Sökresultat

Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler liv. Det visar en ny avhandling om suicid och riskfaktorer, som nu läggs fram vid Lunds universitet. – Över 90 procent av de personer som dör i suicid i Sverige, har haft kontakt med h

https://www.lu.se/artikel/battre-strategier-att-forhindra-sjalvmord - 2025-10-28

Forskningsprogrammet ”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity (BIOPATH)”, med Lunds universitet som programvärd, har beviljats finansiering om 50 miljoner kronor under en period av fyra år, med start september 2022. Finansiär är Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). BIOPATH kommer tillsammans med sina partners kartlägga, utvärdera

https://www.lu.se/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2025-10-28

Vår personliga världsbild genomsyrar allt vi gör och tänker. Den besvarar frågor om meningen med livet, om människor är goda eller onda eller om det finns en högre makt i universum. Världsbilden spelar en central roll för vår personlighet och därför kan det bli mycket känslosamt och konfliktfyllt om den rubbas. Det menar Artur Nilsson som nyligen lagt fram en avhandling i psykologi. - Forskning om

https://www.lu.se/artikel/varldsbild-spelar-nyckelroll-personligheten - 2025-10-28

En forskargrupp vid Lunds universitet har lyckats skapa ett vätgasproducerande system med ett järnkomplex som ljusabsorberande färgämne. Den nya upptäckten kan bli en viktig pusselbit för storskalig och miljövänlig vätgasproduktion i framtiden. Vätgas är en mycket effektiv energibärare som kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi. Gasen, som består av två väteatomer, kan

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-ett-forsta-steg-mot-fossilfri-vatgasframstallning-i-stor-skala - 2025-10-28

Inte heller denna gång får Lunds universitet särskilt goda vitsord när det gäller högskolelagens paragraf att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan”. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har precis släppt en rapport om breddad rekrytering baserad på kollegial bedömning av självvärderingar från landets alla lärosäten. Bo-Anders Jönsson var ordförande i en av UKÄ:s bedömargrupper, dock

https://www.lu.se/artikel/fa-framsteg-med-breddad-rekrytering - 2025-10-28

AI, artificiell intelligens, är poppis. Men var går gränsen mellan ­människa och maskin och vad ska vi egentligen ha AI till? – Det är dags att vi tittar på vad människan har, kontra maskinen. Hur kan de komplettera varandra, i stället för att konkurrera? säger filosofen Jonna Bornemark. Kommer dina kollegor i fram­tiden att ha mänsklig intelligens – eller kanske artificiell sådan? Det kan låta so

https://www.lu.se/artikel/kommer-din-nasta-kollega-ha-artificiell-intelligens - 2025-10-28

En prefekt ska vara tillgänglig, våga ta beslut och veta när de ska tas. Hen ska även vara bra på att kommunicera och på mellanmänskliga relationer. Dessa önskemål är gemensamma för många av dem som Maria Flores, projektledare för ”framtidens ledarskap” hittills har intervjuat. – Från dekanhåll ser man gärna att prefekterna lyfter blicken och leder mer utifrån ett övergripande perspektiv, säger ho

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-en-god-ledare-maste-vaga-ta-beslut - 2025-10-28

Ett projekt med samma syfte som ”Framtidens arbetsplats”, kan HR Excellence in Research sägas vara. Dock med fokus på forskare. Här handlar det om att bevara och leva upp till den certifiering som universitetet fick av EU hösten 2020. Certifieringen bygger på EU-kommissionens stadgar för forskare ”Charter and Code” som bland annat syftar till att förbättra villkoren för den fria forskningen, främj

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-battre-hr-information-forskare-pa-gang - 2025-10-28

När Jonatan Wistrand läste till läkare drabbades han av testikelcancer. Plötsligt var rollerna ombytta och han själv blev patient, vilket väckte tankar om roller och identitet. Intresset höll i sig och blev så småningom temat i hans forskning och avhandlingsarbete. Idag föreläser han om läkaren som patient på läkarstudenternas kurs i medicinsk humaniora. – Genom att studera litteratur och historia

https://www.lu.se/artikel/lakaren-som-blev-patient-viktigt-med-mellanmanskliga-varden - 2025-10-28

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2025-10-28

Ingen människa är en ö – och det gäller inte minst för medarbetarna vid universitetet. Känslan av att vara en del i ett större sammanhang står högt på prioriteringslistan bland dem som varit med på de workshoppar som handlar om vad som krävs för att LU ska kännas som en attraktiv och hållbar arbetsplats. Projektet ”Framtidens arbetsplats – hållbar och hybrid” startade i oktober förra året och leds

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-utvecklingsmojligheter-en-attraktiv-arbetsplats - 2025-10-28

Etnologen Susanne Lundins forskning handlar ytterst om livet och döden och hur människor förhåller sig till det oundvikliga. Vad är människor beredda att göra för att skjuta upp slutet en smula? Finns det en gräns när människan upphör att vara människa? Susanne Lundin är professor vid Institutionen för kulturvetenskaper och har arbetat tvärvetenskapligt tillsammans med medicinare i trettio år. Ida

https://www.lu.se/artikel/doden-var-god-droj - 2025-10-28

Vad säger forskningen om den framtida arbetsplatsen och dess ledarskap? Arbetsmiljöforskare Calle Rosengren, nyligen utsedd till årets HR-forskare, tror på hybridmodellen. Han uppmanar till ständig dialog mellan chefen och medarbetarna. – Att vara chef blir mer utmanande med högre krav på den tillits­baserade styrningen, säger han. Calle Rosengren på Designvetenskaper är särskilt intresserad av hu

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-standig-dialog-mellan-chef-och-medarbetare - 2025-10-28

Atomfysikern Anne L’Huillier har bråda dagar. Tidigare i år fick hon det prestigefyllda Wolfpriset – en utmärkelse som kanske inte är så välkänd för den breda allmänheten, men som inom fysikämnet anses vara det näst finaste efter Nobel­priset som man kan få. Det är för sitt forskningsbidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundfysik som Anne L’Huillier belönats. – Jag har inte riktigt land

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2025-10-28

Regeringens satsning på profilområden kritiseras. LUM har frågat samtliga dekaner vad de anser om satsningen. Många menar att den fria forskningen hotas. Det finns också oro för att annan forskning ska drabbas ekonomiskt. Farhågor finns även för att mycket arbete nu läggs på något som kanske aldrig blir verklighet. Christofer Edling, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten Risk för att det blir pro

https://www.lu.se/artikel/dekanerna-tveksamma-till-satsningen-pa-profilomraden - 2025-10-28

Development Office (tidigare Donatorrelationer) samlar in pengar till studenter och anställda som på olika sätt drabbas av kriget i Ukraina. Gåvor märkta ”Ukraina” tas emot via Swish 1230299719 eller bankgiro 830-6599. Pia Siljeklint, chef för ­Development Office, listar fyra områden som pengarna kan komma att användas till. Finansiera korta anställningar av forskare.  Forskare som berörs av situa

https://www.lu.se/artikel/fyra-satt-att-anvanda-insamlade-pengar-till-ukraina - 2025-10-28

Hon står på barrikaderna i kampen om att bevara universitetets identitet. Är aldrig rädd för att säga vad hon tycker – och hon tycker mycket. Hon värnar om det korrekta språket och ifrågasätter maktstrukturer. Hon har åkt ut och in ur kylan ett par gånger. Det handlar om Gunnel Holm som efter 44 år nu går i pension. – Jag har en förmåga att vara här och nu, svarar hon på frågan om hur hon ska klar

https://www.lu.se/artikel/oradd-sanningssagare-lamnar-universitetet - 2025-10-28

Lunds universitet medverkar under årets Almedalsvecka med tre seminarier som belyser olika former av beredskap samt ett samtal om konflikten Israel-Palestina. Lunds universitet är som tidigare år på plats på Hästgatan 13 i Visby, där det blir panelsamtal och diskussioner som handlar om olika slags beredskap i form av mat, klimatförändringar som leder till översvämningar och världens vattenresurser

https://www.lu.se/artikel/beredskap-och-konflikt-i-fokus-i-almedalen - 2025-10-28

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.lu.se/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-10-28

Samma frågor som ställs inom dagens psykoterapi och psykiatri ställdes av behandlare under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Tvärtemot vad vi kanske tror var medkänsla ett viktigt ideal. Dåtidens psykiatriker och psykoterapeuter kunde klaga över att de kämpade i motvind för sina patienter. Det berättar Cecilia Riving, historiker vid Lunds universitet, i en ny bok. Animal magnetism, sänglägesterapi o

https://www.lu.se/artikel/empati-var-ett-ideal-i-1800-talets-behandling-av-psykisk-ohalsa - 2025-10-28