Publicerad 29 november 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget kor

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-07-01

Publicerad 4 december 2024 iologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela

https://www.biologi.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-07-01

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 december 2024 Biologen Per Carlsson är en populär pedagog. Foto: Anders Örtegren. Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp!

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-07-01

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 18 december 2024 Populära Biologishowen har uppträtt i Belgrad. Medverkande: Valentin Gillet, Jana Burchards, Griffin Badalamente, Linnea Rosberg och Sofie Nilén. Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demon

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 19 december 2024 Jungfrufödsel, så kallad partenogenes, förekommer bland ett flertal djurarter. Att det ska uppstå spontant hos människan är dock extremt osannolikt. Foto: Hanna Linder/Lunds universitet. Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjon

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-07-01

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 januari 2025 Hanspideln känner av de sexferomoner som honan sänder ut. Foto: Gllawm, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons. Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upp

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-07-01

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 25 februari 2025 Uppkomsten av blommande växter medförde en explosion av färger när blommorna utvecklades till ljusare och mer livfulla nyanser än fröna för att locka till sig pollinatörer som bin, fjärilar och fåglar. Foto: Sabine/Pixabay. Föreställ dig vår planet i urtid: en värld av dämpade bruna, grå och gröna

https://www.biologi.lu.se/artikel/varfor-har-livet-utvecklats-till-att-bli-sa-fargstarkt-forskningen-har-borjat-ge-oss-en-del-svar - 2025-07-01

Publicerad 20 mars 2025 Genom att jämföra två opublicerade dataset – varav ett om sambandet mellan antalet syskon och tillväxten hos blåmesar – framgick det att resultaten blev olika. Foto: Johan Nilsson. Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet.

https://www.biologi.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-07-01

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 1 april 2025 Mörtar som flyttar mellan vattendrag har skarpare syn än sina stationära artfränder. Foto: Aron Hejdström. Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-07-01

Publicerad 4 april 2025 Artdiversiteten är högre i växtsamhällen omgivna av landskap med låg mänsklig påverkan, visar studien. Bild: Honor Prentice. Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geo

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-07-01

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 7 maj 2025 Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors. Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan b

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-07-01

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 19 maj 2025 Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld. Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlä

https://www.biologi.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 5 september 2024 Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer e

https://www.biologi.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 24 september 2024 Se en film där forskaren Claudia Tocco berättar om de samarbetsvilliga dyngbaggarna. Film: Johan Nyman Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spill

https://www.biologi.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 3 december 2024 Andreas Nord. Foto: Erik Thor. Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-07-01

Av Lena [dot] Bjork_Blixt [at] biol [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 26 mars 2024 Marie Dacke och Tobias Uller. Biologiprofessorerna Marie Dacke och Tobias Uller har fått det prestigefyllda anslaget Wallenberg Scholar. Det femåriga bidraget har till syfte att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Dessutom får biologiprofesso

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-utsedda-till-wallenberg-scholars - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 juni 2025 Professor Eric Warrant är en av tre forskare som får ERC Advanced Grant. Foto: Inger Ekström. Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Incredible journeys: How do multiple sensory cues allow animal migrants to precisely navigate to a distant goal?

https://www.biologi.lu.se/artikel/annu-en-biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-07-01

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 19 juni 2025 Bogong-fjärilen är det första ryggradslösa djuret som kan navigera efter stjärnhimlen. Foto: Ajay Narendra. Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar a

https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-07-01

Av Kristina [dot] Lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 24 juni 2025 Vacker här, men inte där. Vår inhemska rovfjäril är exempel på ett djur som ses på med ogillande i andra delar av världen. Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-07-01

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 juni 2025 Soppsköldpadda på ön Ascension. Foto: Susanne Åkesson Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften

https://www.biologi.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-07-01