UtskriftPerson
Jag är docent i "romanska språk, särskilt franska" och är anställd på SOL som universitetslektor i franska (75%) och i "romanska språk, särskilt italienska" (25%). Jag undervisar i de två språken från nybörjarkursnivån upp till masternivån Jag disputerade i franska med litterär inriktning och arbetade fyra år som forskarassistent i franska vid Göteborgs universitet.
Jag har deltagit i ett tvärvetenskapligt projekt om den svenske 1700-talsresenären Björnståhl, finansierat av Vetenskapsrådet. Mina forskningsintressen ligger inom området narrativa studier, med särskilt fokus på intertextuella och intermediala relationer.
Administrativt har jag tidigare arbetat som kvalitetssamordnare på kansliet HT vid LU. Jag är f. n. Ffu-ansvarig för fransk litteratur, ledamot i Sektionsstyrelse (sektion 3) och redaktionssekreterare för serien Études romanes de Lund.
Jag har nyligen författat ett läromedel i franska ("À vous 2", 2017). Jag arbetar ibland som översättare, tolk och illustratör.
Forskning
Om forskningen
Sedan VT 2011 forskar inom ett tvärvetenskapligt projekt om 1700-tals resenären J. J. Björnståhl (finansierat av VR med J. Stenström som projektledare). Genom sina brev publicerade 1780-84 rapporterar Björnståhl från sin resa i Europa. Projektets syfte är att analysera resebreven utifrån olika perspektiv. Jag bidrar med en studie av de diskursiva strategier som Björnståhl använder i sina brev från Italien och Frankrike för att konstruera nya kunskapsobjekt och övertyga läsaren om dessas trovärdighet. Det rika informativa innehållet är disponerat på olika sätt och olika mönster dyker upp: ibland lista-formatet, utan någon vidare inre hierarkisk struktur på det informativa innehållet; ibland kan man skönja en struktur huvudämne/digressioner; ibland är innehållet snarare disponerat enligt strukturen huvudtanke/exempla. Om ett argumenterande syfte styr den senare formen, så styrs de två förra snarare av ett rent deskriptivt syfte (det handlar då om mycket informationstäta brev, innehållande uppgifter om vetenskapens framgångar på alla tänkbara kunskapsområden). Narrativa inslag, där resenärens upplevda erfarenheter och subjektiva intryck bereds plats, är sällsynta. Dessa empiriska iakttagelser bidrar till att teckna bilden av Björnståhl som en upplysningstidsvetenskapsman. Starka genre-bestämmelser verkar ligga till grund för Björnsthåls val, samtidigt som man kan skönja det starka inflytandet från dåtidens apodemiska litteratur.
Publikationer
Böcker (4 st)
- Killander Cariboni, C. & Sages, J. (2017). À vous 2 : Franska för gymnasiet 2-3. Folkuniversitetet.
- (2011). Mitt lilla Italien. 2 Kronors Förlag.
- Cariboni Killander, C. (2000). De la théorie de la description à la description chez Julien Gracq. Études Romanes de Lund, 62. Romanska institutionen, Lunds universitet. Doktorsavhandling.
- (1990). L'arte religiosa nelle Alpi Marittime. Édisud.
Redaktörskap (2 st)
- Killander Cariboni, C. (2018). (Red.) La virtù di Checchina : Dalla novella al teatro. A cura di Carla Killander Cariboni. ChiPiùNeArt.
- Bardel, C., Bernardini, P., Bozier, C., Cariboni Killander, C., Fodor, M., Forné, A., Granfeldt, J., Håkansson, J., Mörte Alling, A., Pålsson, M. & Westin, E. (1998). (Red.) Actes du premier Congrès des Romanistes Scaninaves pour étudiants en doctorat. Extra seriem Commentaires & Communications. PERLES Petites études romanes de Lund.
Artiklar (14 st)
- Killander Cariboni, C. (2018). Paniers à salade : Itinéraire en pays modianesque. Moderna Sprak, 112, 61-83. Lärarna i moderna språk.
- Killander Cariboni, C. (2017). La comparaison dans les lettres de voyage de Jacob Jonas Björnståhl. Revue de littérature comparée, 273-290. Klincksieck.
- Killander Cariboni, C. (2017). La sceneggiatura teatrale inedita di “La Virtù di Checchina” : Discorso indiretto libero e modo iterativo nel transfer intermediale. Revue Romane, 52, 283-301. John Benjamins Publishing Company.
- Cariboni Killander, C. (2016). Discours indirect libre et narration négative : "La vertu de Checchina". Poétique - revue de théorie et d'analyse littéraires, 180, 71-86. Seuil, Paris.
- Cariboni Killander, C., Lutas, L. & Strukelj, A. (2014). A New Look on Ekphrasis : an Eye-tracking Experiment on a Cinematic Example. Ekphrasis. Images, Cinema, Theatre. Media, 12, 10-31. Cluj University Press.
- Cariboni Killander, C. (2013). Avatars d'un narrateur à travers les médias: Tim Tooney, Max Tooney et Mickey Mouse. Ekphrasis. Images, Cinema, Theatre. Media, 10, 77-95. Cluj University Press.
- Cariboni Killander, C. (2012). Da un metagrido a un grido. Un esempio di riscrittura nell'opera di Erri De Luca. Revue Romane, 47, 131-143. John Benjamins Publishing Company.
- Cariboni Killander, C. (2011). Effets d'un intertexte: "In nomine" d'Erri De Luca à la lumière de L'Étranger. Poétique, 167, 273-284. Seuil.
- Cariboni Killander, C. (2011). Relazioni tra testo e paratesto nella traduzione italiana di tre lettere napoletane del viaggiatore Jacob Jonas Björnståhl. Moderna Språk, 105, 171-179. Lärarna i moderna språk.
- (2009). Vapen och hantverk. Cartaditalia, 1, 22-25. Italienska Kulturinstitutet "C. M. Lerici".
- Cariboni Killander, C. (2007). La théorie de l'itératif au banc d'essai du lecteur. Poétique, 150, 239-255. Seuil.
- Cariboni Killander, C. (2004). Description, description d’actions et itération : réflexions à partir de l’exemple de Julien Gracq. Orbis Litterarum, 59, 284-289. Wiley-Blackwell.
- Cariboni Killander, C. (2001). Itération, description, narration : mise au point à partir de Julien Gracq. Poétique, 361-379. Seuil.
- Cariboni Killander, C. (1989). Julien Gracq e la descrizione. Studi Francesi, 103-109. Rosenberg and Sellier.
Bokkapitel (3 st)
- Cariboni Killander, C. (2014). Matematica narrativa : l’equazione tra autore e narratore nell’opera di Erri De Luca. I Söhrman, I. & Katharina, V. (Red.) La langue dans la littérature, la littérature dans la langue (pp. 89-99). Acta Universitatis Gothoburgensis.
- Cariboni Killander, C. (2005). Romanens underjord eller den litterära textens olika verklighetsnivåer. Ett exempel från Julien Gracqs Vid Syrterns stränder. Humanistdag-boken, 57-62. Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet.
- Cariboni Killander, C. (1999). Durée et fréquence : réflexions sur quelques aspects de la temporalité narrative. I Jonasson, K. (Red.) Résonances de la recherche, festskrift till Sigbrit Swahn (pp. 99-110). Uppsala universitet.
Konferensbidrag (10 st)
- Killander Cariboni, C. (2017). Confronti italiani : Impressioni sull'Italia di fine Settecento nelle lettere di viaggio di Jacob Jonas Björnståhl. I Aresti, A., Colella, G., Gargiulo, M. & Nigrisoli Wärnhjelm, V. (Red.) Edito, inedito, riedito : Saggi dall’ XI Congresso degli Italianisti Scandinavi. Università del Dalarna - Falun 9-11 giugno 2016 (pp. 311-320). Pisa University Press.
- Killander Cariboni, C. (2017). Discussing the Thesis Writing : How do doctoral students and supervisors communicate?. EDULEARN17 Proceedings, 2017, 9189-9197.
- Killander Cariboni, C. (2016). Reading as a transmediating activity : the screenplay of Checchina’s virtue.
- Killander Cariboni, C. (2016). Un’immagine dell’Italia : le lettere del viaggiatore settecentesco Jacob Jonas Björnståhl.
- Lutas, L. & Cariboni Killander, C. (2013). Questioning ekphrasis with the help of eye-tracking technique.
- Cariboni Killander, C. (2011). I paratextens skugga. I Ljung, P. E. & Holmberg, C.-G. (Red.) [Host publication title missing] (pp. 1-11). Lunds universitet.
- Cariboni Killander, C. (2011). Poetry in foreign language teaching. Aspects of a major challenge. Proceedings of the International Conference of Education, Research and Innovation (ICERI), Madrid, 14-16 november 2011, 18-26.
- Cariboni Killander, C. (2007). Comment traduire en suédois l’imparfait itératif ? L’exemple de la première traduction suédoise de Nana. I Svane, B. & Nøjgaard, M. (Red.) Studia Romanica Upsaliensia (pp. 270-289). Uppsala universitet.
- Cariboni Killander, C. (2005). Le récit itératif à l'imparfait: est-ce bien un récit?. [Host publication title missing]. Köpenhamn / Roskilde universitet.
- Cariboni Killander, C. (1999). La fonction des "plans de texte" chez Julien Gracq: tentative d'articulation entre la théorie de la description et la critique du descriptif gracquien. I Nystedt, J. (Red.) [Host publication title missing] (pp. 487-493). Almqvist & Wiksell International.
Working papers (1 st)
Recensioner (1 st)
Handledning vid Lunds universitet (1 st)
Forskningsportalen (Lunds universitet)
Administrativt
Uppdrag
- FFU-ansvarig för Franska
- Ledamot, Sektionsstyrelse 3, Språk- och litteraturcentrum
