Det har blivit vardag för allmänheten att dagligen läsa rubriker om sprängningar, skjutningar, mord och narkotikabrott. Dessa brott har ökat de senaste åren, så pass mycket att många inte längre höjer på ögonbrynen när man läser om det i medierna. Osäkerheten och otryggheten i samhället har ökat i takt med att den organiserade brottsligheten har ökat. De senaste åren har den organiserade brottsli

Hur mycket som än skrivs om de svenska häxprocesserna verkar vi aldrig tröttna på att höra om dem, försöka förstå dem eller förfasas över dem. Denna uppsats behandlar en av de få, relativt outforskade, delarna i de svenska häxprocessernas historia: de processer som utspelade sig på Åland mellan åren 1666–1668. Processerna har till viss del fallit mellan forskningens stolar, då Åland inte längre ti

I denna uppsats undersöks rätten att vidta sympatiåtgärder i svensk och dansk rätt, för att sedan redogöra för de likheter och skillnader som finns mellan rättssystemen. Uppsatsens frågeställningar är hur rätten till sympatiåtgärder ser ut enligt svensk och dansk rätt, samt vilka likheter och skillnader som finns. För att besvara den första frågeställningen används den rättsdogmatiska metoden, och

I den rättspolitiska debatten pekar vissa åklagare på ett växande problem – att misstänkta utnyttjar rätten till tystnad genom att framföra sin berättelse först under huvudförhandlingen då de fått ta del av all bevisning. Detta sägs leda till felaktiga frikännande domar på grund av omedelbarhetsprincipen. I denna kontext har förslag om att införa en variant av Danmarks grundlagsförhör och deras beIn the ongoing legal debates, some prosecutors highlight a growing problem – that suspects seem to be exploiting the right to silence by holding back their statements until the main hearing after they've seen all the evidence. They argue that this tactic leads to wrongful acquittals due to the principle of immediateness. In this context, proposals to introduce a variant of Denmark's consti

Under en längre tid har EU-kommissionen utan framgång försökt införa en gemensam skattebas för koncerner som verkar inom EU. Det senaste för-söket, direktivförslaget BEFIT, presenterades 2023. Syftet med BEFIT är att införa bestämmelser som resulterar i en gemensam skattebas för större koncerner inom EU, att möjliggöra enklare gränsöverskridande resultatutjämning för dessa samt underlätta och effeFor a long time, the European Commission has unsuccessfully tried to in-troduce a common consolidated tax base for groups operating within the EU. The latest attempt, the directive proposal BEFIT, was presented in 2023. The purpose of BEFIT is to introduce regulations that result in a common consolidated tax base for larger groups within the EU, enable cross-border loss relief for these and reduce

Rätten att vidta stridsåtgärder är väletablerad inom den svenska arbetsrätten och utgör en betydande del av den svenska modellen. Detta utmärker sig från många andra länder, där rätten att vidta stridsåtgärder inte är lika vidsträckt. Stridsrätten har däremot varit ett omstritt ämne och frågan om huruvida rätten att vidta stridsåtgärder, i synnerhet sympatiåtgärder, bör begränsas har lyfts i olika

Principen jura novit curia innebär att det ankommer på rätten att utreda och tillämpa gällande rätt. Denna princip kommer till uttryck i 30 kap. 3 § andra meningen rättegångsbalken (RB) som anger att rätten inte är bunden av yrkanden beträffande brottets rättsliga beteckning eller tillämpligt lagrum. Jura novit curia har däremot kommit att ifrågasättas utifrån dess förenlighet med den tilltalades

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i de styrdokument som reglerar utbildningen för nyanlända elever i Sverige och i den autonoma regionen Andalusien i Spanien. Det svenska styrdokumentet utgörs av de allmänna råd som Skolverket publicerade 2016 och det spanska dokumentet är en lagtext som reglerar undervisningen för nyanlända från 2007. Studien är en komp

Uppsatsen behandlar rätten till en skälig levnadsstandard genom ekonomiskt bistånd för barn som saknar rätt att vara i Sverige (vilka benämns barn utan papper i uppsatsen). Rätten till en skälig levnadsstandard är en väletablerad rättighet i en humanitär välfärdsstat som Sverige. Av flera internationella bestämmelser som Sverige åtagit sig att följa, däribland den allmänna förklaringen, gäller den

Under de senaste åren har gröna obligationer blivit ett populärt finansieringsalternativ bland många svenska fastighetsbolag. Obligationerna är finansiella instrument och fungerar som räntebärande skuldebrev med en förutbestämd löptid. Investerarna erhåller därmed avkastning i form av ränta och kan samtidigt vara säkra på att det investerade kapitalet används för klimat- och miljövänliga investeri

Sverige har vid upprepade tillfällen mottagit kritik från flera internationella människorättskommittéer med anledning av statens hantering av samernas landrättigheter. ILO 169 som stadgar urfolks rätt till land och naturresurser har inte ratificerats av Sverige. Följande studie syftar till att undersöka grunderna för samernas rätt till land samt statens förhållningssätt till dessa landrättigheter.

Företagsobligationsmarknaden har blomstrat det senaste decenniet och blivit en alltmer attraktiv kapitalkälla för företag, särskilt i ljuset av de strängare restriktioner som införts för banker efter finanskrisen. Trots tillväxten har de rättsliga aspekterna av marknaden fått begränsad uppmärksamhet inom den svenska juridiska litteraturen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida en likabehan

Förutsättningsläran är en gammal rättsprincip som härstammar från romersk rätt och fick en renässans under 1800-talet i Tyskland. Tidigt 1900-tal fick förutsättningsläran fotfäste i Danmark när Henry Ussing avhandlade princi-pen med en modern syn på läran, denna nya objektiva förutsättningslära spred sig sedan till Sverige. Läran innebär att ett avtal kan ogiltigförklaras om en avtalspart haft e

Att ge anhöriga en behörighet att företräda en familjemedlem direkt med stöd av lag är nytt både i Sverige och Norge. Reglerna infördes i Norge 1 juli 2013 och i Sverige 1 juli 2017. Innebörden av de nya reglerna är att en anhörig får hjälpa en familjemedlem att sköta ekonomiska angelägenheter kopplat till den dagliga livsföringen när familjemedlemmen på grund av sitt hälsotillstånd inte kan göra