Sökresultat

Professor Anton Zeilinger vid Wiens universitet är en av tre forskare som delar 2022 års Nobelpris i fysik. Zeilinger får priset med motiveringen ”För experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”. Den 14 december gästar professor Anton Zeilinger Lund och ger en föreläsning om sin forskning. När Onsdag den 14 december klocka

https://www.fysik.lu.se/artikel/nobelpristagare-i-fysik-forelaser-i-lund-14-december - 2025-11-01

Jakten på att kunna kontrollera kvantfysikens märkvärdiga fenomen pågår världen över. Årets Nobelpris i fysik bidrar till att göra ämnet ännu hetare. Även vid Lunds universitet deltar man i att utforska kvanttillståndens okända och ibland hjärnskrynklande perspektiv. Fysikdocent Mathieu Gisselbrecht visar vägen ner i Laserlabbets källarkorridor på Fysicum. I ett par olika rum breder avancerad utru

https://www.fysik.lu.se/artikel/pa-upptacktsfard-i-en-annan-verklighet - 2025-11-01

Fysikforskare vid Lunds universitet lyckades nyligen bygga små solslukande antenner – nanotrådar – med tre olika material som bättre matchar solspektrat jämfört med dagens kiselsolceller. Eftersom nanotrådarna är lätta och kräver lite material per ytenhet ska de nu testinstalleras på satelliter, vilka drivs av solceller och där verkningsgrad i kombination med låg vikt är A och O. För några dagar s

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-typ-av-solceller-testas-i-rymden - 2025-11-01

Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observationerna av Vintergatan. Instrumentet, som består av nära tusen optiska fibrer, har utvecklats genom ett internationellt samarbete där Lundaforskare ingått. I mitten av december invigdes den nya multifiberspektrografen WEAVE (WHT Enhanced Area Velocity Explorer) som är placerad på

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundaforskare-har-varit-med-och-utvecklat-nytt-astronomiskt-superinstrument - 2025-11-01

Ville Maisi och Martin Bech har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska de båda forskarna driva projekt inom detektering av mikrovågor och röntgenmikroskopi. Ville Maisi, universitetslektor i Fasta tillståndets fysik vid LTH och forskare inom NanoLund, får 28 miljoner kronor för sitt projekt som handlar om att bygga mikrovågsdetektorer. De flesta associerar

https://www.fysik.lu.se/artikel/tva-lundaforskare-far-sammanlagt-48-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-11-01

Jordklotet är fullt av järn och aluminium. Metallerna finns i jordskorpan eller som skrot lite varstans. Förbränningsforskare vid Lunds Tekniska Högskola har börjat inse att dessa vanliga metaller fungerar alldeles utmärkt att förbränna för att göra el och värme av. Med hjälp av sol- eller vindenergi kan det oxiderade pulvret sedan bli vanlig metall igen. Enligt forskarna är processen säker, billi

https://www.fysik.lu.se/artikel/vanliga-metaller-kan-omvandlas-till-el-och-varme - 2025-11-01

NanoLund vid Lunds universitet har etablerat ett strategiskt, långsiktigt samarbete med Olle Engkvists Stiftelse som avser att stödja utrustning till Nanolab Science Village med 100 MSEK fördelat över fem år. Genom samarbetet vill stiftelsen stötta den mycket starka och ledande tvärvetenskapliga forskningsmiljö som finns vid NanoLund. Med nanoteknik finns nycklar till revolutionerande lösningar fö

https://www.fysik.lu.se/artikel/strategiskt-samarbete-med-olle-engkvists-stiftelse-100-msek-till-nanolab-science-village - 2025-11-01

Anne L’Huillier tilldelas det ärofyllda priset BBVA Frontiers of Knowledge Award. Hon delar priset tillsammans med Paul Corkum från University of Ottawa, Kanada och Ferenc Krausz, Max Planck Institute of Quantum Optics, Tyskland. Enligt ett pressmeddelande från BBVA har de tre forskarna " gjort det möjligt att observera subatomära partiklars rörelser över den kortaste tidsskala som vetenskapen kän

https://www.fysik.lu.se/artikel/anne-lhuillier-far-prestigepris-i-grundforskning - 2025-11-01

Lundaforskare har gjort två nya upptäckter kring universums varmaste exoplanet KELT-9 b. De har dels hittat grundämnet terbium – en sällsynt metall med svenska anor som aldrig tidigare påträffats i en exoplanets atmosfär. Forskarna har också tagit fram en ny metod som gör det möjligt att analysera exoplaneter mer djuplodande än vad som tidigare varit möjligt. KELT-9 b är namnet på universums varma

https://www.fysik.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-svenskt-grundamne-i-ultrahet-exoplanets-atmosfar - 2025-11-01

Nu inleds arbetet med att upphandla en hyresvärd som vill vara med och utveckla Nanolab Science Village. Det innebär ytterligare en milstolpe för Lunds universitets etablering på det framväxande Science Village – där tillverkning av nanomaterial och halvledarkomponenter blir granne med de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. På Brunnshög i nordöstra Lund växer just nu en världsledande mi

https://www.fysik.lu.se/artikel/nasta-milstolpe-universitetets-vag-till-science-village-hyresvard-sokes - 2025-11-01

Christelle Prinz, professor i fasta tillståndets fysik, får ERC Proof of Concept Grant för sin forskning om att skapa en kostnadseffektiv biosensordiagnostik för att tidigt kunna upptäcka äggstockscancer. Totalt får 55 forskare runt om i Europa 150 000 euro var av European Research Council var för att undersöka den kommersiella potentialen av deras forskning. Alla har de tidigare fått ERC:s Starti

https://www.fysik.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-forskning-om-att-upptacka-aggstockscancer - 2025-11-01

ACTRIS är en europeisk toppmodern forskningsinfrastruktur inom atmosfärforskningen. Nu har Europeiska kommissionen fattat beslut om att även inrätta ett ACTRIS ERIC – ett konsortium för forskningsinfrastruktur kopplat till aerosoler, moln och reaktiva spårgaser med syfte att öka kunskapen om klimatförändringar och luftföroreningar. I konsortiet ingår 17 länder som bidrar till ett brett spektrum av

https://www.fysik.lu.se/artikel/atmosfarsforskningen-i-europa-tar-annu-ett-kliv - 2025-11-01

Pris för bästa vetenskapliga artikel om fundamental kvantfysik från Institutet för kvantoptik och kvantinformation i Wien och ett särskilt erkännande från tunga IOP i Storbritannien. Redan vid 29 års ålder är Armin Tavakoli en lovande stjärna inom den teoretiska kvantfysiken och hans forskning uppmärksammas nu internationellt. - Det är givetvis väldigt roligt, kanske speciellt omnämnandet från IOP

https://www.fysik.lu.se/artikel/ung-kvantfysiker-uppmarksammas-internationellt - 2025-11-01

Partikelfysikern från Lund är en av totalt åtta framstående unga forskare som nu väljs in i den nationella plattformen. Sveriges unga akademi är en plattform som ger yngre forskare en stark röst och möjlighet att tillsammans lyfta blicken och bidra till ett bättre forskningssystem och samhälle. I bred representation från olika forskningsfält och lärosäten utvecklas forskningspolitiska förslag, int

https://www.fysik.lu.se/artikel/ruth-pottgen-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-11-01

NY AVHANDLING I ULTRASNABB FYSIK: Genom att beskjuta en atom med en kort laserpuls kan en elektron fås att kastas ut och lämna sitt tidigare sammanhang. Vad händer då med den, vart tar den vägen? I sitt avhandlingsarbete utvecklar Hugo Laurell en metod som gör det möjligt att studera utskjutna elektroner och deras beteenden. Hans arbete kan få betydelse för utvecklingen av nya material och inom fo

https://www.fysik.lu.se/artikel/hugo-studerar-vilsna-elektroner - 2025-11-01

NY AVHANDLING I PARTIKELFYSIK: Timea Vitos vill ta fram exakta prognoser för viktiga mätningar vid partikelacceleratorer som Large Hadron Collider vid Cern. Med sitt avhandlingsarbete hoppas Timea hoppas kunna underlätta sökandet efter ny fysik bortom standardmodellen och öka vår förståelse av de grundläggande partiklarna och deras växelverkan i universum. Vad handlar din avhandling om? - Den bäst

https://www.fysik.lu.se/artikel/hon-utvecklar-forutsagelser-med-hog-precision-acceleratoranlaggningar - 2025-11-01

Rök från kanadensiska skogsbränder har färgat New Yorks luft gul men det varma vädret skyddar just nu Sverige från att de farliga partiklarna ska blåsa in. Det säger Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds universitet i Radio P4 Malmöhus i en kort intervju klockan 12.45 den 8 juni. Lyssna till intervjun med Erik Swietlicki på Radio P4 Malmöhus webbplats.

https://www.fysik.lu.se/artikel/hogtryck-skyddar-sverige-fran-de-kanadensiska-rokpartiklarna - 2025-11-01

Professor emerita Cecilia Jarlskog har tilldelats det prestigefyllda priset EPS High Energy and Particle Physics Prize. Hon tilldelas priset för att ha upptäckt ett sätt att bestämma en egenskap som kallas CP-brott för både kvarkar och leptoner. CP-brott innebär att vissa partikelreaktioner beter sig annorlunda när man samtidigt byter tecken på partiklarnas laddningar och  deras positioner. Det är

https://www.fysik.lu.se/artikel/prestigefyllt-pris-till-cecilia-jarlskog - 2025-11-01

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2025-11-01

Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4,5 miljarder år sedan har ända sedan urminnes tider gäckat världens astronomer. Den gängse uppfattningen har länge va

https://www.fysik.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-11-01