli 1987 varit undantagna mervärdesskatt för sina intäkter. Denna särreglering efterföljde skattelättnader på inkomstskatteområdet. Lagstiftaren ville värna om ett vitalt föreningsliv vilket var syftet med den nya lagregleringen. Sedan lagen tillkom har Sverige blivit medlem i EU har förpliktat sig att anpassa sin nationella lagstiftning till EU-lagstiftnin

Uppsatsens syfte är att undersöka och diskutera om the Draft Common Frame of Reference (DCFR) är en rättskälla i svensk rätt. Detta görs genom att redogöra för argument för och emot referensramen som svensk rättskälla. Denna fråga är viktig att utreda då det finns skilda meningar om detta bland den svenska juridiska doktrinen. Detta skapar ett osäkert rättsläge som kan ge upphov till osäkerhet inf

Det är viktigt att det i ett land finns rättssäkerhetsgarantier. För svensk del är Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna en väldigt viktig utgångspunkt. I min framställning har jag studerat vilka krav konventionen ställer på rätten till en domstolsprövning och en rättssäker process, art 6 i Europakonventionen. Med dessa krav i bakhuvu

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den pågående debatten kring en tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för de metoder som finns för att avhjälpa ofrivillig barnlöshet och regleras i Sverige genom lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Frågan är aktuell eftersom riksdagen i mars 2012 gav regeringen i uppdrag att ta fram ett

FN:s konvention om barnets rättigheter(Barnkonventionen) föreskriver i sin tredje artikel att barnets bästa ska komma i det främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Sverige har implementerat principen om barnets bästa i FB 6 kap 2a§ där det föreskrivs att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. USA är det enda landet i världen som inte har ratificerat

Denna uppsats beskriver den svenska narkotikastraffrätten i en historisk kontext genom att sätta lagstiftningsarbetet i den politiska och kulturella verklighet som var närvarande vid en lagändring. Beskrivningen sker dels kronologiskt dels rättshierarkiskt och dels tematisk beträffande vissa aktörer inom den svenska narkotikapolitiken. Tidsperioden sträcker sig från 1600-talet fram till idag, men

Urfolk har enligt folkrätten vissa särskilda rättigheter som tillkommer dem som grupp. Dessa rättigheter är allt från rätt till mark och naturresurser till rätt till självbestämmande. Sverige har fått kritik bland annat från FN och samerna själva som menar att Sverige inte tillgodoser samernas rättigheter i egenskap av urfolk i den omfattning som folkrätten kräver. En reglering som har fått särski

Syftet med denna framställning är att utreda om lagen (1995:575) mot skat-teflykt kan sägas ha utvidgat 3:12-regleringen som återfinns i 57 kap. i in-komstskattelagen (1999:1229). Vidare syftar framställningen till att utreda om en sådan utvidgning är förenlig med krav på rättssäkerhet. Skatteflyktslagen kan sägas ha en utvidgande effekt på annan inkomstskat-telagstiftning eftersom ett förfarand

Ett väl fungerande skattesystem utgör basen för finansieringen av välfärdssystemet. Skatteflykt ger upphov till skattebaserosion, ett fenomen som ger upphov till stora kostnader, såväl för Sverige som för andra stater och försvårar finansieringen av välfärdssystemet. Generalklausuler utgör ett verktyg mot skatteflykt. I Sverige finns sedan många år tillbaka en generalklausul mot skatteflykt i skat

1809 antogs en ny regeringsform i Sverige. En nyhet i denna var att den ålade kungen att skydda var och ens rätt till fri religionsutövning, vilket på ytan verkar innebära att religionsfrihet infördes. Samtidigt fanns det i kyrkolagen och missgärningsbalken regler som innebar att svenska medborgare var förbjudna att konvertera från den luthersk-evangeliska kristendomen. Det till synes paradoxala f

I Sverige är det idag inte tillåtet med anonym vittnesbevisning från privatpersoner men detta kan komma att ändras i framtiden. Denna uppsats ämnar reda ut hur anonyma vittnesmål förhåller sig till centrala processuella principer i den svenska rätten samt vilken inverkan dessa vittnesmål skulle ha på rättssäkerheten i Sverige om de skulle bli tillåtna. Uppsatsen fokuserar främst på vittnen i bro

Övervakningen i vårt samhälle ökar allt mer och att så kan ske beror på hotet från terrorism. Stater vill genomföra åtgärder i konflikt med mänskliga rättigheter för att bekämpa hotet, organisationer vill skydda de mänskliga rättigheterna och människan vill både vara skyddad från terrorn och att sina rättigheter ska respekteras. Efter att Sveriges regelverk om lagringsskyldighet för tjänstelever