Sökresultat

Mängden glukos i blodet regleras av två hormoner, insulin och glukagon. Med tanke på glukagonhormonets betydelse för blodsockret är kunskaperna om hur utsöndringen regleras relativt okänd. För att höja kunskapsnivån har Yang Zhang De Marinis forskat på hur utsöndringen av glukagon regleras. Här skriver hon själv på diabetesportalen.se om sitt forskningsarbete.Insulin utsöndras från betaceller och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glukagonet-insulinets-betydelsefulla-motpol - 2025-10-03

Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European Society of Cardiology presenterade brittiska och italienska forskare en registerstud

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2025-10-03

Diamyd, företaget som tillverkar GAD-vaccinet, kommer att söka godkännande för GAD nästa år. Blir det ja lämnar vaccinet forskningsstadiet och börjar användas i vanlig sjukvård. Resan för GAD har sedan upptäckten i början av 1980-talet varit lång men hittills utan större bakslag.Bakom upptäckten av GAD-proteinet i de insulinproducerande betacellerna står LUDC-forskaren, Åke Lernmark, tillsammans m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sker-godkannande-gad-vaccin-nasta-ar - 2025-10-03

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Hilda och Alfred Eriksson pris för år 2010. Leif Groop får priset ”för banbrytande forskning rörande typ 2 diabetes”. som Vetenskapsakademins motivering lyder.- Ett hedersamt erkännande och det är alltid trevligt att få uppskattning för sitt arbete

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kungliga-vetenskapsakademin-prisar-diabetesprofessor - 2025-10-03

Stundtals har konflikten på Lunds universitet om vem som ska kontrollera de stora statliga forskningsanslagen förts öppet i massmedia. På ena sidan forskarna. På den andra universitetsledningen som nu ändrat inställning. Konflikten synes alltså vara avblåst. - Vi är glada om vi nu är överens med ledningen, säger Leif Groop.Han är koordinatör för EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden)

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/braket-om-forskningspengar-verkar-vara-over - 2025-10-03

Serotonin har viktiga funktioner i både hjärnan, mag-tarmkanalen och blodcirkulationen. Det finns flera olika serotoninreceptorer varav en, serotoninreceptor 1a är genetiskt kopplad till typ 1 diabetes. Man har sett att en genetisk förändring i genen för serotoninreceptor 1a förekommer hos människor som utvecklar typ 1 diabetes. När serotonin ska påverka celler binder det till en så kallad recepto

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/serotoninreceptor-kopplad-till-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Får den ena av två syskon med typ 1 diabetes allvarliga ögonskador är risken för den andre att också drabbas mer än fördubblad. Fyndet visar att ärftliga faktorer är viktiga. Men ännu är inte några riskgener identifierade. Forskare i den stora finska undersökningen FinnDiane Study har kartlagt hur vanligt det är att den svåra formen av diabetiska ögonförändringar, så kallade proliferativ retinopat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arvets-roll-tung-vid-diabetiska-ogonskador - 2025-10-03

Tekniken som levererar insulin efter behov, en så kallad artificiell bukspottkörtel, klarade att kontrollera blodsockret även när den utsattes för svåra prov, visar en engelsk studie. Principen för en artificiell bukspottkörtel är en kombination av en insulinpump som kontinuerligt utsöndrar en mycket liten mängd snabbt verkande insulin på samma sätt som insulincellerna i bukspottkörteln gör hos en

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tekniken-haller-koll-pa-blodsockret-nattetid - 2025-10-03

Genom att kombinera fettsyror på ett nytt sätt har forskare framställt en matolja som i tester visar sig ge en bra sammansättning på kroppens blodfetter. Den innehåller också rikligt av den essentiella, livsnödvändiga alfa-linolensyran, som kan göras om till de två nyttiga fiskfetterna DHA och EPA i Omega 3-familjen. ALA-oljan, som den nya oljan kallas efter Alfa-linolensyran, är i huvudsak en bla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skraddarsydda-fetter-i-ny-och-nyttig-matolja - 2025-10-03

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor. Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/havre-bra-blodkarlen - 2025-10-03

Sambandet mellan fetma och förhöjda blodsocker hos barn och deras risk att död i förtid är starkt. Forskarna bakom studien konstaterar att dagens barnfetma motsvarar den som fanns på 1940-talet i de två indianska grupper i USA som undersökningen sedan dess har följt. Typ 2 diabetes och komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och död är vanliga i flera grupper i den amerikanska urbefolkningen. Särs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/feta-barn-med-hogt-blodsocker-riskerar-fortida-dod - 2025-10-03

En nyupptäckt receptor för östrogen i de insulinproducerande cellerna kan öppna vägen för en skräddarsydd diabetesbehandling för kvinnor. De läkemedel som finns idag för typ 2 diabetes är ofta testade enbart på män. Fyndet av denna nya receptor kan förklara varför typ 2 diabetes är mindre vanligt bland kvinnor än bland män. - Östrogen anses ha en betydande antidiabetisk effekt. Kvinnor insjuknar s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-hormon-skyddar-mot-diabetes - 2025-10-03

Fullkornsbröd är nyttigt, det känner de flesta till. Men det är inte bara det fiberrika kliet, kornets yttre skal, som är hälsosamt. Tvärtom visar forskning vid Lunds Tekniska Högskola att bröd bakat på vitt rågmjöl, som är mjöl gjort på den inre, vita delen av rågkärnan, ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört vetebröd med rågkli. Vitt rågmjöl ger alltså mycket bättre värden än både vanl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vitt-ragmjol-bra-blodsockret-0 - 2025-10-03

Alla som tar insulin vet nog att man ska skifta injektionsställe men många sticker hela tiden på samma plats för att det gör mindre ont. Alla vet nog att man ska byta kanyl men många struntar i det av bekvämlighet. Alla vet nog inte att det försämrar blodsockerkontrollen. Italienska forskare har studerat hur vanligt det är med hudskador på grund av dålig injektionsteknik hos 180 insulinbehandlade

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/felaktig-injektionsteknik-forsamrar-blodsockret - 2025-10-03

Allt fler besökare läser allt fler nyhetsartiklar. Allt pekar på att den positiva utvecklingen fortsätter och att diabetesportalen.se i år med råge kommer att passera hundratusen besök och en miljon träffar. diabetesportalen.se gick online hösten 2007. I början var besöken naturligt nog inte särskilt många men efter hand som portalen har blivit allt mer känd har den kontinuerligt blivit allt störr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesportalense-vaxer-sa-det-knakar - 2025-10-03

Medelålders och äldre som har höga nivåer av vitamin D har 43 procents sänkt risk att insjukna i typ 2 diabetes och hjärtsjukdomar. Den slutsatsen drar forskare som sammanställt resultatet från flera undersökningar med totalt nästan 100 000 deltagare. Det misstänkta sambandet mellan vitamin D och diabetes uppmärksammas alltmer. Det gäller såväl typ 2 som typ 1 diabetes, det gäller både gammal och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-nivaer-av-vitamin-d-minskar-diabetesrisk - 2025-10-03

Forskare har undersökt män med typ 2 diabetes som har andningsuppehåll i sömnen och diabetiska ögonskador och ett oväntat samband mellan de båda sjukdomarna visade sig. Andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, är vanligt bland diabetiker, särskilt om de är överviktiga. Undersökningar har visat att drygt 20 procent av alla med typ 2 diabetes har sömnapné vilket ytterligare ökar risken för hjä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ovantad-lank-diabetiska-ogonskador-somnapne - 2025-10-03

Typ 1 diabetiker vars långtidsvärde för blodsockerhalten varierar har större risk för komplikationer än de vars socker ligger stabilt. Detta även om kontrollen är likvärdig utslaget över tid. Det är finska forskare som i den så kallade FinnDiane-studien kartlagt sambandet genom att följa drygt 2 100 patienter med typ 1 diabetes över en period vilken i genomsnitt varade nästan sex år.Forskarna hade

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svangande-blodsocker-okar-komplikationsrisk - 2025-10-03

Bakteriefloran hos tjocka människor är annorlunda än hos smala, även om de äter likadan mat. Ett oväntat fynd på genmanipulerade möss kanske förklarar varför det är så. Mössen saknar en gen i immunsystemet och får mer ”onda” tarmbakterier. Smala möss som smittas med dem blir tjocka och får diabetes. Djurförsöken, som presenteras online i tidskriften Science, stärker åsikten om att sammansättningen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tjocka-moss-smittar-fetma-till-smala-moss - 2025-10-03

Sett till antal och mängd är vi bara gigantiska och myllrande behållare för bakterier. I var och en av oss finns hundra gånger fler gener från mikrober än från oss själva. Så många att forskarna kallar det för vår andra arvsmassa. Det är en stor kartläggning av de bakterier som lever i oss som har kommit fram till de svindlande siffrorna vilka publiceras online i tidskriften Nature. Bakom kartlägg

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-andra-arvsmassa-hundrafemtio-ganger-storre-bor-i-magen - 2025-10-03