Publicerad 24 augusti 2021 Sedimentet som analyserats kommer från tyska sjöbottnar. Innehållet i de 60 000 år gamla sedimentkärnorna har sedan jämförts med klimatdata från tre kilometer långa borrkärnor som tagits upp från mellersta Grönland. Foto: Raimund Muscheler. Genom avancerade sedimentanalyser har ett forskarlag kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Forskarna k

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tyska-och-gronlandska-borrkarnor-skvallrar-om-mystiska-klimatsvangningar - 2025-07-07

Publicerad 27 augusti 2021 Undulaten Poppen fick agera modelldjur när Per Henningsson fick idén till en forskningsstudie i hemmet på grund av pandemirestriktionerna. Foto: Per Henningsson Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Hennings

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-07-07

Publicerad 27 augusti 2021 Genom en superdatorsimulering kunde forskarna komma fram till sina resultat. Bild: Lunds universitet. Med hjälp av en superdatorsimulering har ett forskarlag lyckats följa en galax utveckling under 13,8 miljarder år. Studien visar hur unga och kaotiska galaxer, tack vare interstellära frontalkrockar, med tiden mognar till stabila spiralgalaxer, som exempelvis Vintergatan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-hur-obstinata-ungdomsgalaxer-vaxer-upp-och-mognar - 2025-07-07

Publicerad 6 september 2021 Trevor Forsyth. Foto: Kennet Ruona. Lunds universitet har rekryterat den internationella toppforskaren Trevor Forsyth för att leda utvecklingen av institutet LINXS, Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Rekryteringen är ett led i Lunds universitets arbete med att utveckla ny forskning med hjälp av neutron- och synkrotronljustekniker – ett viktigt steg fö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-toppforskare-ska-vaxla-upp-potentialen-i-ess-och-max-iv - 2025-07-07

Publicerad 8 september 2021 Fysikforskarna Peter Samuelsson, till vänster, och Ville Maisi visar upp den lilla mässingsbit som innehåller kontakter, mikrovågskretsar och nanotråd. Foto: Simon Wozny. Genom ett banbrytande nanoexperiment har en forskargrupp i Lund lyckats konstruera en ny mycket effektiv detektor för mikrovågsfotoner. Upptäckten kan skynda på utvecklingen av framtidens kvantdatorer.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lyckat-experiment-med-mikrovagor-kan-ge-battre-kvantdatorer - 2025-07-07

Publicerad 15 september 2021 Odlingsmetoder som ökar halten kol i marken kan fungera som en försäkring mot extrema väderhändelser i ett framtida klimat. Åker på Gotland den torra sommaren 2018. Bild: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos. Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metod

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-07-07

Publicerad 21 september 2021 Naturvetenskapliga fakultetens dekan Sven Lidin på den vildvuxna åkern som snart kommer att påbörja sin metamorfos till vetenskapsmeckat Science Village. En katalysator som kommer att modernisera naturvetenskapliga fakulteten, både i Brunnshög och på Sölvegatan. Dekan Sven Lidin må ha blivit ”närsynt, lönnfet och medelålders” under sina tio år i symbios med Science Vil

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-fard-mot-vetenskapsbyn-i-brunnshog - 2025-07-07

Publicerad 21 september 2021 Kartläggningen av granbarkborrens arvsmassa bäddar för effektivare bekämpning. Foto: Fredrik Schlyter. Forskare lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Ka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-07-07

Publicerad 21 september 2021 På forskningsstationen sträcker sig en av de två största masterna 150 meter rakt upp i luften från den täta skogen. Varannan vecka klättrar personal upp för att rengöra två sensorer. Foto: Adam Kristensson. 20 år av mätningar är bara början. Långtidsmätningar som sträcker sig över flera årtionden är helt avgörande för att kunna förutse hur luftburna partiklar påverkar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/langtidsmatningar-visar-hur-klimatet-forandras - 2025-07-07

Publicerad 22 september 2021 Oscar Agertz. Oscar Agertz, biträdande universitetslektor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har valts in i Sveriges unga akademi. Under de kommande fem åren ska han arbeta för att inspirera unga och stärka forskningens roll i samhället. – Jag blev väldigt glad och hedrad när jag fick beskedet, säger Oscar Agertz. Sveriges unga akademi samlar yngre, l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomiforskare-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-07-07

Publicerad 30 september 2021 Mycket tyder på att den 300 milligram tunga segeltrollsländan flyttar 200 mil över öppet hav. I så fall den längsta flytten i djurvärlden sett till djurs storlek. Foto: Johanna Hedlund. Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-07-07

Publicerad 6 oktober 2021 Pristagarna Syokuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi. Illustration: Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach. Årets Nobelpris i fysik gick i klimatmodelleringens tecken. Birgitta Svenningsson, lektor i fysik och biträdande koordinator vid MERGE (Modelling the Regional and Global Earth system), gläds åt Syokuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi som delar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-hyllar-arets-fysikpristagare - 2025-07-07

Publicerad 8 oktober 2021 Bilden föreställer kraterområdet där farkosten Perseverance samlat in bilderna som nu analyserats i studien. Foto: NASA/JPL-Caltech/ASU. Med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance har ett internationellt forskarlag kunnat identifiera en tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan på Mars. Den nya upptäckten ger inte bara viktiga nycklar till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-36-miljarder-ar-gammal-insjo-intensifierar-sokandet-efter-liv-pa-mars - 2025-07-07

Publicerad 18 oktober 2021 Ett fossil efter en nyupptäckt konodontart har nu uppkallats efter Black Sabbath-gitarristen Tony Iommi. Modell och foto: Esben Horn. I en ny studie presenterar en grupp heavy metal-bitna geologiforskare vid Lunds universitet tre nyupptäckta arter av konodonter, en sorts käklösa urtidsfiskar. En av arterna har fått namnet Drepanoistodus iommii – en hommage till Black Sab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-namnger-ryskt-fiskfossil-efter-brittisk-heavy-metal-gitarrist - 2025-07-07

Publicerad 18 oktober 2021 Månens ljusa sida. Den väldiga Tychokratern syns i vitt i bildens nederkant. Foto: NASA. För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så. Den 85 kilometer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/datering-av-kand-mankrater-ifragasatts-i-ny-avhandling - 2025-07-07

Publicerad 22 oktober 2021 Ny forskning visar att bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt de senaste 1800 miljoner åren. Foto: Unsplash. I en ny sammanfattande studie har ett forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, undersökt hur mäktiga bergskedjor av Himalayatyp bildats genom historien. Resultaten visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bergskedjor-av-himalayatyp-har-bildats-pa-liknande-satt-under-armiljonerna - 2025-07-07

Publicerad 22 oktober 2021 Mammutbete i Taimyr, Sibirien. Foto: Johanna Anjar. Med hjälp av DNA-teknik har forskare lyckats skapa en unik bild av hur Arktis vegetation och djurliv utvecklats under de senaste 50 000 åren. Studien visar att den ullhåriga mammuten överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än vad som tidigare varit känt. Samt att de mäktiga elefantdjuren med största sannolikhet dog

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/detaljerad-dna-studie-ger-ny-kunskap-om-seglivad-sibirisk-mammut - 2025-07-07

Publicerad 3 november 2021 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ifrågasatt kvaliteten på matematik inom ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet. Det innebär att examenstillståndet dras in. Nuvarande studenter drabbas inte av beslutet. Hösten 2018 startade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en nationell utvärdering av kvaliteten på ämneslärarutbildningar. UKÄ meddelar nu att matematik inom ämn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-mister-examensratt-matematik-inom-amneslararutbildningen - 2025-07-07

Publicerad 9 november 2021 Ett annat område som Anders Tunlid menar kan profileras och stärkas kring kunskapsstråket på Sölvegatan är beräkningsvetenskap som berör både forskning och utbildning vid flera av fakultetens institutioner. Inom några år kommer flera naturvetenskapliga profilforskare med tunga anslag att gå i pension. För att trygga tillväxten lanserar nu fakulteten, med vicedekan Anders

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-skapa-rum-spetsforskning-med-internationell-slagkraft - 2025-07-07

Publicerad 18 september 2018 Galina Pankratova i laboratoriet. Bakterier i tarmfloran kan ge upphov till elektrisk ström. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten är av värde vid utveckling av läkemedel, men även vad gäller exempelvis produktionen av bioenergi. Det är sedan tidigare känt att bakterier kan skapa en elektrisk ström utanför sin egen cell, så kallad extracellulär elek

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-gor-elektrisk-strom-av-socker-i-din-tarm - 2025-07-07