Sökresultat

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2025-12-11

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2025-12-11

Om vi kan förstå hur och varför ljus och materia beter sig som de gör är vi ett steg närmare att lösa några av fysikens mest grundläggande problem. Att finna svaren på dessa frågor driver Ville Maisi, biträdande lektor i fasta tillståndets fysik vid fysiska institutionen. Så länge han kan minnas har han varit intresserad av elektronik och fysik. Med stöd av European Research Councils Consolidator

https://www.fysik.lu.se/artikel/att-forsta-hur-ljus-och-materia-beter-sig-nyckeln-till-framtidens-teknik - 2025-12-11

Det är inte den som blir föremål för ohövlighet som får sitt beteende påverkat allra mest, utan omgivningen. Det säger Kristoffer Holm som lagt fram en psykologiavhandling om ohövlighet på jobbet. Han menar att den digitala arbetsplatsen ställer frågan på sin spets: – Vi behöver de informella mötena för att missförstånd ska rätas ut och hårda ord mildras. Under de senaste två decennierna har omfat

https://www.sam.lu.se/artikel/okamratligt-beteende-drabbar-hart-inte-bara-den-utsatte - 2025-12-11

Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Man vet att omgivningens reaktioner har stor betydelse, men vad är det som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte? Enligt en grupp Lundaforskare är vittnets egen ångest är en pådrivande faktor. I två nya studier har forskarna undersökt det som kallas ”bystander-effekten”,

https://www.sam.lu.se/artikel/angest-driver-vittnen-att-ingripa-vid-mobbning - 2025-12-11

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.sam.lu.se/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-12-11

I kölvattnet av klimatförändringar och ett allt varmare och torrare klimat blir skogsbränder allt vanligare. I Ukraina ökar kriget risken ytterligare. Redan i mars i år bröt bränder ut runt Tjernobyl. Forskaren Lina Eklund befarar att en torr sommar kan leda till ytterligare bränder med katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenser. Intervju med Lina Eklund, koordinator för Pufendorfinstit

https://www.pi.lu.se/artikel/forskare-varnar-okad-brandrisk-i-krigets-ukraina - 2025-12-11

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.ch.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2025-12-11

Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Olof Hellgren på biologiska institutionen i Lund har varit med och bildat och är utsedd till Sveriges kontaktperson i styrgruppen för det EU-drivna COST-actionnätverket, Wildlife Malaria Network. Hur kommer det sig att du och andra forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2025-12-11

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2025-12-11

CASE-forskarna Björn Slaug och Susanne Iwarsson har visat att deras instrument för att bedöma tillgängligheten i äldres boende, fungerar även i Japan – trots att det från början är utvecklat efter svenska betingelser. Svensk forskning bidrar till att förbättra allmänhetens hälsa i Japan.– Genom ett långvarigt och noggrant arbete har vi kunnat överföra det till en väldigt annorlunda kulturell konte

https://www.case.lu.se/artikel/japan-tar-hjalp-av-case-utvecklat-forskningsverktyg - 2025-12-11

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-12-11

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2025-12-11

Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2025-12-11

Framtida studenter kan se fram emot en ny bok: "Sociologins klassiker: Upptäckter och återupptäckter". Boken vill bredda förståelsen av klassisk sociologi och lyfta fram tidiga tänkare och skribenter som av olika anledningar blivit åsidosatta. Redaktörer är Lisa Eklund och Bo Isenberg, docenter i sociologi här på Sociologiska institutionen i Lund. – Jag tror faktiskt att boken är unik i bemärkelse

https://www.soc.lu.se/artikel/lyfter-bortglomda-sociologiklassiker-i-bok-bade-studenter-och-forskare - 2025-12-11

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2025-12-11

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.sam.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2025-12-11

Ett innovativt pantsystem för matförpackningar. Det är en bättre och mer omfattande åtgärd än den omtvistade plastpåseskatten som kan komma att tas bort eller reduceras vid årsskiftet. Det menar statsvetaren Karl Holmberg som anser att skatten bör behållas – men då utökas till att omfatta alla typer av engångspåsar. Regeringen har i vårbudgeten förslagit att remittera frågan om att avskaffa eller

https://www.sam.lu.se/artikel/ett-utokat-pantsystem-en-battre-atgard-den-omtvistade-plastpaseskatten - 2025-12-11

Gnistan var höjda bensinpriser. Men vad mer låg bakom att 100 000-tals fransmän klädde sig i gula västar och satte hela Frankrike i gungning? De ville forskaren Mathilde Martin förstå. Och det ville även den franske presidentens rådgivare som bjöd in henne till Elyséepalatset för att höra om hennes fältstudie om Gula västarnas kamp. Proteströrelsen Gula västarna uppstod 2018 i samband med att de f

https://www.sam.lu.se/artikel/forskaren-och-frankrikes-president-ville-forsta-sig-pa-de-gula-vastarna - 2025-12-11

Forskare har analyserat de argument som sociala rörelser – som till exempel Bränsleupproret – använder för att motverka höjda bränslepriser. Studien visar att beslutsfattare behöver bli bättre på att bemöta: orättvisa, ineffektivitet, ifrågasättande av kompetens och identitetsförlust. – En viktig insikt från vår forskning är att politiker bör erkänna och även utmana värderingsdrivna argument. Effe

https://www.sam.lu.se/artikel/angelagna-argument-som-klimatpolitiken-maste-bemota - 2025-12-11