Sökresultat

Om vi kan förstå hur och varför ljus och materia beter sig som de gör är vi ett steg närmare att lösa några av fysikens mest grundläggande problem. Att finna svaren på dessa frågor driver Ville Maisi, biträdande lektor i fasta tillståndets fysik vid fysiska institutionen. Så länge han kan minnas har han varit intresserad av elektronik och fysik. Med stöd av European Research Councils Consolidator

https://www.fysik.lu.se/artikel/att-forsta-hur-ljus-och-materia-beter-sig-nyckeln-till-framtidens-teknik - 2025-10-03

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.ch.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2025-10-03

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2025-10-03

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2025-10-03

Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2025-10-03

I en tid då forskare ständigt måste anpassa sig till nya digitala verktyg, ökade krav på synlighet och snabba tekniska förändringar, är det lätt att känna sig överväldigad. För att möta dessa utmaningar har naturvetenskapliga biblioteket tagit initiativet att lansera kunskapsserien "Quick Bites for Researchers". Serien är ett digitalt möte där fakultetens forskande personal, inklusive doktorander,

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/vara-bibliotekarier-guidar-forskare-med-digitala-kunskapsbitar - 2025-10-03

Rysslands version av kriget i Ukraina har hittills avfärdats av väst. Men i en intervju om den ryska propagandan säger James Pamment, expert på desinformation och propaganda, att Rysslands bild riskerar att få fäste hos olika grupper. Han berömmer också den amerikanska strategin att läcka Rysslands planer, ett tillvägagångssätt som tidigare främst testats i forskningen. Vad tycker du som kommunika

https://www.isk.lu.se/artikel/forskare-rysslands-kommunikation-ar-absurd-men-kan-anda-fa-faste - 2025-10-03

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-03

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2025-10-03

I kölvattnet av klimatförändringar och ett allt varmare och torrare klimat blir skogsbränder allt vanligare. I Ukraina ökar kriget risken ytterligare. Redan i mars i år bröt bränder ut runt Tjernobyl. Forskaren Lina Eklund befarar att en torr sommar kan leda till ytterligare bränder med katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenser. Intervju med Lina Eklund, koordinator för Pufendorfinstit

https://www.pi.lu.se/artikel/forskare-varnar-okad-brandrisk-i-krigets-ukraina - 2025-10-03

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.sam.lu.se/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-03

Det är inte den som blir föremål för ohövlighet som får sitt beteende påverkat allra mest, utan omgivningen. Det säger Kristoffer Holm som lagt fram en psykologiavhandling om ohövlighet på jobbet. Han menar att den digitala arbetsplatsen ställer frågan på sin spets: – Vi behöver de informella mötena för att missförstånd ska rätas ut och hårda ord mildras. Under de senaste två decennierna har omfat

https://www.sam.lu.se/artikel/okamratligt-beteende-drabbar-hart-inte-bara-den-utsatte - 2025-10-03

Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Man vet att omgivningens reaktioner har stor betydelse, men vad är det som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte? Enligt en grupp Lundaforskare är vittnets egen ångest är en pådrivande faktor. I två nya studier har forskarna undersökt det som kallas ”bystander-effekten”,

https://www.sam.lu.se/artikel/angest-driver-vittnen-att-ingripa-vid-mobbning - 2025-10-03

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.sam.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2025-10-03

Ett innovativt pantsystem för matförpackningar. Det är en bättre och mer omfattande åtgärd än den omtvistade plastpåseskatten som kan komma att tas bort eller reduceras vid årsskiftet. Det menar statsvetaren Karl Holmberg som anser att skatten bör behållas – men då utökas till att omfatta alla typer av engångspåsar. Regeringen har i vårbudgeten förslagit att remittera frågan om att avskaffa eller

https://www.sam.lu.se/artikel/ett-utokat-pantsystem-en-battre-atgard-den-omtvistade-plastpaseskatten - 2025-10-03

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie funnit ett tydligt samband mellan östrogenbehandling och de tre vanligaste typerna av hudcancer. Att effektivt kunna behandla klimakteriebesvär är viktigt för många kvinnors mående. Men, konstaterar forskarna: läkarna bör informera sina patienter om att solskydd är extra viktigt vid östrogenbehandling. Antalet personer som varje år diagnosticeras m

https://www.medicin.lu.se/artikel/tydligt-samband-mellan-ostrogenbehandling-och-hudcancer - 2025-10-02

Från med 1 juni i år leder Thoas Fioretos, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid klinisk genetik och patologi, Region Skåne, arbetet vid den nationella forskningsinfrastrukturen Clinical Genomics inom SciLifeLab. SciLifeLab utgör en nationell infrastruktur inom Life science och erbjuder spjutspetsteknologier och expertis till det svenska forskarsamhället. Inom infras

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-leder-arbetet-vid-scilifelabs-plattform-clinical-genomics - 2025-10-01

Ingemar Gustafsson är specialist inom ögonsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och forskar vid Lunds universitet inom samma ämne. I början av november disputerar han med en avhandling som bland annat handlar om hur man kan förbättra diagnosticeringen av en av hornhinnans sjukdomar – keratokonus. Namnet keratokonus betyder konformad hornhinna. Ögonsjukdomen drabbar unga och påverkar hornhinnan

https://www.medicin.lu.se/artikel/hornhinnans-sjukdomar-tidig-upptackt-viktigt - 2025-10-01

I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder. – Det är första gången förekomsten av celiaki studeras utifrån fibrer i barns kost. Men nu behövs även klinisk prövning för att eventuellt kunna slå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-forskningsspar-fiberrik-kost-fore-tva-ars-alder-kan-minska-risk-celiaki - 2025-10-01

I den colombianska regnskogen breder boskapsskötseln ut sig och leder till skogsbränder och avskogning. Det hotar både miljö, klimat och urbefolkning i Amazonas. Effektivare användning av befintlig betesmark och alternativa försörjningsmöjligheter är några faktorer som krävs för att regnskogen ska skyddas, visar en ny avhandling av Jesica López. Den colombianska regnskogen är en del av Amazonas oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-avhandling-lyfter-fram-hallbara-losningar-att-skydda-amazonas-regnskog - 2025-10-01