Sökresultat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smaltande-dna-i-nanoror-ger-lattlast-streckkod - 2025-12-13

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, har utsetts till Lunds universitets egen Fernströmpristagare. Hennes forskning handlar bland annat om genvarianter som påverkar blodfetterna och därmed kan ge en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Gener finns ofta i olika varianter. Ibland har vissa av varianterna en negativ effekt, särskilt om de kombineras med vissa andra genvariante

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genforskning-om-blodfetter-aras - 2025-12-13

Om du har en släkting med typ 1 diabetes och är mellan 1 och 45 år kan du hjälpa forskarna. I det första steget av studien behöver de ett blodprov av dig. I det kan svaret på vad som orsakar typ 1 diabetes finnas. Se nedan vilka som kan delta. Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, sjukdomen är vanligare i vissa familjer. Ett barn som föds i Sverige har 1,5 procents risk att någon gång under livet in

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-slaktingar-till-personer-med-typ-1-diabetes - 2025-12-13

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända. Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson. Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.Sofia Carlsson är docent i ep

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lada-i-grazonen-mellan-typ-2-diabetes-och-type-1-diabetes - 2025-12-13

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2025-12-13

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glykemisk-profil-ger-battre-gi-koll-pa-maten - 2025-12-13

https://www.fysik.lu.se/artikel/storsatsning-pa-materialforskning-en-hallbar-framtid - 2025-12-13

Forskare vid Lunds universitet har i samarbete med kollegor i tyska Dresden, tagit fram ett sätt att kombinera benersättningsmedel och läkemedel med syftet att återbilda ben och läka allvarliga frakturer i exempelvis lår eller underben. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, är gjord på råttor men forskarna menar att metoden i olika kombinationer snart blir klini

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-laker-skelettskador-med-konstgjort-ben - 2025-12-13

https://www.medicin.lu.se/artikel/lite-ljus-pa-lakare-som-missat-nobelpriset-0 - 2025-12-13

Det är sedan tidigare känt att val av skor, underlag och typ av idrott är faktorer som kan bidra när man drabbas av korsbandsskada. Nu har forskare vid Lunds universitet i en epidemiologisk studie sett att även generna spelar en betydande roll. Genom att analysera data från svenska tvillingregistret och data från nationella patientregistret kunde forskarna se hur många enäggstvillingar respektive

https://www.medicin.lu.se/artikel/generna-spelar-roll-vid-framre-korsbandsskada - 2025-12-13

Alumni Clara Mosconi current with exhibition and publication launch Paralingual Score. Opening Thursday 24 October 17:00-20:00, with a Performance at 18.00 at BLADR in Copenhagen.In the exhibition A Paralingual Score, the public is invited into a space, where the invisible and underheard dimensions of language come to the fore. The installation presents a paralinguistic polyphony, composed of the

https://www.khm.lu.se/artikel/alumni-exhibition-and-publication-launch-clara-mosconi - 2025-12-13

SmiLe-bolaget Gedea Biotech har beviljats 900.000 SEK i Vinnovas satsning på Innovativa nystartade bolag. Bolaget har även utökat styrelsen med Mats Persson, som har över 30 års erfarenhet av marknadsföring och försäljning inom life science. Rekryteringen innebär en värdefull förstärkning av styrelsens kompetens inom marknad och licensaffärer. Gedea Biotech erhåller 900.000 SEK från Vinnova från a

https://www.innovation.lu.se/artikel/lu-holding-bolaget-gedea-biotech-far-vinnova-finansiering-och-starker-styrelsen - 2025-12-13

2010 startade en av världens största studier av genernas betydelse vid bröstcancer i ett tätt samarbete mellan Lunds universitet och sjukvården i södra Sverige. Nu, sju år senare, har man inom forskningsprojektet, SCAN-B (Sweden Cancerome Analysis Network Breast), samlat in prover från mer än 10 000 patienter. Varje år insjuknar drygt 8000 svenska kvinnor i bröstcancer. Trots att prognosen är god,

https://www.scan-b.lu.se/artikel/prov-fran-10-000-patienter-ska-ge-battre-cancerbehandling - 2025-12-13

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2025-12-13

Som en del av det FORMAS-finansierade forskningsprojektet "Fair Gold? Institutionalising Labour and Environmental Standards Along the Certified Gold Supply Chain", som leds av forskaren Muriel Côte, anordnades nyligen ett seminarium vid Paris 1 Panthéon-Sorbonne University, i samarbete med flera samarbetspartners. Seminariet samlade forskare, beslutsfattare och småskaliga guldgruvearbetare från bl

https://www.keg.lu.se/artikel/vi-kande-oss-sedda-guldgravare-forskare-och-beslutsfattare-fann-samrore-i-paris - 2025-12-13

Petter Pilesjö, Abdulghani Hasan och Andreas Persson var trötta på känslan av att skriva artiklar och presentera på konferenser utan att någonting hände. Följ deras resa från forskningsresultat till att sprida sin forskning genom att starta företaget PluvioFlow, med hjälp av Lunds universitets innovationsverksamhet. Fyra frågor till Petter Pilesjö, Professor vid Centrum för geografiska information

https://www.innovation.lu.se/artikel/de-valde-att-starta-foretag-som-ett-satt-att-sprida-sin-forskning-vi-maste-bli-battre-pa-att-hantera - 2025-12-13

Växtekologen Tina D'Hertefeldt, koordinator för Temat Perspektiv på invasiva växter, listar fem folkkära växter som blivit allt annat än folkkära i andra länder. Parkslide, jätteloka, vresros… Främmande arter som hotar den svenska floran har många koll på. Men också växter som är naturligt förekommande i Sverige kan bli ett gissel på annat håll. Tina D'Hertefeldt, som är koordinator för Temat Pers

https://www.pi.lu.se/artikel/fem-folkkara-vaxter-som-fruktas-utomlands - 2025-12-13

Under våren välkomnar institutet tre nya Teman och en ASG. Tema Nature by Numbers, Post Hoc Interventions, och Synthetic Biology, samt ASGn Wildfires in the Anthropocene. Fyra Teman Energy Justice 2.0, Hydrosolidarity 2.0, The Air We Breathe 2.0 och Domestication 2.0 avslutas vid årsskiftet. Vi gav dessa ”återvändarteman” en unik chans att under fyra månader vidareutveckla idéer sprungna ur det Te

https://www.pi.lu.se/artikel/varens-teman-och-asg-2022 - 2025-12-13

I september välkomnar institutet två nya Teman; Public Art and The New Commons samt Designing Sustainable Digital Work. Minst två nya Advanced Study Groups (ASG) kommer också att starta till hösten. Klart är att ASGna Work on Mars och Deep Generative Models börjar sitt gemensamma arbete i september. Public Art och The New Commons Offentlig konst som manifestation av det goda samhället har en lång

https://www.pi.lu.se/artikel/hostens-teman-och-advanced-study-groups-2022 - 2025-12-13

Med hjälp av satelliter och maskininlärning kartlägger Hakim Abdi, forskare på CEC, skogsbestånden i södra Sverige ner på individnivå. Genom att ta fram en metod som årligen kan ge uppdaterade kartor över artbestånden är hans mål att bidra till en bättre skogsförvaltning och underlätta beslutsfattande när det gäller strategier för klimat och biologisk mångfald. Forskningsprojektet är finansierat a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogsbestand-i-sodra-sverige-analyseras-genom-satellitdata-och-maskininlarning - 2025-12-14