Denna uppsats behandlar förutsebarheten i påföljdsfrågan för psykiskt störda lagöverträdare. I Sverige har det i flera decennier funnits diskussioner kring de psykiskt störda lagöverträdarnas ansvar. Den nuvarande svenska regleringen är internationellt sett unik, då den inte innehåller ett krav på tillräknelighet. Syftet med uppsatsen är att utreda den svenska regleringen av psykiskt störda lagöv

I takt med en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har antalet visstidsanställningar ökat. Till följd av detta kom år 1999 det så kallade visstidsdirektivet, som bland annat syftar till att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. År 2007 anmälde TCO Sverige till EU-kommissionen, som underkände implementeringen av direktivet i svensk rätt och startade ett överträdelseärend

I svensk rätt kan unga lagöverträdare mellan femton och arton år frihetsberövas om det finns synnerliga skäl till det. De påföljder som står till buds är då antingen sluten ungdomsvård eller fängelse – ensamt eller i kombination med skyddstillsyn. Vilken frihetsberövande påföljd som en ung lagöverträdare ska dömas till kan vid en första anblick anses vara klart och tydligt reglerat i svensk lag. P

Ne bis in idem innebär att en person inte får lagföras eller straffas för samma brott mer än en gång och kallas också dubbelbestraffningsförbudet. Principen finns i Europakonventionen genom artikel 4 i dess sjunde tilläggsprotokoll samt även i artikel 50 i EU:s rättighetsstadga. Sverige har två olika skilda sanktionssystem för när en skattskyldig lämnar en oriktig uppgift som skall ligga till gr

Prejudikat är en av de viktigaste rättskällorna i svensk rätt. Det svenska rättssystemet är uppbyggt på så sätt att det, för brott- och tvistemålen, finns en gemensam högsta domstol, som är den instans som kan meddela avgöranden som blir vägledande för framtiden. Prejudikaten är formellt sett inte bindande, men i praktiken efterlevs dem i mycket stor utsträckning av tingsrätterna och hovrätterna.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende marknadsmissbruk och utifrån praxis analysera rättsområdets praktiska funktion. Därutöver beskrivs och analyseras Europeiska kommissionens förslag till ny reglering av marknadsmissbruk utifrån ett svenskt perspektiv. Bestämmelser som syftar till att förhindra insiderbrott har funnits i Sverige sedan början av 1970-talet. Reglerin

Under de senaste åren har lagstiftningen avseende allvarliga våldsbrott kommit att ändrats. Den 1 juli 2014 kom bestämmelsen i 3 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) att skärpas på nytt och syftade till att fängelse på livstid i betydligt större utsträckning skulle utdömas. Lagtekniskt innebar ändringen att det i straffskalan för mord lades till att straffet för mord bör bestraffas med livstids fängelse ”o

Friköps-, utköps- och budgivningsklausuler i aktieägaravtal är ett ämne som det idag finns undermålig kunskap och forskning om i det svenska näringslivet och associationsrätten. Friköps- och utköpsklausuler ger aktieägare möjligheter som ABL motstrider och som i bolagsordning begränsar. Denna uppsats undersöker aktieägaravtals förmåga att realisera överlåtelsebindningar som låter aktieägare begrän

Mediernas framställning av Migrationsverket Denna uppsats undersöker och analyserar hur svenska dags- och kvällstidningar, inom ämnet strategisk kommunikation, porträtterar den svenska myndigheten Mi-grationsverket i media under en av myndighetens mest krävande perioder, under pågående flyktingkris hösten 2015. Idag fungerar dags- och kvällstidningar som en brygga mellan myndighetens information o

Upphandlingsrätten beskrivs ofta som hälften civilrätt och hälften offentlig rätt. Trots detta har upphandlingsrätten traditionellt betraktats som en förfarandereglering, vilken inte ansetts ha någon påverkan på den nationella avtalsrätten. Avtalsrätten har som en följd av detta beskrivits som en helig ko, utanför upphandlingsrättens räckvidd. I och med reglering av avslutande av avtal i direktiv Public procurement law is often described as part civil law and part public law. The public procurement regulation has despite this traditionally been viewed as primarily regulating the procedure of public procurement, and thus without any influence on national contract law. The contract law has thereby been described as a sacred cow, outside the reach of public procurement regulation. Following t

FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och trädde i kraft samma år. Två av konventionens viktigaste artiklar är artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den svenska regleringen i föräldrabalken (1949:381) (FB) om vårdnad, bo

Svenska myndigheter upphandlade år 2012 för mångmiljardbelopp. Att använda offentlig upphandling som ett sätt att effektivisera användningen av skattemedel genom att nå samhälleliga mål såsom skäliga villkor för arbetstagare är inte längre så kontroversiellt som det tidigare varit. Det nya EU-rättsliga upphandlingsdirektivet 2014/24/EU öppnar ännu mer än tidigare upp för möjligheten att ta sociala

Det svenska Lagrådet har uppgiften att granska lagar under lagstiftningsarbetet. Det bildades 1909 eftersom Högsta domstolen, som tidigare hade denna roll, var överbelastat av alla de nya lagar som skapades. Under det dryga sekel som det svenska Lagrådet har existerat så har det skett ett antal förändringar. Denna uppsats analyserar vilka förändringar som har skett och varför. Den jämför även det

Datalagring och integritetsskydd är två föränderliga lagstiftningsområden inom EU-rätten. Myndigheters tillgång till konfidentiella personuppgifter har under det senaste decenniet varit både mer och mindre långtgående än idag. Uppsatsen har till syfte att ge en kronologisk överblick över datalagringens framväxt och tillbakagång inom EU-rätten, från dataskyddsdirektivet och datalagringsdirektivet tGovernment data retention and privacy laws are two areas of legislation where the EU has been very active. The access to private information for governmental agencies has been both more and less advanced during the last decade. This paper aims to give a chronological overview of the larger changes to EU government data retention laws; from the secondary law of the Data Protection Directive and the

I över tio år har Sverige fått kritik från EU-kommissionen för sin implementering av ramvattendirektivet. Denna kritik har delvis hanterats i proposition 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft som kom i april 2018 med förslag för att åtgärda bristerna. Fokus för denna uppsats är den delen av kommissionens kritik som rör införlivandet av miljömålen för vattenstatusen i ytvattenförekomster i artike

Marknadsföring är vanligt förekommande i dagens samhälle och marknadsföringsrätten är central när det gäller att avgöra om marknadsföringen är lagligt utformad. All marknadsföring är ägnad att påverka en eventuell konsument till att fatta ett affärsbeslut. Aggressiv marknadsföring har genom alla tider ansetts otillbörlig i Sverige. Till följd av att direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetode