LUCSUS researchers are participating in several events and activities at the UN Climate Change Conference, COP28, held in Dubai, United Arab Emirates, between 30 Nov - 12 Dec 2023. Accredited researchers from LUCSUS at COP28 Researchers participating on-site:Emily BoydGuy JacksonResearchers particpating onlineKelly DorkenooAlicia N'guettaKimberly NicholasNatalia RubianoChristine Wamsler Events at

https://www.lucsus.lu.se/article/lucsus-cop28 - 2025-08-21

Is water one of the world’s most dangerous substances? Is climate change a threat to national security? How does turbulence, national and international, affect governance of sustainability? These are some of the topics that will be discussed as part of LUCSUS’ involvement in the Lund University 350th anniversary celebration.LUCSUS’ programme of activities  include both centre specific activities s

https://www.lucsus.lu.se/article/lucsus-and-lund-university-350th-celebrations - 2025-08-21

It is important that we focus on reducing carbon dioxide emissions and that we do not use the fund as an excuse to do nothing. The fund needs to address the losses and damages that are already occurring, says Emily Boyd. Photo: UNFCCC COP27. Kiara Worth. On the first day of the COP28 climate change conference in Dubai, a formal decision was taken to establish a loss and damage fund to support deve

https://www.lucsus.lu.se/article/many-questions-remain-new-loss-and-damage-fund-formally-established-cop28 - 2025-08-21

Foto: Charlie Cornwallis. Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas produktio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-08-21

Studien visar att djur och växter kan genomgå evolutionära storleksförändringar om de utnyttjas för hårt i livsmedelsproduktionen. Något som drabbade torsken utanför Newfoundlands kust. Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktivi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-08-21

Mark är en ändlig resurs och behövs för bostäder, mat- och energiproduktion, rekreation och mycket annat. Hur ska olika intressen vägas mot varandra? Foto: Perry Nordeng. Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2025-08-21

Granbarkborre. Foto: Erling Jirle. För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-08-21

Enligt den nya studien bildades jorden under fem miljoner år. Illustration: Don Dixon (copyright/används med tillstånd). Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tack vare millimeterstora småst

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2025-08-21

Bananfluga. Fotograf: Qinyang Li. Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-08-21

Ett asteroidnedslag för 66 miljoner år sedan ledde till att dinosaurierna dog ut. Foto: Pixabay. För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universitet, nu i detalj rekonstruera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/borrkarnor-fran-mexikansk-krater-ger-ny-kunskap-om-dinosauriernas-dod - 2025-08-21

Drottning av vallhumla på gullviva. Foto: Anna Persson. När snön har smält dröjer det inte alltför länge innan ett välbekant vårljud dyker upp igen – humlesurret. Eftersom humlorna är väl anpassade till kalla klimat är många av arterna förlorare när klimatet blir allt varmare. Nu behöver forskare vid Lunds universitet allmänhetens hjälp med att rapportera in vårens första humledrottningar, för att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hjalp-forskarna-att-hitta-varens-forsta-humla - 2025-08-21

Atalafjärilen (Eumaeus atala), fotograferad i Florida. Foto: Nanfang Yu. I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-08-21

Partikelfysikforskaren Roman Pasechnik gläds åt den nya upptäckten. Foto: Gunnar Ingelman. I 50 år har forskarvärlden letat med ljus och lykta efter den så kallade Odderon-partikeln. Helt utan resultat. Men i en ny studie har en svensk-ungersk forskargrupp lyckats med konststycket att upptäcka den mytomspunna partikeln med hjälp av omfattande dataanalyser. 1973 satt två franska partikelfysiker i e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/partikelfysikalisk-detektivverksamhet-bakom-losningen-av-50-ar-gammal-gata - 2025-08-21

Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia. I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom da

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-08-21

Olika perspektiv på nanosäkerhet kommer att undersökas inom initiativet, exempelvis risker med olika typer av nanomaterial. Bild: Shutterstock. NanoSafe4All är namnet på ett nytt samverkansinitiativ som samlar forskare från olika fakulteter inom universitetet samt ett antal industriparter. Målet med initiativet är att säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi och material, inklusive ny

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-samverkansinitiativ-har-nanosakerhet-i-fokus - 2025-08-21

Jordhumla. Foto: Kennet Ruona. Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds un

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-08-21

Meteoriten slog ned för 120 miljoner år sedan och gav upphov till sjön Mien. Illustration: Pixabay. Vulkan eller meteorit? Under de senaste 100 åren har två olika teorier lagts fram för att förklara sjön Miens uppkomst. Men i en ny studie kan forskare från Lunds universitet slutgiltigt slå fast att den småländska insjön bildades av en gigantisk himlakropp. Länge trodde man att den cirkelrunda sjön

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-bevisar-att-sjon-mien-skapades-av-ett-meteoritnedslag - 2025-08-21

James Wright har utsetts till gästprofessor vid Lunds universitet. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer den välkända matematikern att bedriva spjutspetsforskning kring Fourier-analysen. Inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs matematikprogram har James Wright, professor vid University of Edinburgh, tilldelats ett stipendium för att bedriva gästforskning i Lund. W

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/valkand-matematikprofessor-ny-gastforskare-i-lund - 2025-08-21

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-08-21

– Elektroner är kemins arbetshästar. Det är ju de som omvandlar solljusets energi till energi­rika molekyler, säger Villy Sundström, som bland annat studerar elektroner med extremt ­korta pulser av laserljus. Foto: Jens Uhlig. Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala energiförbrukning för ett he

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-08-21