Sökresultat

Flera nobelpristagare, kända forskare och entreprenörer bakom framgångsrika biotech-företag kommer till Lund i maj för att medverka i Lund Spring Symposium, ett internationellt symposium om läkemedelsforskning där MultiPark är en av huvudsponsorerna. Sarah Tabrizi, en ledande Huntington-forskare och flera av MultiParks egna forskare kommer att tala. Läkemedel är läkarens främsta verktyg när de beh

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/superstjarnor-till-lund-lakemedelssymposium-sponsrat-av-multipark - 2026-04-29

Malte Breiding har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln "Europeisk sexuell des/integration: En agonistisk paradox av legitimitet i en omstridd union". Gratulerar doktor Breiding! Fakultetsopponent: Professor Phillip Ayoub, University College LondonHandledare:Ian Manners, handledareNiklas Altermark, biträdande handledareMer information om avhandlingen finns i Lunds universitets forskni

https://www.svet.lu.se/artikel/malte-breiding-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2026-04-29

Flyktingkrisen i Europa, liksom kriget i Ukraina, har visat på begränsningarna i asylsystemen. Nu startar ett nytt forskningsprojekt med fokus på flyktingar från Ukraina och Syrien för att utforska säkra och lagliga vägar till skydd. Projektet, "Refugee Protection or Cherry Picking: Assessing New Admission Policies for Refugees in Europe" leds av forskaren Zvezda Vankova vid Juridiska fakulteten v

https://www.jur.lu.se/artikel/nytt-projekt-undersoker-alternativa-vagar-till-europa-flyktingar - 2026-04-29

Den 11 april försvarade Réka Tölg sin doktorsavhandling "The (im)possibilities of circular consumption: Producing and performing circular clothing consumption in retail and household settings". Avhandlingen undersöker hur cirkulär konsumtion faktiskt går till i vardagen, och vilka hinder som uppstår i en ekonomi som i grunden är utformad för att främja linjär konsumtion. Cirkulär ekonomi lyfts oft

https://www.ses.lu.se/artikel/hur-blir-konsumtion-cirkular-i-en-linjar-varld-ny-avhandling-visar-pa-mojligheter-och-hinder - 2026-04-29

18 oktober blev det firande på institutionen när det var dags för spikningsceremoni. Doktorand Aurimas Pumputis fick spika sin doktorsavhandling, ”Trust and Control on P2P platforms: A sociomaterial analysis of guest-host relationships in digital environments”. Aurimas ska försvara sin avhandling under disputationen den 8e november. – Min avhandling handlar om turism, särskilt involvering av tekn

https://www.ses.lu.se/artikel/aurimas-pumputis-spikade-sin-avhandling - 2026-04-29

Varje år följer vi upp det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Lunds universitet. Årets uppföljning ger en samlad bild som jag tycker är värd att stanna upp vid. Jag ser en positiv förändring i hur vi pratar om och arbetar med arbetsmiljöfrågor. Många har varit delaktiga i den utvecklingen. Jag vill därför passa på att uppmana alla att känna stolthet över årets goda resultat, men framför allt över

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nar-systematik-blir-en-del-av-vardagen - 2026-04-30

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2026-04-29

När i livet vi går upp i vikt kan ha stor betydelse för hälsan långt senare. I en studie med över 600 000 personer har forskare vid Lunds universitet undersökt hur viktförändring från 17 till 60 års ålder hänger ihop med risken att dö i olika sjukdomar. Resultaten visar ett tydligt mönster: viktökning tidigt i vuxenlivet har störst betydelse. Att övervikt och obesitas ökar risken för flera sjukdom

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser - 2026-04-30

Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, meddelades den 3 oktober att hon som universitetets första verksamma forskare får Nobelpriset i fysik 2023. – Det känns helt otroligt. Fantastiskt! Jag är väldigt stolt, säger Anne L'Huillier. Hon fick beskedet om att hon tilldelats Nobelpriset i fysik under en föreläsning. Telefonen ringde, men det var under en paus som Kungliga vetens

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nobelpriset-i-fysik-till-lunds-universitet - 2026-04-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Är ökad polarisering enbart av ondo? Inte nödvändigtvis menar forskare som just nu studerar politisk polarisering på internet. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa. Stormningen av Kapitolium, minskad tillit till politiker och myndigheter, ökad faktaresistens och filterbubblor – mycket tycks i

https://www.sam.lu.se/artikel/okad-politisk-polarisering-inte-nodvandigtvis-av-ondo - 2026-04-29

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.fysik.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2026-04-29

Ändamålsenliga byggnader, ledande forskningsinfrastruktur, god logistik och attraktiva utemiljöerna är förutsättningar för att vi ska kunna bedriva världsledande forskning, ge bästa tänkbara undervisning och ha en framgångsrik samverkan med det omgivande samhället. Vårt campus är viktigt. Samtidigt är vi inte ensamma om att bestämma hur vårt miljöer ska utvecklas. Universitetet äger inte sina bygg

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/vi-arbetar-ett-annu-battre-campus-med-sikte-mot-2050 - 2026-04-30

Anne‑Lise Viotti, forskare vid avdelningen för atomfysik, tilldelas ett femårigt forskningsanslag på 15 miljoner kronor från ÅForsk. Med stödet kan hennes grupp fördjupa och vidareutveckla arbetet med ultrasnabbt extremt ultraviolett ljus, ett område med betydelse för både grundforskning och framtida teknologier. Banar väg för ny förståelse av elektroners rörelserDen process som Anne‑Lise Viotti s

https://www.fysik.lu.se/artikel/stort-forskningsanslag-till-anne-lise-viotti-banbrytande-xuv-studier - 2026-04-29

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2026-04-29

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-04-29

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-04-29

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-04-29

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-04-29

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-04-29

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-04-29