I Sverige finns inget direkt förbud mot att bränna religiösa skrifter, vilket det däremot finns i Finland. Att bränna religiösa skrifter är en form av hädelse, och det är en sådan typ av lagstiftning som Finland har. Att häda innebär att kränka Gud eller ett annat religiöst föremål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hädelselagstiftningens historia i Sverige och Fin-land. Frågeställningarna

Skyddet för folkhälsan är det bakomliggande värde som genomsyrat utformningen av svensk alkohollagstiftning. Inträdet i EU och internets framväxt har emellertid genererat nya frågeställningar, däribland under vilka förutsättningar svenska alkoholproducenter får marknadsföra sig i sociala medier. Genom en rättsdogmatisk metod utreds vilka möjligheter inhemska alkoholproducenter har att marknadsföra

Andra världskriget påverkade världen och Sverige på flera olika sätt, varav ett var tryckfriheten. Redan när Hitler tillträdde som rikskansler 1933 började han intressera sig för den svenska pressen. Den svenska pressen åtnjöt en relativt stor frihet att trycka och utge skrifter och tidigt publicerades kritiska åsikter mot Hitler och Tyskland. Åsikterna resulterade i en rad påtryckningar från den

Den svenska spelmarknaden har fortsatt att växa trots rådande ekonomiska oro. Vadhållning på sportspel är den del av spelmarknaden som växt mest trots konkurrens från utländska spelbolag. Faktum är att AB Svenska Spel och Oddset endast beräknats besitta 6-7 % av den svenska livespelsmark-naden samtidigt som en ansenlig del av de oreglerade, utländska spelbola-gens omsättning från Sverige har kunna

Det saknas möjlighet att genomgå en surrogatprocess inom vården i Sverige. Svenska par och ensamstående vänder sig istället utomlands för att anlita en surrogatmoder. Därefter ämnar de bli erkända som rättsliga föräldrar till barnet eller barnen i Sverige. Sverige har intagit en negativ ställning till att införa surrogatmoderskap i Sverige och vill inte heller underlätta för enskilda som vänder si

Europakonventionen är en internationell konvention som ämnar säkerställa vissa mänskliga rättigheter. De anslutna staterna åtar sig att garantera var och en inom deras jurisdiktion de fri- och rättigheter som stadgas i konventionen. Sverige har undertecknat och ratificerat konventionen. Om staten överträder sina konventions-åtaganden kan denna fällas till ansvar av den övervakande Europadomstolen.

Syftet med uppsatsen är att genom en rättsdogmatisk metod och ett kritiskt perspektiv granska huruvida innehållet i termen barnets bästa förhåller sig till brottsofferbegreppet i svensk rätt. Uppsatsen behandlar frågan om en inkorporering av barnkonventionen är motiverad med hänsyn till barnets rätt att komma till tals i situationer där barn bevittnar våld mot närstående. Frågan om barn som bevitt

Bikt och absolution ses som viktigt, och till och med heligt, inom flera kristna samfund. Tystnadsplikt för de uppgifter som kommer fram i bikt och själavård bör respekteras i största möjliga mån då ett frångående riskerar att skada trossamfunds förtroendeställning. Denna uppsats ämnar undersöka hur regleringen av tystnadsplikt inom Svenska kyrkan förändrats från införandet av 1974 års regeringsfo

I Sverige görs en åtskillnad mellan begränsat skattskyldiga skattesubjekt och obegränsat skattskyldiga skattesubjekt. Den person som är obegränsat skattskyldig är som huvudregel skattskyldig för alla sina inkomster, oavsett om inkomstens källa är i Sverige eller något annat land. Den person som är begränsat skattskyldig, däremot, är skattskyldig i Sverige enbart för vissa inkomster som har sin käl

En central del av det mervärdesskatterättsliga systemet är rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt. Näringsidkare som bedriver blandad ekonomisk verksamhet behöver metoder för att fastställa hur stor andel av den ingående mervärdesskatten som är avdragsgill. Rätten till avdrag regleras i 13 kap. ML, som genomför bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv. I HFD 2023 ref. 45 underkände HFD

I denna uppsats jämförs de svenska häktnings- och restriktionsreglerna med motsvarande norska och danska regler. Uppsatsens syfte är att, utifrån skillnader mellan regelverken, undersöka vilka rättspolitiska argument som kan göras gällande för att de svenska häktnings- och restriktionsreglerna borde ändras. I uppsatsen används två metoder, komparativ metod och rättsanalytisk metod. Den komparativa

Uppsatsen behandlar frågan om det i svensk rätt finns ett humanitärt undantag från straffbarheten vid människosmuggling och organiserande av människosmuggling. Att något sådant undantag skulle finnas stöds inte av bestämmelsernas ordalydelse men däremot av vissa uttalanden i förarbeten och praxis. Det sägs på flera ställen i både förarbeten och praxis att den inte är straffbart att av endast ideel

Sammanfattning Sverige har upprepade gånger fått kritik av olika FN – organ för att inte följa den internationella folkrätten för de rättigheter som ursprungsbefolkningar har, i Sveriges fall samerna. Kritiken handlar bland annat om samernas bristande inflytande på beslut som angår dem. Gruvnäringen anses vara ett stort problem då gruvnäringens intressen sätts före de samiska rättigheterna samtidi