Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "swedish" gav 92281 sökträffar

Grönt ljus för förhandskontroll av miljöpåståenden? En undersökning av censurförbudets räckvidd vid ett genomförande av Green Claims-direktivet i svensk rätt

Miljöpåståenden används idag ofta i marknadsföring för att övertyga kon-sumenter om en produkt eller tjänsts miljöfördelar. För att motverka vilsele-dande miljöpåståenden har EU-kommissionen föreslagit ett direktiv – det så kallade Green Claims-direktivet – som kräver att miljöpåståenden ska för-handskontrolleras och godkännas av en oberoende aktör. Kravet på förhandskontroll kan dock komma i konf

Föreningsfrihet och rasism - en analys av argumenten för respektive emot ett förbud mot rasistiska organisationer i svensk rätt

Sammanfattning Föreliggande uppsats utreder möjligheterna att införa ett förbud mot rasistiska organisationer i svensk rätt, med särskilt fokus på föreningsfrihetens rättsliga ställning i den svenska grundlagen samt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Föreningsfri-heten har visserligen en stark ställning i den svenska grundlagen, men den

En kritisk systemteoretisk granskning av kronvittnet i svensk rätt - Vad krävs av ett kronvittnessystem för att det ska passa in i svensk rätt?

Den 1 juli 2022 infördes i Sverige ett kronvittnessystem som enligt svensk rätt utgör en strafflindringsgrund på grund av utredningsmedverkan av annans brott. Kronvittnessystemet, som är tänkt som ett redskap i brottsbekämpande syfte, är en främmande fågel för svenskt påföljdssystem. Då kronvittnessystemet i princip kastats in i svensk rätt, kan det ifrågasättas hur enhetligheten i påföljdssysteme

Universell jurisdiktion i Sverige - Om regelsystemet som möjliggör och begränsar utövning av universell jurisdiktion i svensk rätt

Universalitetsprincipen utgör en jurisdiktionsgrund enligt svensk rätt. I slutet av år 2022 meddelade Högsta domstolen ett prejudicerande beslut som behandlade hur universell jurisdiktion ska förstås enligt svensk rätt. Högsta domstolen fastslog i detta fall bland annat att den misstänkte måste ha en tillräcklig anknytning till Sverige för att det ska finnas ett svenskt rättskipningsintresse vid u

Lönetransparensdirektivet - att hjälpa eller stjälpa svenskt jämställdhetsarbete? En rättsvetenskaplig undersökning av de rättsliga utmaningar i fråga om aktiva åtgärder, insyn och lönekartläggning som följer vid en implementering av direktivförslaget om lönetransparens

Principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män har varit en del av EU-rätten sedan Romfördraget från 1975. Numera återfinns principen och förbudet mot diskriminering på grund av kön i såväl primär- som sekundärrätt. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är emellertid fortsatt stora i EU:s medlemsstater varpå EU har bedömt att det finns ett behov av ytterligare lagstiftning i syfte attThe principle of equal pay for equal work for women and men has been part of EU law since the 1975 Treaty of Rome. Nowadays, the principle and the prohibition of discrimination based on sex are found in both primary and secondary legislation. However, the pay gap between women and men remains high in EU member states and the EU has therefore identified the need for further legislation to reduce th

I ljuset av Århuskonventionen – miljöorganisationers klagorätt ur ett rättsutvecklingsperspektiv

Sedan miljöbalken (1998:808) trädde i kraft 1999 har miljöorganisationer haft en lagstadgad klagorätt i svensk rätt. Det är unikt att enskilda kan företräda allmänhetens intressen så som miljöskyddsintressen, en uppgift som vanligtvis sköts av staten, kommunen eller andra myndigheter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur miljöorganisationers klagorätt i Sverige har förändrats sedan miljöbalken in

Digitalisering av bygglovsprocessen

Trots att Sverige är ett land som brukar ligga i framkant av teknologisk utveckling och digitalisering så kan den svenska bygglovsprocessen anses vara förlegad jämfört med hur processen ser ut i andra länder. Medan många länder världen över erbjuder möjligheten att skicka in digitala BIM-filer (Building Information Modelling), så erbjuder svenska kommuner på sin höjd möjligheten att e-posta in han

Passar ett kronvittnessystem i svensk rättsordning? - En kritisk diskussion kring kronvittnen i svensk rätt

Ska kronvittnen införas i svensk lagstiftning? Frågan har vidrörts ett flertal gånger i den politiska debatten och är idag ett oerhört aktuellt ämne. Sveriges statsminister meddelade i januari 2019 att ännu en utredning om kronvittnen ska tillsättas. Ett kronvittne är en tilltalad som erhåller strafflindring på grund av att hen medverkat eller assisterat i utredningen av annans brottslighet. Str

Väsentlig anknytning - en studie av den utsträckta hemvistprincipen

Obegränsad skattskyldighet, vilket innebär att en person är skattskyldig för alla inkomster både från Sverige och utlandet, kan för en fysisk person föreligga enligt tre alternativa grunder. En av dessa grunder är väsentlig anknytning, som innebär att en från Sverige utflyttad person med vissa så kallade anknytningspunkter kan anses ha väsentlig anknytning och därmed bli obegränsat skattskyldig.

Säkerhetsrätter på vift – De svenska lagvalsreglerna i en unionsrättslig kontext

Denna uppsats behandlar de svenska lagvalsreglerna på sakrättens område rörande lös egendom, dess överensstämmelse med EU-rätten samt hur EU-rätten påverkar den svenska regleringen. En genomgång av svensk och EU-rättslig praxis görs och analyseras med rättsdogmatisk och EU-rättslig metod för att presentera gällande rätt. I den svenska rätten har materialet varit mycket sparsamt och omfattar tre r

Den internationella skatterättens Robin Hood - En rättsvetenskaplig studie av OECD:s och EU-kommissionens förslag på beskattning av den digitala ekonomin

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad EU-kommissionens och OECD:s förslag på beskattning av den digitala ekonomin innebär för förändring jämfört med de nuvarande reglerna inom den internationella skatterätten. Vidare har syftet även varit att utreda huruvida förslagen på beskattning av den digitala ekonomin kan komma att påverka svenska företags konkurrenskraft på den internationell

Tvingande rapportering och informationsutbyte som verktyg mot aggressiv skatteplanering - Att hjälpa eller stjälpa legitimiteten i skattesystemet?

Den 25 maj 2018 antogs direktiv (EU) 2018/882 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 6). Direktivet är en del av EU:s administrativa samarbete på beskattningsområdet och är till stora delar inspirerat av OECD:s arbete mot skatteplanering, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Enligt direktivet ska medlemsstaterOn May 25, 2018, Council Directive (EU) 2018/882 amending Directive 2011/16 / EU as regards mandatory automatic exchange of information in the field of taxation in relation to reportable cross-border arrangements (DAC 6), was adopted. The directive is part of the EU's administrative cooperation in the field of taxation, and is largely inspired by the OECD's work against tax planning, aggre

Smarta kontrakt vid kommersiella fastighetstransaktioner - Särskilt om avtals ingående

Blockkedjor associeras ofta med kryptovalutor. Användningsområdet för blockkedjor är dock betydligt större än så. År 2018 spådde World Economic Forum att 10 % av den globala BNP:n kommer att vara lagrat på en blockkedja år 2025. Med hjälp av blockkedjetekniken har smarta kontrakt utvecklats. Smarta kontrakt är digitala avtal som är upprättade i kod och som tillämpar blockkedjeteknik för sin funktiBlockchains are often associated with cryptocurrencies. However, the scope of use of blockchains is much wider than that. In 2018, the World Economic Forum predicted that 10% of global GDP will be stored on a blockchain by 2025. Using blockchain technology, smart contracts have been developed. Smart contracts are digital agreements established in code and blockchain technology is applied. When cer

Lönetransparensdirektivet - Ett hot mot den svenska modellen eller vägen mot en mer jämställd arbetsmarknadsmodell?

I slutet av april 2023 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2023/970 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer. Uppsatsen avser undersöka lönetransparensdirektivet i förhållande till lagstiftning och den svenska modellen för kollektivavtal och lönebildning. Genom en rättsdogma

Samtyckeslagen och dess effekter: en komparativ analys mellan Sverige och Danmark

Den förste juli 2018 införde Sverige en lag som i den allmänna debatten bru kar kallas för samtyckeslagstiftningen, eller samtyckeslagen. Den första ja nuari 2021 antog även Danmark en samtyckeslag. Samtyckeslagen innebär att Sverige och Danmark har ändrat var gränsen för straffansvar vid våldtäkt går. Tidigare krävdes att våldtäkt förövats tillsammans med ”hot” eller ”våld”. Efter reformen av

Mellan skuld och vård - Är tillräknelighetsrekvisitet en lösning på straffrättens dilemman? En uppsats om psykiskt störda lagöverträdares ansvarsförutsättningar i svensk respektive dansk rättsordning.

I denna uppsats har psykiskt störda lagöverträdares ansvarsförutsättningar i svensk- respektive dansk rättsordning undersökts. Sveriges val, att i samband med brottsbalkens införande 1965, avskaffa tillräknelighetsbestämmelserna, har genom åren mött en hel del kritik. Uppsatsen avser att besvara frågan kring huruvida ett tillräknelighetsrekvisit bör återinföras i svensk lagstiftning eller ej. Då