Sökresultat

Typ 1-diabetes kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande betaceller till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av insulinsprutor igen efter några år. I en ny studie visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare. Idag transplanteras insulinproducerade cellanhopningar isolerade från avlidnas buk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-transplantationsteknik-lovar-gott - 2025-09-29

Boxen med nedkylda insulinproducerande betaceller landar på Sturups flygplats där en förbeställd taxi väntar för transport till det nya ö-cellslaboratoriet på LUDC i Malmö. Där är forskarna övertygade om att cellerna kommer att tillföra mycket ny och viktig kunskap. Den första värdefulla lådan med ungefär 70 000 cellöar nedpackade i is landade i början av oktober. Fortsättningsvis ska nya leverans

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-laboratorium-ska-ge-vardefull-kunskap - 2025-09-29

Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka som kan få behandlingen.  Filmen är från Diabeteskvällen i Malmö, 8 november 2011 Olle Korsgren Mer om Olle Korsgren

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/transplantation-av-insulinceller-vem-och-nar - 2025-09-29

Claes Andersson har typ 1 diabetes, eller rättare, hade typ 1 diabetes och då var blodsockerkontrollen riktigt dålig. Idag är den perfekt. Bara någon vecka efter den första transplantationen av insulinceller kunde han börja trappa ned insulindoserna. – Allt har gått mycket bra, säger han men svarar ändå jakande på frågan om han fortfarande har diabetes. – Mitt blodsocker ligger helt normalt nu, sä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livet-utan-eller-nastan-utan-sprutor - 2025-09-29

Väntelistan för organtransplantation är idag längre än någonsin. Bara sedan den 1 januari har antalet svårt sjuka som behöver ett eller flera organ vuxit från 628 personer till 750. - Donatorerna är helt enkelt för få. Det räcker inte att vi i Sverige är duktiga på att ta tillvara flera organ från varje donator, säger Donationsrådets ordförande Eva Fernvall.För att rädda fler liv uppmanas nu svens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-langre-ko-till-transplantation-fler-donatorer-raddar-liv - 2025-09-29

Redan i 20-årsåldern uppträder förändringar i muskelcellernas kraftverk som minskar kapaciteten att producera energi och utsöndrar höga halter skadliga fria syreradikaler. Förändringarna kan innebära försämrade förmåga att kontrollorera blodsockret. Fynden har gjorts när forskarna jämförde unga typ 1 diabetiker med jämnåriga icke-diabetiker. Båda grupperna var lika aktiva med regelbunden fysisk tr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-fysiskt-aktiva-typ-1-diabetiker-har-muskelkomplikationer - 2025-09-29

Nästan hälften av alla typ 2 diabetiker har andningsuppehåll i sömnen. De båda sjukdomarna ökar var för sig risken för hjärt- kärlsjukdom och död. Tillsammans är de båda sjukdomarna en mycket farlig kombination. Kopplingen andningsuppehåll i sömnen (sömnapné) och typ 2 diabetes är så vanlig att den Internationella Diabetesfederationen uppmanar sjukvården att rutinmässigt undersöka för den ena sjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andningsuppehall-i-somnen-ar-vanligt-och-livsfarligt - 2025-09-29

Två svenska forskare, Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet och Åke Lernmark vid Lunds universitet rankas bland de allra bästa forskarna i världen på typ 1-diabetes. Bakom utnämningen står Expertscape som baserar sin ranking på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed.  Expertscape utför rankingar inom en mängd olika sjukdomsområden.I sin senaste satsning rankar de såväl t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ludvigsson-och-lernmark-i-topp-bland-varldens-experter-pa-typ-1-diabetes - 2025-09-29

Nästan hälften av alla som har typ 2 diabetes har också sömnapné, andningsuppehåll under sömnen men många drabbade vet inte ens om det. Sjukdomarna innebär var för sig ökad risk för hjärtsjukdomar och i kombination är risken än högre. Såväl typ 2 diabetes som sömnrubbningar är sjukdomar som den drabbade kan vara omedveten om i flera år. Undersökningarna, som har visat att upp till 50 procent av al

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnrubbningar-och-diabetes - 2025-09-29

Personer som sover mindre än sex timmar per natt riskerar att försämra sin sockerkontroll. De får ett förhöjt fasteblodsocker, ett förstadium till typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid Buffalouniversitetet i New York,som har följt nästan ett och ett halvt tusen friska personer under sex år, fann ett starkt samband mellan hur länge de sov och hur deras blodsocker utvecklades över perioden.Kortso

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/somnbrist-okar-diabetesrisk - 2025-09-29

Äldre personer som sover mindre än fem timmar per dygn har en kraftigt ökad risk att bli feta. Framför allt ökar det farliga fettet runt buken av för lite sömn. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem eller sömnbrist hos barn och unga vuxna är förenat med ökad risk för övervikt och fetma. Mindre känt har det hittills varit om sambandet också gäller för äldre människor, en grupp där man vet att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnbrist-och-fetma - 2025-09-29

Två injektioner av ett hundra år gammalt vaccin ger långvarig och dramatisk effekt på blodsockret vilket i det närmaste normaliseras. Detta hos patienter som har haft typ 1 diabetes i många år. Låter det hoppfullt? För bra för att vara sant? Gruppen bakom forskningen hävdar att mycket tyder på att det är sant. Andra experter säger det är alldeles för tidigt, förhastat, att dra så långtgående sluts

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tuberkulosvaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-09-29

Hygienhypotesen säger att vi i lever så rent att det gör oss sjuka. Immunförsvaret, som inte får tillräcklig stimulans, vänder då sina vapen mot kroppens egna celler. Nu satsas nästan 60 miljoner kronor på att besvara frågan om hypotesen är sann eller falsk. Vårt immunförsvar utvecklas av de prövningar det utsätts för när vi invaderas av virus och bakterier, av svampar, parasiter, inälvsmaskar och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sysslolost-omoget-immunforsvar-sparar-ur - 2025-09-29

Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på efter att ha fått två miljoner från forskningsinstitutet Formas. – Det finns mycket som talar för att en hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen är bra för häl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smorsyra-och-typ-2-diabetes - 2025-09-29

En stor nordisk studie visar att användning av liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Studien, ledd av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology. Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Hjärtkärlsjukdom utgör en allvarlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-risk-allvarliga-hjartkarlhandelser-med-vanligt-diabeteslakemedel - 2025-09-29

Ska alla träna likadant? Föredrag av Ola Hansson, Lunds universitets Diabetescentrum. Inspelningen är gjord vid seminariet "Rörelse genom livet" av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.Se hela seminariet i efterhand på Vetenskap & hälsas webbplats

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-ska-alla-trana-likadant - 2025-09-29

Avgörande för att en diabetikers fotsår ska läka är att såret är ytligt, blodcirkulationen normal och att personen haft diabetes under kort tid. Det visar världens största diabetesstudie om fotsår som forskare på Malmö högskola genomfört. En vanlig komplikation vid långvarig diabetes är fotsår, något som drabbar 12 000 patienter varje år.- Detta är en vårdkrävande grupp som kräver högspecialiserad

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-riskerar-diabetesfoten-amputation - 2025-09-29

Anna Fossum har en ovanlig, mild och beskedlig diabetesform. Trots att blodsockret är för högt behöver hon ingen behandling och riskerar inga komplikationer. Varken insulinsprutor eller tabletter. Anna Fossum har diabetes, den milda formen MODY 2. Det tog flera år innan hon fick rätt diagnos. Störst glädje av det har kanske hennes barn som möjligen har ärvt den genetiska mutation som ligger bakom

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-som-inte-behover-behandling - 2025-09-29

Som diagnos är diabetesformen MODY ovanlig, patienterna får ofta en annan vanligare diabetesdiagnos och andra är odiagnostiserade. Eftersom behandlingen skiljer sig åt vid de olika MODY-formerna är rätt diagnos viktig. Här en omarbetad och förkortad text som ST-läkaren Jonas Bengtsson vid labmedicin, klinisk kemi i Region Skåne och Leif Groop, överläkare och professor i endokrinologi vid Lunds uni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesformen-mody-hur-manga-missar-vi - 2025-09-29

I genomsnitt har typ 1 diabetiker varje månad två till tre djupa insulinkänningar på natten. Blodsockret ligger för lågt, lägre än 3,3 mmol/L i allt mellan en halv timme till upp till tre timmar. Tillståndet är allvarligt, risken för krampanfall, till och med död, är stor. De amerikanska forskarna vid Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) som presenterar resultaten i tidskriften Diabetes Ca

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/djupa-langvariga-farliga-blodsockerfall-vanliga-nattetid - 2025-09-29