Sökresultat

Förre universitetskanslern Lars Haikola har utrett hur utbildningsutbudet i högskolan matchat studenternas, arbetslivets och samhällets behov de senaste tjugo åren. Utredningen som Lars Haikola har lett heter ”Högre utbildning under tjugo år” och hittas på Regeringskansliets hemsida. Foto: Gunnar Menander Hyfsad balans mellan utbildningsutbud och efterfrågan. Studenternas efterfrågan styr. Det fun

https://www.lu.se/artikel/listan-lars-haikola-om-utbildningens-utveckling - 2026-01-10

– Om vi tänkte på alla kurser som distanskurser skulle vi lättare se vad som kan förmedlas över nätet – exempelvis filmade föreläsningar – och vad som fungerar bäst i verkliga möten mellan studenter och lärare. Det menar Björn Badersten som fick studenternas pedagogiska pris 2015. Björn Badersten fick studenternas pedagogiska pris 2015. Hur fungerar den nya generationen studenter? Och klarar unive

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-bejaka-googlegenerationens-informationskompetens - 2026-01-10

Elza Dunkels forskar om barn och ungas internetanvändande och nätkulturer. Hon upprörs över att det finns så mycket tyckande runt ungas internetvanor som inte alls bygger på forskning, och hon deltar mycket aktivt i samhällsdebatten via olika medier. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Vad kan en 19-åring som inte vi kan? – Främst är de vana att navigera i komplexa oc

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utnyttja-studenternas-webbkunskaper - 2026-01-10

– Universitetets enda chans att klara de framtida utmaningarna är att rationalisera campusundervisningen och börja använda mooc-kurser och undervisning på nätet i större utsträckning. Då kan vi utbilda fler med bibehållen kvalitet. Mooc-pionjärerna ska vi hand om – de försöker utveckla och hämta hem ny pedagogisk kunskap och positionera universitetet, säger LTH-professorn Per Ödling. Per Ödling är

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-ta-hand-om-mooc-pionjarerna - 2026-01-10

Jesper Falkheimer heter Sveriges första professor i strategisk kommunikation. Professuren är placerad vid den nya institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. – Intresset för kommunikationsfrågor har ökat radikalt de senaste decennierna inom alla sektorer. Syftet med professuren är att bidra med ny forskning om organisationer och samhälle ur ett kommunikati

https://www.lu.se/artikel/sveriges-forsta-professor-i-strategisk-kommunikation - 2026-01-10

– Vi hejar på dem som arbetar med mooc-kurser. Men i dagsläget ser jag, som ansvarig för universitetet som helhet, ingen annan möjlighet än att avvakta med nya mooc-kurser tills de juridiska och formella frågorna är utredda, säger prorektor Eva Wiberg, ordförande i Utbildningsnämnden. Eva Wiberg, prorektor vid Lunds universitet sedan maj 2012. Utbildningsnämndens nej till Miljöinstitutets ansökan

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-vi-backar-inte-om-e-larande - 2026-01-10

Medan Miljöinstitutet fick avslag på att skapa en ny klimat-mooc om hållbara städer, har en annan klimat-mooc med lundaforskare seglat upp på nätet – under tysk flagg. Bakom ligger gästforskaren Angela Oels. Hennes tidigare hemuniversitet Hagen är huvudproducent, medan Lunds universitets roll tonats ner efter signalerna från Utbildningsnämnden. Gästforskaren Angela Oels i trailern för mooc-kursen

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-lu-tonar-ner-sin-roll-i-mooc-samarbete-med-tyskt-universitet - 2026-01-10

Tre mooc-kurser till att börja med, på sikt gärna fler och minst en per fakultet. Så lät det i Utbildningsnämnden för ett par år sedan. Men nu har man fått kalla fötter och sagt nej till en ny klimat-mooc i väntan på en statlig utredning. Pionjärerna på Internationella miljöinstitutet är besvikna, men kör på ändå. Stopp för mooc-loket? – Utbildningsnämnden verkar ha dålig koll på 2000-talets utbil

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utveckling-med-forhinder - 2026-01-10

Nu ska UB:s specialsamlingar synliggöras. I ett projekt har delar av det De la Gardieska arkivet digitaliserats för att lättare vara tillgängligt för studenter som letar uppsatsämnen, men också för lärare, forskare och andra historiskt intresserade. Historikerna Joachim Östlund och Anna Nilsson Hammar vill synliggöra UB:s specialsamlingar. Genom olika inspirerande teman som brott och straff, drömm

https://www.lu.se/artikel/ny-webbguide-visar-upp-ubs-specialsamlingar - 2026-01-10

– Hysch … Nu börjar det! Barnen smyger försiktigt in och möts av forskaren Elisabeth Einarsson som den här morgonen ska berätta om dinosaurier på bibliotek Väster i Lund. Elisabeth Einarsson berättar om dinosaurier för barn på bibliotek Väster i Lund. – Här får du låna en liten burk och ett musselskal av mig, säger hon och delar ut små färgade plastburkar med sand i till barnen. – Blunda nu och lå

https://www.lu.se/artikel/pa-upptacktsfard-bland-dinosaurier - 2026-01-10

De är bland de bästa på sitt program och har valt att gå Honours Track. Ekonomihögskolan erbjuder högpresterande studenter en extra kurs som ger deras examen spets. På Honours Track får lärarna arbeta med små, pålästa studentgrupper. Från vänster: Mark Siöstedt, Emil Palmgren, Ellen Hillbom, docent i ekonomisk historia, samt Jesper Ekman. När vi kommer in diskuterar fyra unga män den franske ekono

https://www.lu.se/artikel/honours-track-pa-ehl-utvalda-studenter-sporras - 2026-01-10

Höj lägstanivån på utbildningarna vid LU genom att lägga ner för lätta kurser där studenterna inte studerar på heltid. Det är Mats Alvessons beska recept för bättre utbildningar. Mats Alvesson anser att det är dags för högskolan att börja göra något för att höja utbildningskvaliteten. Han är professor i organisationsteori och har ivrigt debatterat utbildningskvalitet under flera års tid. Han anser

https://www.lu.se/artikel/mats-alvesson-lagg-ner-latta-kurser - 2026-01-10

– Att lära sig att planera sina studier och strukturera sin lästeknik är aktuellt för alla studenter. Det säger Eva Andersson som är en av fem språkpedagoger på Studieverkstaden som tar emot studenter som vill ha hjälp att utveckla bättre studie- och skrivvanor. Alla studenter är välkomna till språkpedagogerna på Studieverkstaden. Från vänster ses Ladaea Rylander, Eva Andersson och Kikki Nillasdot

https://www.lu.se/artikel/okat-intresse-experthjalp-med-studieteknik - 2026-01-10

– Den högre utbildningen behöver granskas lika hårt som forskningen. Lärarna bör sättas i fokus och universitetet jobba mer och bättre med undervisningen, menar Torgny Roxå, doktor i högskolepedagogisk utveckling. Torgny Roxå menar att universitetet behöver bli bättre på att mäta utbildningskvalitet och uppmuntra god undervisning Torgny Roxå är konsult vid LTH:s pedagogiska utvecklingsenhet Genomb

https://www.lu.se/artikel/utbildning-behover-granskas-lika-hart-som-forskning - 2026-01-10

– Det är en annan typ av studenter vi har idag. Förr var det svårare att få studenterna att agera. Nu är det lättare att få igång diskussioner. Det säger vice dekanus på Juridicum Eva Ryrstedt som undervisat i drygt 25 år. Stephan Gavare, Eva Ryrstedt och Elsa Trolle Önnerfors på Juridiska fakulteten. Vad som också skiljer förr från nu är att man tar bättre hand om sina studenter, särskilt i börja

https://www.lu.se/artikel/juriststudenterna-far-battre-stod-idag - 2026-01-10

Hälsa, småbarnsliv och goda prestationer på jobbet – hur kan man göra för att underlätta livspusslet på arbetsplatsen? Frida Eek har forskat på småbarnsföräldrars hälsa och funnit att delat ansvar i hemmet innebär friskare mammor. Frida Eek är docent i fysioterapi och har studerat hur man bäst får livspusslet att gå ihop. Att kollegor och chefer visar en positiv inställning till föräldraskap – i o

https://www.lu.se/artikel/delat-ansvar-hemma-ger-friskare-mammor - 2026-01-10

Det breddade studentunderlaget får som naturlig följd en mera heterogen studentgrupp. Det är en utmaning för ett allt mera forskningselitistiskt inriktat högskolesystem – och det måste vi förhålla oss till, skriver professor Stefan Lindgren. Stefan Lindgren. Universitet och högskolor är oberoende drivkrafter i samhällsutvecklingen. Som sådana utgör de samtidigt en del av samhället och dess värderi

https://www.lu.se/artikel/vi-bor-anpassa-oss-efter-de-nya-studenterna - 2026-01-10

Universiteten ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser med statlig finansiering. Detta föreslås i en ny utredning av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. I slutet av mars ska LU ha tagit ställning till hur man ska förhålla sig till förslaget. LUM har träffat lärarna bakom de MOOCs som universitetet hittills gett – och entusiasmen bland dem är inte att ta fel på. Rösterna för och emot MOO

https://www.lu.se/artikel/mooc-kurserna-okade-antalet-sokande-till-masterprogrammen - 2026-01-10

Engagemanget känns i luften, det är nästan som ett idrottsevenemang. Fast det är inga idrottare det handlar om utan medarbetare inom äldreomsorgen som helhjärtat går in för arbetet med att förnya sin arbetsplats. De medverkar i ett innovationsrace där de ska bidra till långsiktiga förändringar på kort tid. Undersköterskan Anna-Pia Cederberg med kollegor gick in med full entusiasm i övningarna. Höö

https://www.lu.se/artikel/innovationsrace-battre-aldrevard - 2026-01-10

Forskningens infrastruktur i form av instrument, biobanker och teknisk expertis blir allt viktigare och mer avancerad. I takt med det blir det också allt viktigare att samarbeta över fakultetsgränserna. Det försöker LU nu göra för att få det som Medicinska fakultetens prodekan Lars Dahlin talar om som en ”forskningsmässig turboeffekt”. – När vi kombinerar kunnande från de medicinska och naturveten

https://www.lu.se/artikel/samarbete-kring-infrastruktur-kan-ge-turboeffekt-forskningen - 2026-01-10