Sökresultat

I takt med att EU skapat sig en större roll för samhandeln mellan de anslutande medlemsländerna har den EU-rättsliga ordningen inverkat på vissa av de nationella rättsystemen. Ett relativt nytt system har frivilligt införts i den svenska rätten vilket behandlar bekämpningsmedel för konkurrensöverskridande samarbeten som karteller. Denna kartellbekämpande ordning, kallad eftergiftssystemet, har int

Uppsatsen behandlar frågan om det i svensk rätt finns ett humanitärt undantag från straffbarheten vid människosmuggling och organiserande av människosmuggling. Att något sådant undantag skulle finnas stöds inte av bestämmelsernas ordalydelse men däremot av vissa uttalanden i förarbeten och praxis. Det sägs på flera ställen i både förarbeten och praxis att den inte är straffbart att av endast ideel

Sverige ratificerade år 1971 FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (ICERD). Sedan konventionens ikraftträdande 1972 har Sverige varit förpliktigade att genomföra vad konventionen stadgar, i syfte att bekämpa rasdiskriminering. I konventionens art. 4(b) framgår att konventionsstaterna skall förbjuda organisationer som främjar eller uppmanar till rasdisk

Uppsatsen syftar till att utreda hur den moderna EU-rätten utmanar den svenska arbetsrätten, närmare bestämt den svenska kollektivtalsmodellen för arbetsrättsreglering. Frågan kommer främst diskuteras utifrån införandet av Arbetsvillkorsdirektivet (2018) och det nyligen presenterade förslaget till direktiv om minimilöner (2020). Frågorna kommer besvaras genom att använda de vedertagna rättskällorn

I denna uppsats undersöks det så kallade parodiundantaget i den svenska upphovsrätten. Parodiundantaget syftar till att parodier av upphovsrättsskyddade verk ska vara tillåtna. Det finns inget uttryckligt parodiundantag i den svenska rätten och rättsläget påstås vara på oklart. Ämnet har varit föremål för debatt under den senaste tiden där parodiundantagets eventuella oklarheter varit i centrum av

För att bilda ett privat aktiebolag i Sverige krävs det att grundarna tillskjuter 25 000 kr, enligt Aktiebolagslagen (2005:551). Det lagstadgade kravet på aktiekapital har främst ansetts varit motiverat med hänsyn till dess funktion som borgenärsskydd, men numera anser den svenska lagstiftaren att det är aktiekapitalets funktion som seriositetsspärr som är av störst betydelse. Mot dessa funktioner

Denna uppsats syftar att undersöka gällande rätt vid surrogatarrangemang samt att redogöra för principen om barnets bästa med fokus på barnkonventionen. Principen om barnets bästa är en allmän princip som förekommer inom svensk rätt och i barnkonventionen. Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär ett barn med avsikten att lämna det ifrån sig till efter barnets födsel. Svensk rätt tillåter int

I samband med införlivandet av DSM-direktivet ska Sverige anpassa upphovsrättslagen efter EU:s reglering. Uppsatsen syftar till att utreda det svenska parodiundantagets förenlighet med artikel 17(7) paragraf 2 i DSM-direktivet. Uppsatsen ämnar att uppnå syftet genom att besvara följande frågeställningar: 1. Hur skiljer sig det svenska parodiundantaget från den EU-rättsliga regleringen av parodie

Skyddet för folkhälsan är det bakomliggande värde som genomsyrat utformningen av svensk alkohollagstiftning. Inträdet i EU och internets framväxt har emellertid genererat nya frågeställningar, däribland under vilka förutsättningar svenska alkoholproducenter får marknadsföra sig i sociala medier. Genom en rättsdogmatisk metod utreds vilka möjligheter inhemska alkoholproducenter har att marknadsföra

I ljuset av den gröna omställningen, som följer av den europeiska gröna given, har den svenska miljöbalken (1998:808) blivit kritiserad för att tillhandahålla långdragna tillståndsprocesser. I betänkandet SOU 2022:33 har Miljöprövningsutredningen, i linje med kritiken, gett förslag på ändringar och åtgärder för att uppnå en mer effektiv miljöprövning. Bland annat föreslog utredningen att det ska u

Makar har möjlighet att reglera sina egendomsförhållanden i händelse av skilsmässa, genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan, vid tidpunkten för bodelning, framstå som oskäligt för den ena maken. Denne kan i sådana fall åberopa bestämmelsen om jämkning av oskäliga äktenskapsförord i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Nyare rättspraxis rörande bestämmelsen om jämkning av äk

I det internationella samarbetet som rör utlämning på grund av brott finns den folkrättsliga principen aut dedere aut judicare. Den innebär att om en stat vägrar att utlämna en person, ofta mot bakgrund av att personen är medborgare i den staten, kan staten åta sig att lagföra personen för den brottslighet hen är misstänkt för. Uppsatsens fokus har varit att utreda ifall en sådan lagföring regelmäThe principle aut dedere aut judicare can be found in international cooperation concerning extradition for criminal offences. The meaning of the principle is that if a state refuses to extradite a person, often on the grounds that the person is a citizen of that state, the state can undertake to prosecute the person for the crime he or she is suspected of. The focus of this thesis has been to inve

2009 infördes de första svenska reglerna kring begränsningar av rätten att göra avdrag för ränteutgifter. De svenska reglerna kring ränteavdragsbegränsningar infördes mot bakgrund av den ökning av skatteplanering som kunnat ses utnyttjas inom intressegemenskaper. Reglerna kring begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter har sedan dess uppdaterats såväl 2013 som 2019. Samtliga av dessa regelpak

Sammanfattning Sverige har upprepade gånger fått kritik av olika FN – organ för att inte följa den internationella folkrätten för de rättigheter som ursprungsbefolkningar har, i Sveriges fall samerna. Kritiken handlar bland annat om samernas bristande inflytande på beslut som angår dem. Gruvnäringen anses vara ett stort problem då gruvnäringens intressen sätts före de samiska rättigheterna samtidi

Vi har under de senaste åren upplevt en allt mer intensifierad debatt kring den svenska lagstiftningen mot supportervåld och huliganism. Många är de som menar att vår nuvarande lagstiftning saknar en direkt verkan mot problemet och att förändring på området måste ske. Vår svenska lagstiftning är likt många andra länders lagstiftningar uppbyggd kring tillträdesförbudet. Det är den mest centrala och