Sökresultat

Forskare vid Lunds universitet har i en befolkningsstudie gjord tillsammans med kollegor från Örebro universitet undersökt effekterna av elbehandling under graviditet. Av de kvinnor som fick elbehandling under graviditeten var drygt 74 procent symtomförbättrade efter behandlingen. Inga biverkningar vad gäller graviditeten kunde direkt kopplas till elbehandling. Varje år genomgår ungefär 4 000 pers

https://www.lu.se/artikel/god-effekt-av-elbehandling-hos-gravida-med-svar-psykiatrisk-sjukdom - 2025-12-20

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds universitet. – Det är jätteroligt att ha få varit med i tävlingen, och såklart jätteroligt att få vinna, säger Sofie Mohlin, docent vid Institutionen för kliniska

https://www.lu.se/artikel/segern-till-lund-i-forskar-grand-prix-fjarde-gangen-i-rad - 2025-12-20

https://www.lu.se/artikel/forskningsportalermojlig-bas-samarbeten - 2025-12-19

Ett nytt sätt att identifiera cancerbiomarkörer har utvecklats av forskare vid Lunds universitet. Den nya tekniken möjliggör mycket känslig, snabb och kostnadseffektiv identifiering av biomarkörer för cancer. Detta skapar nya möjligheter för en tidigare diagnos av cancer och därmed också effektivare behandling. Forskningen publiceras i Nature Communication Biology. I dag kommer var tredje person a

https://www.lu.se/artikel/create-health-vid-lunds-universitet-utvecklar-ny-teknologi-cancerdiagnostik - 2025-12-20

Vad kännetecknar personer som väljer att inte ta vaccin mot covid-19? Och hur har rädsla för pandemin påverkat människors följsamhet till myndigheternas restriktioner? I en studie ledd av Anders Håkansson, psykiater och professor vid Lunds universitet, har man nu studerat detta närmre. Epidemiologisk forskning // enkätstudie // tvärsnittsstuide // Peer-reviewad artikel Kartläggningen som nu public

https://www.lu.se/artikel/sambandet-mellan-radsla-covid-19-och-viljan-att-ta-vaccin-och-folja-restriktioner - 2025-12-20

Personer som framgångsrikt behandlats för medfödda hjärtfel tidigt i livet drabbas som vuxna i högre grad av åderförkalkning. Det visar resultat från en studie som genomförts av forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lund universitet. Tack vare framgångsrika behandlingar och operationer överlever allt fler barn med medfödda hjärtfel. Men samtidigt finns en risk för komplikationer senare i

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-okad-risk-komplikationer-vuxna-med-medfodda-hjartfel - 2025-12-20

Nanoteknologi har möjlighet att revolutionera energiförsörjning, materialförbrukning och precisionsmedicin. Men samma egenskaper som gör material i nanostorlek unika kan göra dem skadliga för vår miljö. Nu startar ett samverkansinitiativ som ska säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi kan utvecklas och hanteras på ett säkert sätt. – Trots att vi använder mer och mer nanomaterial i vå

https://www.lu.se/artikel/nanosakerhet-i-fokus-nytt-samarbete-mellan-forskning-och-industri - 2025-12-20

Vilken betydelse har e-handel för den som bor på landsbygden? Stor betydelse, menar logistikforskare vid LTH. Landsbygdens sämre tillgång till produkter och service gör att näthandeln fyller en viktig funktion. Men när allt fler e-handelstjänster anpassas för storstaden riskerar landsbygden att glömmas bort. E-handel och logistiktjänster fungerar bra för den som bor i storstaden. Varorna kommer di

https://www.lu.se/artikel/landsbygden-gloms-bort-i-e-handeln - 2025-12-20

Vilka invandrare blir medborgare i sina nya länder och vilka blir det inte? Och vad betyder det nya medborgarskapet? På Befolkningsforskningens dag presenteras forskning där migrationspolitiken i Sverige, Danmark och Holland jämförs. År 2016 fick Sverige 60 000 nya svenskar medan Danmark endast beviljade 8000 nya medborgarskap. Ekonomhistorikern Anna Tegunimataka ingår i ett EU-finansierat forskni

https://www.lu.se/artikel/migration-stora-skillnader-i-regler-om-medborgarskap - 2025-12-19

Det är i ljusa tider vi borde staka ut framtiden. Men ekonomin är tyvärr någonting vi bara tänker på när det går dåligt. Idag går det för bra för Sverige för att vi ska agera ansvarsfullt på sikt. Det menar Fredrik N G Andersson, forskare i nationalekonomi – och efterlyser en mindre ytlig och fragmentarisk valdebatt. – Vi har en högkonjunktur idag och den gör oss blinda för de faror och risker som

https://www.lu.se/artikel/valet-vi-saknar-visioner-och-blundar-ekonomin - 2025-12-19

Vinnova satsar 20 miljoner kronor på ett forskningsprojekt om universitetets roll som samhällsbyggare. – Hur kan universiteten bidra till samhällsutvecklingen? Vi kommer att titta på förändringsprocesser inom akademi och samhällsliv. Det kan vara allt från hur universiteten utformar utbildningar till hur de förhåller sig till sin omvärld, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik. Vi lever

https://www.lu.se/artikel/20-miljoner-till-forskning-om-universitetets-roll-i-samhallet - 2025-12-20

I dag, måndag den 14 oktober 2019, offentliggjordes årets pristagare i Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Pristagarna är Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Forskaren och nationalekonomen Jan Bietenbeck från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommenterar pristagarna: – Jag tyck

https://www.lu.se/artikel/lundaekonom-om-ekonomipristagarna-ingen-tvekan-om-att-esther-duflo-fortjanar-priset - 2025-12-20

En ny rättssociologisk studie visar att personer som fått brottsofferersättning ofta upplever att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Både allmänheten och brottsoffer vill se högre brottsofferersättning – och nu har regeringen lämnat ett lagförslag om höjda ersättningsbelopp. Tre fjärdedelar av brottsoffren svarar att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig. Åtta av ti

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-laga-krankningsbelopp-riskerar-att-gora-mer-skada-nytta - 2025-12-20

Efter två fall som kunde ha kostat Anders Örtegren livet har han ställt in sin träning på höghjuling. För tillfället i alla fall. Men landsvägscyklingen fick han med modersmjölken och den har han fört vidare till sina döttrar. Dagligdags blir det backen upp från Nilstorp i söder till Ekologihuset i norr. I Ekologihuset jobbar Anders Örtegren med forsknings­kommu­nikation sedan drygt ett halvår til

https://www.lu.se/artikel/cyklar-med-livet-som-insats - 2025-12-20

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-12-20

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-12-20

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-12-20

För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). Re

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2025-12-20

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-12-20

Hur minns du coronapandemin? I mars 2020 stängdes stora delar av samhället ner för att minska virusspridningen, många människor blev svårt sjuka och dog av viruset. Det är nu fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) meddelade att spridningen av covid-19 var en pandemi. Pandemin innebar att vi i varierande grad blev tvungna att frysa våra sociala kontakter, att arbeta hemifrån eller att stanna

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-undersoker-minnen-av-pandemin - 2025-12-20