Kvinnor under 50 år som sover kort tid på natten löper ökad risk för både generell fetma och bukfetma även om de ändrat sina sovvanor. Det framgår i preliminära resultat från en tioårsuppföljning av kvinnor i Uppsala. – Resultaten pekar på att man bör vara extra observant på yngre kvinnor som sover mindre än sex timmar per natt och upplysa dem om riskerna, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjukskötersk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-risk-fetma-kortsovande-kvinnor-trots-andrade-sovvanor - 2025-09-01

Inflammation, genetik och kost är tre ämnesområden som intresserar många forskare med inriktning på diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Möjlighet till närmare inblick gavs när ett 20-tal forskare presenterade sin forskning inom hjärt-kärlsjukdomar på seminariet ”Kardiovaskulär epidemiologi – igår, idag, imorgon”.  Låggradig inflammationSå kallade låggradig inflammation är ett tillstånd i kroppen som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gar-det-inte-lika-bra-att-ata-nordisk-mat-som-medelhavskost - 2025-09-01

Vinnare är de starka aktieägarna. Förlorarna är barn med typ 1 diabetes och barn som har stor risk att utveckla sjukdomen. Forskningsbolaget Diamyd har bestämt sig för en uppdelning. Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet, protesterar här mot beslutet. - Det förhindrar den fortsatta utvecklingen av ett vaccin mot sjukdomen och ur etisk synvinkel är det en mycket tveksam handling, skriver Åk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/patienterna-de-stora-forlorarna-nar-pengarna-styr - 2025-09-01

Insulinpumpen kan vara en livlina men även en besvärande boja. Det visar en långtidsstudie som genomförts vid Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan i Falun, i samarbete med Diabetesmottagningen på Falu lasarett samt Uppsala och Umeå universitet, och som publiceras i den europeiska tidskriften Diabetic Medicin. Resultatet är en del av en större studie där forskarna under fyra år följde en grupp vu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pumpen-bade-livlina-och-boja - 2025-09-01

Merparten av de typ 2 diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet, långt innan kroppsvikten minskar. Ingen vet vad det är som händer men nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter ett första delsvar. - Våra fynd visar på flera förändringar som en följd av operationen, ett så kallat gastric bypass-ingrepp, som vi tror är en del av förklaringen, säger Nils Wi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-svaret-pa-fragan-varfor-fetmaoperation-botar-diabetes - 2025-09-01

Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma. Sammantaget ingick över 260 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma, som publiceras i senas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genetiken-bakom-fetma-kartlagd-i-storskalig-studie - 2025-09-01

Många diabetespatienter beräknar mängden kolhydrater på tallriken och anpassar insulindosen efter det. Men, det är mer komplicerat än så enligt en liten amerikansk studie på typ 1 diabetiker. Den visar att också fettet i måltiden påverkar blodsockret och kravet på insulindos. Forskare vid Joslin Diabetes Center i Boston, USA, konstaterar att fettmängden i en måltid påverkar blodsockret i timmar ef

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fettrika-maltider-kraver-storre-insulindos - 2025-09-01

Varje år samlas diabetesforskare från hela Europa till en årlig konferens där de presenterar nya resultat. År 2015 äger mötet rum i Stockholm, vilket är betydelsefullt både för svenska forskare och den svenska allmänheten, enligt professor Bo Ahrén vid Lunds universitets Diabetescentrum som är huvudansvarig för konferensen. Värdskapet för den europeiska konferensen ”European Association for the St

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/internationellt-diabetesmote-i-stockholm-2015 - 2025-09-01

Fetma och viktminskning förändrar markeringar på DNA som styr genuttryck. En nya studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Reports, skulle kunna förklara hur viktminskningskirurgi i de flesta fall också leder till att fetmarelaterade sjukdomar går tillbaka. Viktminskningskirurgi, så kallad gastric bypass, kan drastiskt minska kroppsvikten hos överviktiga på kort tid. Hos de allra flesta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/viktminskningskirurgi-forandrar-aven-epigenomet - 2025-09-01

Graviditetsdiabetes är diabetes som uppkommer, eller först upptäcks, under en graviditet. Mellan 1 och 14 procent av alla gravida kvinnor runt om i världen drabbas av graviditetsdiabetes och i Sverige är det ungefär två procent. Här skriver Charlotta Nilsson om sin egen forskning. I Sverige behandlas graviditetsdiabetes med kostråd och om detta inte räcker lägger man till insulinbehandling. Kända

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/graviditetsdiabetes-framtida-risker-mamma-och-barn - 2025-09-01

Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. ”Vi har tidigare funnit att proteinet mTOR har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mTOR kan förklara i pr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-kan-forklara-uppkomsten-av-typ-2-diabetes - 2025-09-01

Kroppens bruna fettceller har en nyckelroll i utvecklandet av fetma och diabetes. Forskare har nu upptäckt att vi människor har två sorters bruna fettceller – inte en som tidigare antagits. Rönen, som publiceras i Nature Medicine av forskare vid Sahlgrenska akademin, öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de bruna fettcellernas förmåga att förbruka kalorier.Forskare vill kunna återaktivera br

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brun-fettcell-oppnar-framtida-behandling-av-fetma - 2025-09-01

Nytt år och nya löften. Januari är den månad då flest gymkort säljs och många önskar sig en nystart och ett mer aktivt liv. För att löftet ska hålla i sig är det inte bara beach 2019 som gäller, utan det är viktigt att hitta en träningsform som är rolig och som man vill fortsätta med. Men vilken träning är bäst? Och kan man bromsa åldrandet genom att träna? Vi vet alla att träning ger positiva eff

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/basta-traningen-ar-den-som-blir-av - 2025-09-01

Första januari 2019 stod i Sverige 666 personer i kö för att få en ny njure, många av dem var diabetiker. En del hinner bli mycket sjuka, några hinner dö, innan det finns en lämplig njure att transplantera. Trots en ökning av antalet donatorer de senaste åren är organbristen konstant och värre än i många andra länder. Följderna av bristen blir än mer beklämmande när finska forskare nu visar att de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurtransplantation-battre-dialys - 2025-09-01

Artificiell intelligens, AI, har nu ihop med konventionella statistiska metoder använts i en studie av riskfaktorer vid diabetes typ 1. Syftet har varit att identifiera vad som tydligast indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. – Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ai-studie-av-riskfaktorer-vid-diabetes-typ-1 - 2025-09-01

Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys (peritonealdialys) - där bukhinnan används för att rena blodet - och som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hjälp av maskiner. Nu arbetar forskare vid Lunds universitet och Skånes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lundaforskare-vill-ta-fram-effektivare-dialysbehandling - 2025-09-01

Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Varje cell i kroppen uppvisar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjarnceller-som-styr-rytmer-i-aptiten-identifierade - 2025-09-01

I sin forskning på zebrafiskar strävar Olov Andersson, Karolinska Institutet, efter att skapa insulinproducerande celler och nya behandlingsmetoder vid diabetes. För det har han utsetts till mottagare av Leif C. Groop award for outstanding research som delas ut av Lunds universitets Diabetescentrum och sponsras av Novo Nordisk Sverige. Det går snabbt att generera genmodifierade zebrafiskar och tes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-pa-zebrafiskar-som-kan-leda-till-nya-diabetesbehandlingar-prisas - 2025-09-01

Uppmaningen kommer från forskare i Australien som har gjort precis det i Western Australia, en delstat med drygt två och en halv miljon invånare. Alla skulle tjäna på en allmän MODY-screening. Samhället skulle spara pengar och för den enskilde individen, som får en korrekt diagnos, slipper insulinbehandling och klarar sig med tabletter eller ingen behandling alls, är fördelarna självklart mycket s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/testa-alla-nya-diabetesbarn-mody-diabetes - 2025-09-01

Till och med Albert Einstein kanske kan ha fel. Till exempel när han hävdade att det är galenskap att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Einstein var verksam under första halvan av 1900-talet. Och nu drygt ett halvsekel senare sliter forskare över hela världen sitt hår därför att det så ofta inte går att upprepa varken egna eller andras experiment. Reproducerbarheten är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-att-reproducera-resultat-av-genomforda-experiment - 2025-09-01