Sökresultat

Lennart Lindegren har tilldelats The Shaw Prize, ett av världens finaste forskningspriser. Astronomen får priset för sitt livslånga arbete med rymdsatelliten Gaia. Grattis till priset Lennart, hur känns det? – Jag är naturligtvis väldigt glad och stolt att få motta ett så stort och fint pris. Inte minst är jag glad att dela priset med min vän och kollega Michael Perryman. Varför tror du att ni fic

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaastronom-far-fint-forskningspris - 2025-09-29

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässefågeln med 40-gramshjärna det betydligt svårare. Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-09-29

Astronomer i Lund har hittat en grupp stjärnor i Vintergatans disk som med största sannolikhet kommer från en hittills okänd bebisgalax som slukades av Vintergatan för drygt tio miljarder år sedan. Sådana stjärnor har aldrig tidigare påträffats i galaxdisken. Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett veritabelt vilda västern. Stjärnor bildades inuti enorma gasmoln som kollide

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-tio-miljarder-ar-gamla-spokstjarnor-fran-uppaten-galax - 2025-09-29

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fåglar,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-09-29

Framväxten av ett säreget område med sjunkande magnetstyrka har lett till spekulationer om att vi är på väg mot en polomkastning. Men i en ny studie, som sträcker sig 9 000 år tillbaka i tiden, kan forskare i Lund visa att de nuvarande förändringarna är vardagsmat och att jordens magnetiska poler med största sannolikhet kommer att hålla sig på mattan ett bra tag till. Jordens magnetfält fungerar s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-jordens-mystiska-magnetfaltsforandringar - 2025-09-29

Joakim Stenhammar, universitetslektor vid kemiska institutionen, har fått 250 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna får han för ett forskningsprojekt som handlar om att undersöka hur kollektiva rörelsemönster uppstår hos simmande bakterier. – Det känns så klart väldigt hedrande att min forskning lyfts fram och premieras i det här sammanhanget, säger Joakim Stenhammar. Sedan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-medel-att-studera-rorelsemonster-hos-simmande-bakterier - 2025-09-29

Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men ställer främst till det för ekosystemet och dricksvattnet. Med fokus på sjön Bolmen samlas nu forskare, myndigheter och lokala aktörer i ett forskningsprojekt för att tillsammans hitta metoder som kan lösa vattenutma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manga-skal-att-skota-sjons-vatten - 2025-09-29

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld tävling? – Tack! Det är en sann ära. För mig är fotografi och vetenskap två enastående vägar för att förstå naturen omkring oss. Det är fantastiskt när de kan flätas samma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-09-29

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2025-09-29

Nordliga våtmarker har under tusentals år ackumulerat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet. Men en ny studie visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommaren. Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har län

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-slar-extra-hart-mot-nordliga-vatmarker-under-sensommaren - 2025-09-29

En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska meto

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-09-29

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2025-09-29

Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel inom jordbruket. Världens växande befolkning är beroende av en hållbar livsmedelsproduktion. Men varje år förstör skadeinsekter stora delar av skördarna run

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-09-29

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-09-29

Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar ständigt i storlek. Vid riktigt små längdskalor börjar kvanteffekter, så som tunnling, superposition och sammanflätning bli påtagliga. Det är därför vikti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2025-09-29

Med hjälp av data från rymdteleskopet Gaia kan ett internationellt forskarlag visa att stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar. De säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan. Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år seda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-krusningar-i-vintergatan-harstammar-fran-nargangen-dvarggalax - 2025-09-29

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-09-29

Sara Linse och Mathieu Gisselbrecht vid Naturvetenskapliga fakulteten har beviljats mångmiljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Under fem år ska de driva tunga forskningsprojekt om hemlighetsfulla hjälparproteiner och kvantmekanisk sammanflätning. Kemiprofessor Sara Linse får 27 miljoner kronor för att gå till botten med hjälparproteinerna chaperoner som utgör 20 procent av den män

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-och-fysiker-far-53-miljoner-kronor-fran-wallenbergstiftelse - 2025-09-29

Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år olika stora grupper av strutsar för att förstå för- och nackdelarna med att leva i grupp

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-09-29

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-09-29