Sökresultat

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-06-21

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-06-21

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-06-21

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-06-21

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-06-21

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-06-21

Anne‑Lise Viotti, forskare vid avdelningen för atomfysik, tilldelas ett femårigt forskningsanslag på 15 miljoner kronor från ÅForsk. Med stödet kan hennes grupp fördjupa och vidareutveckla arbetet med ultrasnabbt extremt ultraviolett ljus, ett område med betydelse för både grundforskning och framtida teknologier. Banar väg för ny förståelse av elektroners rörelserDen process som Anne‑Lise Viotti s

https://www.fysik.lu.se/artikel/stort-forskningsanslag-till-anne-lise-viotti-banbrytande-xuv-studier - 2026-06-21

Birger Schmitz, professor i geologi och verksam vid fysiska institutionen, har belönats av Meteoritical Society. Han får priset The Barringer Medal and Award för sin forskning om meteoriter och nedslagskratrar. Prisutdelningen sker under augusti 2023. Grattis Birger, hur känns det? – Bra, och stärkande för ett ibland sviktande självförtroende. Mest tillfredställande är att kunna visa dem som stött

https://www.fysik.lu.se/artikel/birger-schmitz-far-prestigefyllt-pris - 2026-06-21

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2026-06-21

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt försöker svara på frågan hur det kom sig att 217 patienter på Vipeholmssjukhuset i Lund dog under åren 1941, -42 och -43. Med hjälp av arkivmaterial undersöker fyra forskare hur vardagen kan ha sett ut på Vipeholmssjukhuset, vilka idéer och åsikter man hade i ledning och hur arbetet organiserades för de anställda. – När man pratar om Vipeholm har, med all rä

https://www.ses.lu.se/artikel/doden-pa-vipeholm-utreds-med-hjalp-av-arkivforskning - 2026-06-21

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista. Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna

https://www.medicin.lu.se/artikel/livskvalitet-fem-i-topp-lista - 2026-06-22

Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Studien har letts av forskare vid Lunds universitet, Johns Hopkins University och Chinese University of Hong Kong. Artikeln publiceras nu i Communications Medicine. Personer med typ 2-diabetes har två gånger högre risk att utvec

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-06-22

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, tilldelas tillsammans med tre forskare i Italien och Danmark, prestigefulla ERC Synergy Grant på 10 miljoner euro. Målet för de fyra forskarna är att utveckla skräddarsydda nervceller från stamceller för cellterapi vid Parkinsons sjukdom eller Huntingtons sjukdom. Grattis! – Tack, det känns väldigt roligt av många anledningar! Dels är det mycket p

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-synergy-grant-utveckling-av-skraddarsydda-stamcellsbehandlingar - 2026-06-22

Behovet av pedagogiskt stöd växer. För att effektivisera stödet har Enheten för undervisningsstöd startat ett tvåårigt projekt som kommer att fokusera på kompetenshöjande insatser, gemensamma riktlinjer, och en ny rådgivande funktion för att skapa en enhetlig strategi för tillgänglig och inkluderande undervisning. Vi vet att behovet av pedagogiskt stöd ökar. På Lunds universitet har antalet som be

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/starkt-fokus-pa-tillganglig-och-inkluderande-undervisning - 2026-06-22

År 2023 var ett fantastiskt år för forskningen på Lunds universitet. Man kan sammanfatta året med 1825. Det syftar i detta fall inte på årtalet 1825 och att vår forskning skulle ha stagnerat på samma nivå den hade då. Här syftar 1825 på fyra siffror.  1: Ettan står för ett nobelpris. Vilket fantastiskt erkännande för den otroliga forskning Anne L'Huillier har bedrivit.8: Åttan står för att Lunds u

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/bokslut-forskningen-2023-fantastiskt - 2026-06-22

Vill du utöka ditt professionella nätverk och lära dig av branschexperter inom och utanför ditt område? Upptäck hur LinkedIn kan ge oväntade möjligheter och skapa kontakter med människor runt om i världen, från de insikter Markus Lahtinen delade med sig av under sitt seminarium "Beyond expectations: Learn more about LinkedIn!”. Markus, med över 5000 kontakter och en topp 2% SSI (Social Selling Ind

https://www.ehl.lu.se/artikel/lar-dig-mer-om-linkedin-med-markus-lahtinen - 2026-06-22

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen av denna mekanism i levande möss. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, är viktig för att förstå och påverka blodbildningsprocess

https://www.medicin.lu.se/artikel/dna-bokmarke-hjalper-blodceller-minnas-vilka-de-ar - 2026-06-22

Det händer mycket nu inom universitetets arbetsmiljö- och likavillkorsarbete. Det är dags att välja skyddsombud - en mycket viktig funktion. Vi uppmärksammar också att det är 150 år sedan kvinnor fick rätt att studera på universitet och att uppslutningen var stor när LU för första gången deltog i pride. Ta chansen och bli skyddsombud! Ta chansen att nominera dig själv eller en kollega till denna m

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/skyddsombudval-150-ar-med-studentskor-och-pridemedverkan - 2026-06-22

Naturresurser och miljöskydd är förbisedda aspekter av fredsprocesser. Ett forskningsområde på frammarsch är just miljöorienterat fredsbyggande, "environmental peacebuilding", som undersöker miljöskydd som en motor för fred. Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, är tillsammans med Daniëlla Dam-de Jong en av redaktörerna för antologin ”Research Handbook on International Law

https://www.jur.lu.se/artikel/forskningshandbok-lyfter-miljons-roll-i-internationell-fred - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med hjälp av ett blodprov kan patienter med svår reumatisk sjukdom i framtiden få en bättre diagnostik och behandling. Anna Blom, professor inom medicinsk proteinkemi, forskar nu kring nya sätt att hjälpa patienterna. Anna Blom har inlett en forskningsstudie tillsammans med forskare vid bland annnat Karolinska insti

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodtest-kan-ge-battre-behandling-reumatiker - 2026-06-21