My tyckte att beskrivningen av Språkkonsultprogrammet som “något för dig som gillar att hålla på med text, men inte vill bli journalist eller lärare”, fångade precis vad hon kände inför valet av studier. Nybakad från gymnasiet åkte hon ner till Lund och kom att stormtrivas på programmet där hon både fick bredda och fördjupa sig inom olika områden av svenska språket. I dag, efter Språkkonsultprogrammet, folkhögskolestudier, lite systemvetenskap och en masterexamen i svenska, är hon doktorand i nordiska språk, och tipsar om vikten av att våga följa sitt hjärta och göra det man trivs med. 

Vad drömde du om att bli som liten?

Arkeolog eller författare.

Var det en självklarhet att du skulle studera vidare efter gymnasiet? 

Ja! Jag har alltid tyckt om att lära mig saker, att läsa, fundera, vrida och vända på saker och ting.

Hur var första dagen som ny student?

Jag var nyss 18 år fyllda, hade flyttat 50 mil hemifrån, var ganska lost och blyg. Men samtidigt helt säker på att jag hade hamnat rätt.  

Varför valde du att studera Språkkonsultprogrammet? 

Jag har för mig att programmet såldes in som "något för dig som gillar att hålla på med text, men inte vill bli journalist eller lärare", och det stämde in bra på mig. Det lockade också att det var just ett program, att man skulle få en gemenskap med en klass och att man kunde se vad man skulle få läsa de kommande tre åren – och alla kurser verkade spännande. 

Vad fick du lära dig? Något som var extra bra? 

Jag tyckte om programmets bredd och progression, samt fokuset på just text. Särskilt gillade jag kurserna i grammatik, textanalys och svenska som andraspråk. Det bästa var att få ett metaspråk – ett språk för att kunna tala om språket. Vi är ju hela tiden i vårt språk och kan egentligen inte komma utanför det. Men med ett metaspråk kan vi i alla fall diskutera det och få nya perspektiv på det. 

Hur har du kunnat använda dina studier i yrkeslivet?

Studierna har varit helt avgörande för mitt yrkesliv. Jag jobbar nu som doktorand och mitt avhandlingsarbete handlar om klarspråkshistoria. Jag hade aldrig kommit hit utan Språkkonsultprogrammet. 

Varför är det bra att studera humanistiska ämnen? 

För att man får vara fri! Man behöver inte tänka så mycket på nytta. I bästa fall lär man sig att tänka kritiskt, man lär sig metoder för att bilda sig en egen uppfattning om saker och ting.

Vad skulle du rekommendera blivande studenter att tänka på när de väljer sin utbildning? 

Det är svårt att bli riktigt bra på något man inte tycker om. Följ ditt kall och gör det helhjärtat. De kurser jag läst och de uppdrag jag tagit bara för att jag ville, även om de verkade ostrategiska ur karriärsynpunkt, har alltid kommit till nytta. Och tvärtom: sånt jag gjort bara för att det skulle se bra ut i CV:t har jag inte haft lika mycket användning för – och inte blev jag lyckligare av det heller. 

Har du gjort några utlandsstudier? 

Termin 5 på programmet läste jag vid McGill University i Montréal, Kanada. Jag valde kurser på ren lust, och läste bland annat klassisk grekiska och feministisk teori. Det kommer väl till pass nu som doktorand. 

Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen? 

Jag har aldrig drömt om att bli forskare, men under sista året på masterprogrammet insåg jag mer och mer att det här med att vara doktorand nog skulle passa mig. Jag jobbade hela sommaren med min ansökan, skickade in den i september, fick komma på intervju och projektpresentation i oktober, och fick tjänsten i november. 

Vad gör du en dag på jobbet? 

Jag kommer till kontoret ungefär 9.30. Jag börjar med att kolla mejlen. Sen hämtar jag ett stort glas kolsyrat vatten och sätter igång med dagens arbete. Jag läser, skriver och reflekterar, antingen om ämnen kopplat till min avhandling eller till någon av forskarkurserna jag läser. Just nu läser jag en kurs i jämförande nordisk språkforskning. Där ingår namnforskning, sociolingvistik och filologi. Klockan 12 är det lunch med doktorandkollegorna i vårt gemensamma pentry. Efter lunch fortsätter jag att läsa och skriva, eller så är det ett seminarium av något slag. Den här veckan är det mittseminarium för en av mina kollegor, som får respons på sitt avhandlingsmanus av en inbjuden professor. Vid 15 ringer jag till min kollega Majken som sitter två våningar upp och frågar om vi ska ta en kaffe i solen. Oftast svarar hon ja. 16.30 går jag hem. 

Vad är ditt framgångsrecept?

Jag älskade utbildningen till språkkonsult, men när det var dags för examen våren 2018 förstod jag att jag inte hade någon lust att jobba som språkkonsult. Så åren efter examen flackade jag runt en del, läste på folkhögskola bland annat, och pluggade lite systemvetenskap. Jag provade på att jobba som guide, som projektledare och som terminologiassistent, men inget kändes riktigt bra. Jag tvivlade på att jag någonsin skulle kunna hitta ett jobb som jag kunde trivas med. Det enda jag visste säkert var att jag tyckte om att plugga. Så jag började på mastern hösten 2022 och fick fin uppmuntran av flera professorer. Det ena ledde till det andra, och nu har jag ett otroligt stimulerande och roligt jobb. Vad har jag lärt mig av det? Jag tror att steg ett är att komma fram till vad man mår bra av, vad man trivs i för slags sammanhang och miljöer och vilka slags arbetsuppgifter man gillar. Steg två är att lista ut hur man ska göra för att få ägna så mycket tid som möjligt åt det. Och att ta hjälp av vänner, kollegor, lärare och eventuella mentorer i den processen. När jag sa att jag skulle söka doktorandtjänsten sa flera av mina vänner: "ja men det är klart du ska det! Det passar ju dig perfekt". Ibland förstår folk runt en mer om en själv, än vad man själv gör. 

April 2025