Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "forskningsportal" gav 4275 sökträffar

Det finns en gräns för hur mycket värme fåglar klarar av

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-10-05

Djurhållning ledde till en cocktail av nya sjukdomar

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-10-05

Utvecklingslogg för 2022

Utvalda utvecklingsärenden, uppdateringar och förändringar som gjorts under 2022. December I webbformulär har vi tidigare haft det som kallas “element description” som obligatorisk för ökad tillgänglighet. Den tas nu bort som obligatorisk på torsdag, med uppmaningen att använda sig av element titeln för att istället skriva utförligt vad elementet syftar till. Du har fortfarande kvar möjligheten at

https://www.webbpublicering.lu.se/artikel/utvecklingslogg-2022 - 2025-10-05

52 miljoner går till att avslöja genetiska faktorer bakom Parkinsons sjukdom

En internationell forskargrupp, ledd av Johan Jakobsson vid MultiPark, Lunds universitet, har tilldelats ett anslag på 52 miljoner från Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) i samarbete med Michael J. Fox Foundation för att driva ett forskningsprojekt hur transposoner— ofta kallade "hoppande gener" — bidrar till neuroinflammation och utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Hoppande gener är delar

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/52-miljoner-gar-till-att-avsloja-genetiska-faktorer-bakom-parkinsons-sjukdom - 2025-10-05

Så kan en hjärnskada bidra till Alzheimers

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2025-10-05

Datering av känd månkrater ifrågasätts i ny avhandling

För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så. Den 85 kilometer breda och 4,8 kilometer djupa Tychokratern har under flera hundra år fascinerat människan. Likt ett stekt ägg har de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/datering-av-kand-mankrater-ifragasatts-i-ny-avhandling - 2025-10-05

Birger Schmitz får prestigefyllt pris

Birger Schmitz, professor i geologi och verksam vid fysiska institutionen, har belönats av Meteoritical Society. Han får priset The Barringer Medal and Award för sin forskning om meteoriter och nedslagskratrar. Prisutdelningen sker under augusti 2023. Grattis Birger, hur känns det? – Bra, och stärkande för ett ibland sviktande självförtroende. Mest tillfredställande är att kunna visa dem som stött

https://www.fysik.lu.se/artikel/birger-schmitz-far-prestigefyllt-pris - 2025-10-05

Nobelpriset i kemi 2020: Snabbt segertåg för gensaxen

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9.  Charpentiers och Doudnas utveckling av gensaxen till ett användbart verktyg blev starten på en mycket snabb utveckling inom både forskning och industri, menar Karin Broberg som är professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. - Emmanuelle Charpentier och Jennife

https://www.medicin.lu.se/artikel/nobelpriset-i-kemi-2020-snabbt-segertag-gensaxen - 2025-10-05

Blodtest kan ge bättre behandling för reumatiker

Med hjälp av ett blodprov kan patienter med svår reumatisk sjukdom i framtiden få en bättre diagnostik och behandling. Anna Blom, professor inom medicinsk proteinkemi, forskar nu kring nya sätt att hjälpa patienterna. Anna Blom har inlett en forskningsstudie tillsammans med forskare vid bland annnat Karolinska institutet i Stockholm.  – I framtiden hoppas vi kunna använda blodtester på kliniken fö

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodtest-kan-ge-battre-behandling-reumatiker - 2025-10-05

Akademiskt hattrick: Tre disputationer samma vecka

Hallå Henrik Thorlacius, överläkare och professor som forskar på kirurgi! Tre av dina doktorander disputerade varannan dag under första veckan i november. Hur känns det?     2 november disputerade Avin Hawez i ämnet klinisk medicin med inriktning experimentell kirurgi 4 november disputerade Raed Saddam Madhi i ämnet klinisk medicin med inriktning experimentell kirurgi 6 november disputerade Johan

https://www.medicin.lu.se/artikel/akademiskt-hattrick-tre-disputationer-samma-vecka - 2025-10-05

Per Wickenberg blickar bakåt och framåt på främjandet av barns rättigheter i ny rapport

I 13 år drev rättssociologiprofessor Per Wickenberg ett internationellt program för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i skolor och utbildning i 16 länder. Över 500 personer från 29 länder utbildades inom programmet, som lett till hundratals lokala projekt för att förbättra barns livssituationer. Det började 2003. Sveriges biståndsmyndighet Sida anmodade Lunds universitet att

https://www.soclaw.lu.se/artikel/wickenberg-blickar-bakat-och-framat-pa-framjandet-av-barns-rattigheter-i-ny-rapport - 2025-10-05

"Hur kan du försvara en terrorist?"

Under veckan har den terrormisstänkte Rakhmat Akilov själv berättat i rätten om attacken på Drottninggatan i Stockholm då fem personer miste livet. Lisa Flower, emotionssociolog, har tittat närmare på hur försvarsadvokater förhåller sig till allvarliga brott och hur de hanterar sina känslor i rättssalen. Nu är Lisa Flower i slutfasen av sin avhandling ” “Looking Loyal: Emotional interactions of de

https://www.soc.lu.se/artikel/hur-kan-du-forsvara-en-terrorist - 2025-10-05

Ny avhandling i strategisk kommunikation

Myndigheter och företag kan idag uppleva att de utmanas av misstroende medborgare i digitala forum. Även om organisationer och medborgare sällan möts i dialog eller diskussion med varandra, så konstruerar de hela tiden föreställningar om varandra. Detta är något Maria Rosén, Institutionen för strategisk kommunikation, tittat närmare på i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj 2021. Avhandling

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-avhandling-i-strategisk-kommunikation - 2025-10-05

Ny studie: Låga kränkningsbelopp riskerar att göra mer skada än nytta

En ny rättssociologisk studie visar att personer som fått brottsofferersättning ofta upplever att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Både allmänheten och brottsoffer vill se högre brottsofferersättning – och nu har regeringen lämnat ett lagförslag om höjda ersättningsbelopp. Tre fjärdedelar av brottsoffren svarar att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig. Åtta av ti

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-laga-krankningsbelopp-riskerar-att-gora-mer-skada-nytta - 2025-10-05

Hat och fördomar kan försvåra regeringsbildning

Med en dryg vecka kvar till valet är tonläget i politiken högt och polariseringen tydlig. Men skiljaktigheterna handlar inte bara om ideologi och åsikter. Man är också benägen att tycka att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla. Det visar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet i en studie om så kallad affektiv polarisering. Tidigare studier från amerikansk politik har visat

https://www.sam.lu.se/artikel/hat-och-fordomar-kan-forsvara-regeringsbildning - 2025-10-05

Utrikes födda kraftigt överrepresenterade i ärenden hos Kronofogden

Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i Kronofogdens register. För första gången har man studerat varför det finns hela 64 procent fler invandrare bland Kronofogdens kunder än vad deras andel av befolkningen är. Förutom arbetslöshet och låga inkomster är bristande kunskaper om Sveriges ekonomiska och juridiska system den främsta anledningen till att utrikes födda blir överskuldsatta, vilket

https://www.sam.lu.se/artikel/utrikes-fodda-kraftigt-overrepresenterade-i-arenden-hos-kronofogden - 2025-10-05

I utomparlamentariska grupper är politiken vardagsrutin

Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utför fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat identiteter och vardaglig radikal aktivitet inom utomparlamentariska vänstergrupper för att undersöka hur politiskt deltagande förändrats i Sverige

https://www.sam.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2025-10-05

Ny studie: fetmakirurgi fungerar bra även i tidig tonår

Kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Det visar en ny svensk studie där man för första gången jämför kirurgisk och intensiv icke-kirurgisk behandling genom att låta slumpen avgöra vilken av behandlingarna deltagarna skulle få. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Child & Adolescent Health. Svår obesitas, det vill säga fetma med ett BMI

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-fetmakirurgi-fungerar-bra-aven-i-tidig-tonar - 2025-10-05

Hasselnöten – en välsmakande tidskapsel som skvallrar om landskapets förändring

Med hjälp av hasselnötsskal som påträffats vid arkeologiska fyndplatser har forskare lyckats ta reda på hur det skånska landskapet utvecklats under de senaste 10 000 åren. Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. De flesta associerar kanske hasselnöten med den italienske konfekttillverkaren Pietro Ferrero som under 1940-talets ransonerin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hasselnoten-en-valsmakande-tidskapsel-som-skvallrar-om-landskapets-forandring - 2025-10-05