Sökresultat

Vi har nu publicerat Standardrutternas data från 2022 och dessa är tillgängliga både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBIF. Datamängden ökades på med observationer av drygt 115 000 individer från 226 olika fågel- och däggdjursarter (exklusive arter i Artdatabankens skyddsklass 4 eller högre). Under 2022 inventerades 375 av de 716 standardrutterna, och

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/standardrutterna-uppdaterade-med-2022-data - 2025-11-09

Under 2022 inventerades 186 av de 200 rutorna i den Nationella kustfågelövervakningen. Datamängden har därmed utökats med 3 427 nya observationer av 70 olika arter (exklusive havsörn) till totalt 27 989 observationer. Totalt inventeras 75 fågelarter och tre däggdjurarter inom delprogrammet. Datamängden kan nås både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBI

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2022-ars-data-fran-kustfagelrutorna-ar-publicerade - 2025-11-09

Vi har nu lagt till Sommar- och Vinterpunktrutterna på listan över datamängder som är tillgängliga via vårt egna gränssnitt och API. Samtidigt har vi uppdaterat med data från vintern 2021/2022 och sommaren 2022 även på Global Biodiversity Information Facility’s webb (GBIF).Totalt inventerades 390 rutter under vintern och/eller sommaren då 161 respektive 201 arter observerades (undantaget skyddskla

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-uppdaterade-och-tillgangliga-vart-eget-granssnitt - 2025-11-09

Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/gdp-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-har-uppdaterats-och-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-11-09

Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2025-11-09

Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-11-09

Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-dagfjarilsovervakning-2021-2023-nu-pa-gbif-och-i-datavardskapets-granssnitt - 2025-11-09

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2025-11-09

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2025-11-09

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2025-11-09

En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2025-11-09

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-11-09

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-11-09

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-11-09

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-11-09

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-11-09

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas broms

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-11-09

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket snabbt och kan göra växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Till skillnad från människor kan växter inte kän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2025-11-09

En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål. Jättestjärnan befinner sig omkring 10 000 ljusår från solen. Den är 30 gånger så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2025-11-09

Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bränslen och material måste mins

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-11-09