Sökresultat

Naturresurser och miljöskydd är förbisedda aspekter av fredsprocesser. Ett forskningsområde på frammarsch är just miljöorienterat fredsbyggande, "environmental peacebuilding", som undersöker miljöskydd som en motor för fred. Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, är tillsammans med Daniëlla Dam-de Jong en av redaktörerna för antologin ”Research Handbook on International Law

https://www.jur.lu.se/artikel/forskningshandbok-lyfter-miljons-roll-i-internationell-fred - 2026-05-19

Härmed meddelas att: LL.M   Alezini Loxa för avläggande av juris doktorsexamen i EU-rätt författat en vetenskaplig avhandling med titeln: Sustainability and EU Migration Law, What Place for Migrants` Rights? Avhandlingen hålls tillgänglig på universitetsbiblioteket.   Disputationen kommer att äga rum i Pufendorfsalen, Lilla Gråbrödersgatan 3, Lund Torsdagen den 5 oktober 2023, kl. 10:15 Fakultetso

https://www.jur.lu.se/artikel/alezini-loxa-disputerar-i-eu-ratt - 2026-05-19

Fyra forskare från Lunds universitet får ERC Starting Grant. En av dem är Daria Davitti, docent i folkrätt vid Juridiska fakulteten och den första som fått ett ERC Grant på en juridisk institution i Sverige. ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Forskarna och deras projekt har genom peer review-granskning och i

https://www.jur.lu.se/artikel/erc-starting-grant-till-daria-davitti - 2026-05-19

Juridiska fakulteten söker postdoktorer i EU-rätt eller mänskliga rättigheter samt internationell rätt och mänskliga rättigheter. Ansök senast den 1 november 2023. Läs mer om anställningen som postdoktor i EU-rätt eller mänskliga rättigheter. Läs mer om anställningen som postdoktor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Kontakt Jenny Lindskogjenny [dot] lindskog [at] jur [dot] lu [dot] s

https://www.jur.lu.se/artikel/fakulteten-soker-postdoktorer-i-eu-ratt-eller-manskliga-rattigheter-samt-i-internationell-ratt-och - 2026-05-19

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-05-19

Klimatpolitiska rådet släppte den 21 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraftfulla-atgarder-bradskar-enligt-klimatpolitiska-radets-rapport - 2026-05-19

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-05-19

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-19

I år får sexton matematiker totalt 35 miljoner kronor i forskningsanslag genom matematikprogrammet, ett samarbete mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungl. Vetenskapsakademien. Tre Lundamatematiker hör till de lyckliga. Sedan starten 2014 har matematikprogrammet bidragit till att vitalisera svensk matematisk forskning. Varje år ges ett antal matematiker möjlighet att åka utomlands för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-matematiker-far-fina-anslag - 2026-05-19

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-19

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-05-19

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-05-19

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-05-19

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-05-19

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-05-19

Den 2–9 maj välkomnar Lunds universitet naturvetenskapliga talanger från hela Europa. Ungdomar från 23 länder ska då delta i European Olympiad of Experimental Science (EOES). Att samarbeta lär bli ett vinnande nyckelord. EOES är en europeisk tävling i naturvetenskap. Alla tävlingsmoment bygger på experimentellt arbete i laboratoriemiljö, och eleverna tävlar i lag istället för individuellt. Tävling

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-lagtavling-i-naturvetenskap-halls-i-lund - 2026-05-19

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-05-19

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En banbrytande långtidsstudie från Lunds universitet visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm. ”… det stilla, sorgsna och sköna månskenet, som får fåglarna att drömma i träden…”Den franske poeten Paul Verlaine hade fel i sin berömda dikt Clair de Lune. Månskenet får inte alls fåglarna att drönaraktigt drömma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyktofila-flyttfaglar-styrs-av-manen - 2026-05-19

En köttätande bananfluga som lever i porlande, afrikanska vattendrag kan låta som en feberdröm. Men med hjälp av dna-analys från en uppnålad museiinsekt i Zürich har forskare lyckats rita en evolutionär karta över en gåtfull fluga som inte skådats sedan 1981. Forskare vid Lunds universitet har lyckats kartlägga arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor – Drosophila enhydrobia. Till s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/museifynd-avslojar-hur-bisarr-bananfluga-blev-blodtorstig-undervattensjagare - 2026-05-19

Hur hamnar vissa planeter mycket nära sina värdstjärnor, trots att de verkar ha bildats långt längre ut? En ny internationell studie, ledd från University of Southern Queensland i samarbete med MIT, söker svar. Från Lunds universitet har Judith Korth bidragit med dynamisk analys. I fokus står TOI‑1130b, en så kallad mini‑Neptun som kretsar kring en stjärna cirka 190 ljusår från jorden. Planeten fa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nar-planeter-vandrar-lundaforskare-bidrar-med-nyckelanalys - 2026-05-19