Sökresultat

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-12-17

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2025-12-17

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2025-12-17

Antikroppsbaserade läkemedel har på senare år lett till stora förbättringar av behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar. Men det finns stora begränsningar i tekniken. Nu har forskare vid Lunds universitet med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9, utvecklat en ny metod för att underlätta utvecklingen av antikroppsbaserade läkemedel. Upptäckten publiceras i Nature Communications. Antikroppsläkemedel ä

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-att-utveckla-antikroppsbaserade-lakemedel - 2025-12-17

Grattis Aleksander Giwercman, professor inom reproduktionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö. Du har nyligen fått uppdraget att ta över som ny coeditor (medredaktör) för tidskriften Andrology. Hur känns det? Jag ser verkligen fram emot detta spännande uppdrag. Det är roligt att pröva något nytt och kunna vara med och påverka utvecklingen inom forsknin

https://www.medicin.lu.se/artikel/aleksander-giwercman-ny-medredaktor-andrology - 2025-12-17

Vid typ 1-diabetes förstör det egna immunsystemet kroppens insulinproducerande celler. Forskare inom Region Skåne och Lunds universitet leder en ny läkemedelsstudie som syftar till att stoppa immunsystemets attack och bevara kvarvarande celler hos nydiagnostiserade vuxna. Den nya studien, IMPACT, är ettårig och startar i Skåne i maj. Studien riktar sig till personer mellan 18 och 45 år som nyligen

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-skansk-studie-ska-bromsa-typ-1-diabetes - 2025-12-17

I början av april presenterade Elia Psouni forskning som hon och hennes medarbetare genomfört kring bland annat “pappadepressioner” på konferensen Society for Research in Child Development (SRCD) Biennial meeting i Austin, Texas. I början av april presenterade Elia Psouni sin forskning som hon och hennes medarbetare genomfört kring bland annat “pappadepressioner” på konferensen Society for Researc

https://www.psy.lu.se/artikel/forskning-om-deprimerade-pappor-pa-amerikansk-konferens - 2025-12-17

Vad avgör egentligen hur mycket vi litar på andra? Och hur förändras den tilliten över tid? I sin nyligen försvarade doktorsavhandling i sociologi undersöker Alexander Saaranen just detta, och hans resultat visar att tonåren spelar en större roll än man tidigare trott. Torsdagen den 12 juni försvarade Alexander Saaranen framgångsrikt sin avhandling ”Trust in time” och är nu doktor i sociologi. Avh

https://www.soc.lu.se/artikel/alexander-saaranens-avhandling-avslojar-hur-tillit-formas - 2025-12-17

Nio av tio återgår till idrott efter titthålskirurgi vid inklämningssyndrom i höftleden – så står det i litteraturen. Men när fysioterapeuten Tobias Wörner upptäckte att hans erfarenhet av patienternas återgång till idrott inte stämde överens vad han läst om i ämneslitteraturen började han forska om frågan. Det visade sig att endast en av fem patienter återgår till samma idrott på samma nivå som f

https://www.medicin.lu.se/artikel/endast-var-femte-atergar-till-samma-idrott-efter-operation - 2025-12-17

Till höstterminen startade en ny kurs på Lunds universitet som redan blivit omåttligt populär med nära 300 reserver på 50 antagna. – Det är helt fantastiskt, ibland är man rätt på det, säger Pernilla Ny som är disputerad adjunkt och legitimerad barnmorska, och tillsammans med professor Christine Rubertsson förestår kursen. De har båda drivit liknande kurser på andra lärosäten förut och tar med sig

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-intresse-amning-och-amningsstod - 2025-12-17

Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. Ofta saknas fungerande antibiotika. Och när antibiotika inte längre biter på bakterierna behövs andra skyddande metoder. Forskare från Lunds universitet och Universidade São Francisco i Brasilien ska nu utveckla ett proteinvaccin mot stafylokocker (MRSA-bakterier). Forskningssamarbetet är finansierat av Vetenskapsrådet. Förkortningen MRSA står f

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-fran-brasilien-och-sverige-ska-utveckla-proteinvaccin-mot-resistenta-stafylokocker - 2025-12-17

Stort grattis till cancerforskaren Göran Jönsson som mottar årets Göran Gustafssonpris i medicin. Priset som delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien är ett av de mer prestigefulla priserna och delas ut till yngre forskare som nått stora framgångar inom sitt område. Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi vid Lunds universitet får priset ”för hans banbrytande arbete med att beskriva det geneti

https://www.medicin.lu.se/artikel/goran-gustafssonpriset-i-medicin-banbrytande-forskning-om-immunterapi - 2025-12-17

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-12-17

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-12-17

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-12-17

Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalger, även kallade diatoméer, är en mycket stor grupp encelliga organismer. En karaktäristisk egenskap är att de formar ett skal av kiseloxid runt sig. Eftersom kisela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-12-17

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2025-12-17

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder. Ny forskning från Lunds universitet visar att atmosfären fungerar som ett eget ekosystem med komplexa ekologiska processer som påverkar hur djur rör sig mellan olika höjdnivåer. Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och US

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/livet-i-lufthavet-sa-navigerar-djuren-mellan-himlens-vaningsplan - 2025-12-17

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund.– Studien undersöker fåglar infekterade av par

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-12-17

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2025-12-17