Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 553767 sökträffar

Medicinsk humaniora ger utrymme för nya tankesätt

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-01-12

Tema arbetsmiljö: Viktigt med utvecklingsmöjligheter för en attraktiv arbetsplats

Ingen människa är en ö – och det gäller inte minst för medarbetarna vid universitetet. Känslan av att vara en del i ett större sammanhang står högt på prioriteringslistan bland dem som varit med på de workshoppar som handlar om vad som krävs för att LU ska kännas som en attraktiv och hållbar arbetsplats. Projektet ”Framtidens arbetsplats – hållbar och hybrid” startade i oktober förra året och leds

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-utvecklingsmojligheter-en-attraktiv-arbetsplats - 2026-01-12

Döden – var god dröj!

Etnologen Susanne Lundins forskning handlar ytterst om livet och döden och hur människor förhåller sig till det oundvikliga. Vad är människor beredda att göra för att skjuta upp slutet en smula? Finns det en gräns när människan upphör att vara människa? Susanne Lundin är professor vid Institutionen för kulturvetenskaper och har arbetat tvärvetenskapligt tillsammans med medicinare i trettio år. Ida

https://www.lu.se/artikel/doden-var-god-droj - 2026-01-12

Tema arbetsmiljö: Viktigt med ständig dialog mellan chef och medarbetare

Vad säger forskningen om den framtida arbetsplatsen och dess ledarskap? Arbetsmiljöforskare Calle Rosengren, nyligen utsedd till årets HR-forskare, tror på hybridmodellen. Han uppmanar till ständig dialog mellan chefen och medarbetarna. – Att vara chef blir mer utmanande med högre krav på den tillits­baserade styrningen, säger han. Calle Rosengren på Designvetenskaper är särskilt intresserad av hu

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-standig-dialog-mellan-chef-och-medarbetare - 2026-01-12

Prestigefyllt fysikpris till Lundaforskare

Atomfysikern Anne L’Huillier har bråda dagar. Tidigare i år fick hon det prestigefyllda Wolfpriset – en utmärkelse som kanske inte är så välkänd för den breda allmänheten, men som inom fysikämnet anses vara det näst finaste efter Nobel­priset som man kan få. Det är för sitt forskningsbidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundfysik som Anne L’Huillier belönats. – Jag har inte riktigt land

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-01-12

Dekanerna tveksamma till satsningen på profilområden

Regeringens satsning på profilområden kritiseras. LUM har frågat samtliga dekaner vad de anser om satsningen. Många menar att den fria forskningen hotas. Det finns också oro för att annan forskning ska drabbas ekonomiskt. Farhågor finns även för att mycket arbete nu läggs på något som kanske aldrig blir verklighet. Christofer Edling, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten Risk för att det blir pro

https://www.lu.se/artikel/dekanerna-tveksamma-till-satsningen-pa-profilomraden - 2026-01-12

Fyra sätt att använda insamlade pengar till Ukraina

Development Office (tidigare Donatorrelationer) samlar in pengar till studenter och anställda som på olika sätt drabbas av kriget i Ukraina. Gåvor märkta ”Ukraina” tas emot via Swish 1230299719 eller bankgiro 830-6599. Pia Siljeklint, chef för ­Development Office, listar fyra områden som pengarna kan komma att användas till. Finansiera korta anställningar av forskare.  Forskare som berörs av situa

https://www.lu.se/artikel/fyra-satt-att-anvanda-insamlade-pengar-till-ukraina - 2026-01-12

Orädd sanningssägare lämnar universitetet

Hon står på barrikaderna i kampen om att bevara universitetets identitet. Är aldrig rädd för att säga vad hon tycker – och hon tycker mycket. Hon värnar om det korrekta språket och ifrågasätter maktstrukturer. Hon har åkt ut och in ur kylan ett par gånger. Det handlar om Gunnel Holm som efter 44 år nu går i pension. – Jag har en förmåga att vara här och nu, svarar hon på frågan om hur hon ska klar

https://www.lu.se/artikel/oradd-sanningssagare-lamnar-universitetet - 2026-01-12

Folk: Administratör med smak för äldre mode

När Karin Andersson är ledig och inte ute i naturen, sysslar hon gärna med sådant som ligger långt bak i tiden. Släktforskning och framför allt kläder, väskor och skor från mormors tid. Men det är inte utan stolthet som hon konstaterar att hon jobbar vid en institution som är på frammarsch – Statistiska på Ekonomihögskolan. – Vi växer och har flera nyanställningar på gång, berättar hon då LUM besö

https://www.lu.se/artikel/folk-administrator-med-smak-aldre-mode - 2026-01-12

Pandemin tvingade LU Konferens att bredda verksamheten

Under några dagar i mars 2020 strömmade avbokningarna in till LU Konferens och halva årsomsättningen försvann i ett nafs. Sedan vände det och idag har verksamheten breddats och vilar på tre ben istället för ett. Fem miljoner kronor gick upp i rök för LU Konferens när pandemin slog till för drygt två år sedan. Nästan samtidigt som alla avbokningar droppade in kom det förfrågningar om hybridmöten, i

https://www.lu.se/artikel/pandemin-tvingade-lu-konferens-att-bredda-verksamheten - 2026-01-12

En ära att skriva klimatrapport åt FN

Att vara en av huvudförfattarna till en rapport från FN:s klimatpanel är prestigefullt, men innebär också massor av ideellt arbete. Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi, har upplevt båda sidor av myntet. – För mig är det kanske den största äran som jag kommer att uppleva i mitt professionella liv. Samtidigt önskar jag att stödet hade varit bättre, säger hon. Martina Angela Caretta är 35

https://www.lu.se/artikel/en-ara-att-skriva-klimatrapport-fn - 2026-01-12

Ökad effektivitet i omprogrammerade immunceller

En forskargrupp vid Lunds universitet har tidigare visat att det går att programmera om mänskliga hudceller till dendritiska celler som stärker immunförsvaret. Men dessa omprogrammerade cellers effektivitet har visat sig vara mycket låg. Nu pekar nya studier på att det finns sätt att öka verkningsgraden hos cellerna med över 75 procent. Resultaten publiceras i Science Immunology. Våra dendritiska

https://www.lu.se/artikel/okad-effektivitet-i-omprogrammerade-immunceller - 2026-01-12

Studie om covid-19-vaccin väcker uppmärksamhet

På bara en dryg vecka har en ny studie om hur Pfizer BioNTechs covid-19-vaccin (BNT162b2) påverkar humana leverceller i odlingsskål väckt stort intresse. Studien har hittills fått nästan 800 000 läsningar och resultaten sprids i sociala medier, där den i flera fall även misstolkas. Men vilka resultat handlar det om, och hur ska de förstås? Två av forskarna bakom studien, forskarna Yang de Marinis

https://www.lu.se/artikel/studie-om-covid-19-vaccin-vacker-uppmarksamhet - 2026-01-12

Så ser historien ut bakom den ukrainska nationella identiteten

Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina och att Vladimir Putin inte erkänner Ukraina som nation berättar professor Barbara Törnquist Plewa, forskare i slaviska språk och kulturhistoria, om den ukrainska nationens historia och språk. Vad utgör en nation förutom dess gränser? Ofta betecknar det ett folk som anses dela ursprung, historia och för det mesta talar samma språk. Så vad vilar den

https://www.lu.se/artikel/sa-ser-historien-ut-bakom-den-ukrainska-nationella-identiteten - 2026-01-12

Svårt att ställa Ryssland till svars för miljöbrott

Ryssland kommer antagligen inte behöva betala för miljöskador i Ukraina. Varför? Jo, Rysslands permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd sätter käppar i hjulet. Annat öde drabbade exempelvis Irak som efter Kuwaitkriget tvingades betala miljöskadestånd till sitt grannland. Men det juridiska skyddet för miljön är svagt i krig, enligt miljörättsjuristen Britta Sjöstedt. Förstörda naturområden, utsläp

https://www.lu.se/artikel/svart-att-stalla-ryssland-till-svars-miljobrott - 2026-01-12

Gäckande genetik ger ödlor av samma art olika ryggmönster

Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina ränder, nyckelpigan sina prickar och huggormen sitt karaktäristiska sicksac

https://www.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2026-01-12

Forskaren som stöttar idrottarna vid paralympiska vinterspelen i Beijing

Hon ingår i Sveriges olympiska kommittés utvecklingsprogram "Morgondagens idrottsforskare" och hennes forskning om paraidrottares hälsa syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna idrotta säkert. Just nu befinner hon sig i Kina för att stötta de svenska paralympierna vid de paralympiska vinterspelen. Rent prestationsmässigt är det Sveriges bästa paralympiska vinterspel på flera år.

https://www.lu.se/artikel/forskaren-som-stottar-idrottarna-vid-paralympiska-vinterspelen-i-beijing - 2026-01-12

Debatt i Lund: Ja eller nej till svenskt Natomedlemskap?

Är det precis nu Sverige ska söka medlemskap? Eller är det snarare precis nu som det riskerar att göra Sveriges - och omvärldens - säkerhetspolitiska läge ännu mer utsatt? Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina höll universitetets debattforum Debatt i Lund en extrainsatt debatt kring den svåra frågeställningen om ett svenskt medlemskap i Nato. Hör en diplomat, en opinionsbildare, en fredse

https://www.lu.se/artikel/debatt-i-lund-ja-eller-nej-till-svenskt-natomedlemskap - 2026-01-12

Färre allvarliga bristningar när två barnmorskor närvarar vid förlossning

Idag saknas evidens för många av de preventiva metoder som används för att minska förlossningsbristningar. I en randomiserad klinisk studie ledd från Lunds universitet har forskare undersökt om allvarliga bristningar – så kallade sfinkterskador – minskar om den ansvariga barnmorskan får stöd av en kollega under den sista delen av krystskedet. Totalt inkluderades mer än 4 000 förstagångsföderskor i

https://www.lu.se/artikel/farre-allvarliga-bristningar-nar-tva-barnmorskor-narvarar-vid-forlossning - 2026-01-12

Cykelvägar inte så cykelsäkra

En av de bärande idéerna med separerade gång- och cykelbanor är att höja cyklisternas säkerhet. Men ny statistik visar att nästan hälften av alla cykelolyckor sker just på cykel- och gångbanor. 40 procent av olyckorna sker på gatusträckor. Statistiken gäller Skåne, men experterna bakom rapportern tror att resultaten i stort sätt är densamma också för landet i övrigt. Siffrorna visar vidare att 75

https://www.lu.se/artikel/cykelvagar-inte-sa-cykelsakra - 2026-01-12