Sökresultat

Trots Sveriges vision att vara världsledande i att stödja hälsa och välbefinnande med välfärdsteknik senast det här året, är implementering och användning av sådan teknik förvånansvärt låg. Därmed är nyttan för människor begränsad. Det vill forskare vid CASE och profilområdet Proaktivt åldrande ändra på. Samhället hoppas ny teknik ska lösa många problem, spara personal, pengar och andra resurser.

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-ska-avsloja-om-valfardstekniken-ar-vard-sitt-pris - 2026-01-09

Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Centrumet kommer att inrikta sig på bred molekylärme

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea - 2026-01-09

Svenska universitet skapar värde i miljardklassen. Sedan 2010 har Sveriges lärosäten gett upphov till över 2 500 nya företag som idag sysselsätter nästan 10 000 personer, omsätter 18 miljarder kronor och genererar 4 miljarder i skatteintäkter årligen. En ny rapport framtagen gemensamt av Sveriges universitets innovationskontor sammanställer statistik om aktiebolag med ursprung i akademin. Siffrorn

https://www.innovation.lu.se/artikel/svenska-larosaten-kraftfulla-motorer-tillvaxt-och-innovation - 2026-01-09

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.sam.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2026-01-09

Både Tony Ingesson och David Gisselsson Nord älskar spionromaner och är nördigt intresserade av historia. Deras gemensamma nyfikenhet resulterade i ett tvärvetenskapligt samarbete om hur man med hjälp av metoder från spionage och underrättelseanalys kan inspirera till smartare behandling av cancer. Tony Ingesson har ganska lätt för att visa lite attityd när han ställer sig framför kameran. David G

https://www.sam.lu.se/artikel/omaka-forskarpar-cancerforskaren-underrattelseexperten - 2026-01-09

Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opartisk granskning av realismen i förslagen. I sitt avhandlingsarbete har Ina Möller v

https://www.sam.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2026-01-09

I somras publicerades en uppmärksammad forskningsstudie om hur trädplantering kan bidra till att rädda klimatet. Men många forskare har kritiserat trädplantering som en problematisk metod, som istället riskerar att ta fokus från att vi drastiskt måste minska utsläppen om vi ska klara klimatet. Hållbarhetsforskaren Wim Carton förklarar vad det finns för nackdelar med storskaliga trädplanteringar. Ä

https://www.sam.lu.se/artikel/tradplantering-ingen-universallosning-klimatet - 2026-01-09

Plaståtervinning och avfallshantering i all ära, men vad blir den egentliga miljövinsten om plastproduktionen fördubblas inom den närmaste 20-årsperioden? Den frågan ställer sig forskare som menar att mer fokus måste läggas på hur plasten produceras. En ny forskningsstudie visar att det inte finns något politiskt intresse för de initiala stegen plastens livscykel; det vill säga vilka råvaror använ

https://www.sam.lu.se/artikel/atervinning-hjalper-inte-om-produktionen-av-plast-fordubblas - 2026-01-09

Ett nytt forskningsprojekt ska ta reda på hur den ökade risken för hatstormar mot journalister påverkar yttrandefrihet och demokrati. Bland annat ska vad som skrivs om 2000 journalister på Twitter analyseras. Att självcensur förekommer visar den inledande kunskapssammanställning som forskarna gjort. Digitaliseringen och sociala medier har banat väg för att många fler människor och experter än tidi

https://www.sam.lu.se/artikel/radsla-hat-leder-till-sjalvcensur-hos-journalister - 2026-01-09

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur Coronakrisen hanteras i 16 länder. I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder

https://www.soc.lu.se/artikel/kaos-konsensus-eller-kontroll-ny-studie-jamfor-16-landers-pandemihantering - 2026-01-09

Kön styr fortfarande i hög grad skolelevers val av utbildning, trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Ett stort forskningsprojekt vid Lunds universitet har nyligen undersökt varför män och kvinnor fortfarande gör dessa könstypiska utbildningsval, som lägger grunden till den könssegregerade arbetsmarknaden. ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Av Ulrika

https://www.sam.lu.se/artikel/kon-styr-val-av-utbildning-i-sverige - 2026-01-09

Riksdagsvalet är också ett EU-val. På bordet i Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som de partier som bildar regering ska besluta om i EU:s ministerråd. En ny studie från Lunds universitet visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av dessa frågor. Idag presenteras en omfattande webbplats där riksdagspartierna

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-omojligt-ta-reda-pa-vad-riksdagspartierna-tanker-bestamma-i-bryssel - 2026-01-09

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger psykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av Länsst

https://www.sam.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2026-01-09

Det saknas inte initiativ för att bryta det växande sociala utanförskapet i Sverige. Mer oklart är vad som fungerar. Forskningen hittills visar att “eldsjälar” är en nyckel till framgång. Men är det rimligt att lägga allt ansvar på dem? Sverige, liksom resten av världen, brottas med flera stora samhällsutmaningar. Ojämlikheten och inkomstklyftorna ökar och antalet resurssvaga bostadsområden har bl

https://www.sam.lu.se/artikel/medborgardialog-att-bryta-socialt-utanforskap-politisk-kosmetika-eller-nagot-som-fungerar - 2026-01-09

Personer som fått brottsofferersättning upplever vanligtvis att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Ersättningens effekt på individens lidande, självkänsla och upprättelse är ofta begränsad eller obefintlig, visar en rapport från Rättssociologiska institutionen. I en enkätundersökning har rättssociologerna Karl Dahlstrand och Peter Bergwall undersökt hur 300 brottsoffer upplever at

https://www.soclaw.lu.se/artikel/brottsoffer-som-fatt-krankningsersattning-kanner-sallan-att-beloppet-ar-tillrackligt-hogt - 2026-01-09

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2026-01-09

Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och rekreation. Ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2026-01-09

Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hållbarhetsvetenskap, kulturgeografi, miljö- och energisystem, humanekologi och miljöe

https://www.pi.lu.se/artikel/ett-rattviseperspektiv-pa-energi - 2026-01-09

Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens inom vetenskap, teknik och samhällsstudier. Just nu arbetar jag med sociala studier i

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2026-01-09

Tre forskare vid Lunds universitet, alla med en lång lista av betydande forskningsmeriter, tilldelas ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro vardera för att vidareutveckla och fördjupa sina forskningsprojekt. Två av dem leder forskargrupper vid MultiPark. Projekten handlar om hjälparproteiners funktion vid neurodegenerativa sjukdomar och blodtester för snabbscreening av läkemedel för behandling av

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/dubbelt-upp-i-prestigefullt-eu-anslag-multiparks-forskargrupper - 2026-01-09