Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 559212 sökträffar

waiting... (a Christmas Essay)

The occurrences around COVID-19 are dramatic and still at the end of 2021 the pandemic is still ongoing with strong impact on the ways of living of many. For the ones, not immediately struck by the virus or its’ chain reactions, life can be characterised by slowness. The catastrophic is lurking like an undertow running below the mundane. Beneath Mundania. Corona-time is a liminal state, a state of

https://www.ai.lu.se/article/waiting-christmas-essay - 2026-05-13

Miljoner till forskning om AI i offentlig förvaltning

Stefan Larsson, docent i teknologi och social förändring vid LTH, har fått 9,7 miljoner kronor för att under en fyraårsperiod undersöka hur offentliga förvaltningar kan införa AI-teknologi och automatiserat beslutsfattande utan att grundläggande rättigheter, god förvaltningssed och tilliten till offentliga institutioner äventyras. Läs mer på lu.se  

https://www.ai.lu.se/article/miljoner-till-forskning-om-ai-i-offentlig-forvaltning - 2026-05-13

Nanowire transistor with integrated memory to enable future supercomputers

For many years, a bottleneck in technological development has been how to get processors and memories to work faster together. Now, researchers at Lund University in Sweden have presented a new solution integrating a memory cell with a processor, which enables much faster calculations, as they happen in the memory circuit itself. Read more at lunduniversity.lu.se. Related In-memory computing to so

https://www.ai.lu.se/article/nanowire-transistor-integrated-memory-enable-future-supercomputers - 2026-05-13

600 år av svenskt tryck ska digitaliseras

Första steget för att göra hela det svenska trycket från 1400-talet fram till idag digitalt tillgängligt är taget! Universitetsbiblioteket i Lund har tillsammans med Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala kommit överens om att med gemensamma insatser digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket. Riksbibliotekarien, biträdande riksbi

https://www.ub.lu.se/artikel/600-ar-av-svenskt-tryck-ska-digitaliseras - 2026-05-13

Flyttfåglar tar längre flygturer för att ge sina ungar en bättre start i livet

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-05-13

Dammsugareffekt hos svampar kan hålla nanoplastpartiklar i schack

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2026-05-13

Fysikprofessor ska leda nytt excellenscentrum

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer. Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikprofessor-ska-leda-nytt-excellenscentrum - 2026-05-13

Geologiprofessor gör skönlitterär debut om death metal, fossil och ond bråd död

Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster får sitt lystmäte. Mats E. Eriksson är inte bara vanvettigt intresserad av urtidsdjur som dog ut för flera miljoner år sedan. Han hyser även

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-gor-skonlitterar-debut-om-death-metal-fossil-och-ond-brad-dod - 2026-05-13

Omvänd Ikaroseffekt kan ligga bakom flyttfåglarnas extrema flyghöjder

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2026-05-13

Kallare klimat och syrerika havsströmmar lade grund för moderna marina ekosystem

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2026-05-13

Ny katalysator i bilen kan ge framtidens flytande vätgasbränsle

Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds universitet undersöker. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp. I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna visat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2026-05-13

Nytt tema ska utveckla miljövetenskap med neutron- och röntgentekniker

Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och analyser av atmosfäriska part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2026-05-13

Elefanter och hjortar bidrar till en rik mångfald av träd

Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra klimatförändringarna. Här spelar megafaunan – de allra största djure

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2026-05-13

Fem frågor till Markku Rummukainen inför klimattoppmötet COP28

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2026-05-13

Lunds universitet bygger upp unik forskningsinfrastruktur för perenna grödor tillsammans med SLU i Alnarp

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2026-05-13

Strutshonors förmåga att reglera kroppstemperaturen påverkar äggläggningen

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2026-05-13

Forskare har löst flicksländans färgmysterium

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2026-05-13

Geologiforskare får 23 miljoner från Europeiska forskningsrådet, ERC

Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han bedriva forskning kring jordens magnetfält och hur dess styrka har förändrats under historien. Jordens magnetfält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande förutsättning för liv på vår planet. Under de senast

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskare-far-23-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2026-05-13