Filtyp
Centrum för europaforskning samverkar med ett flertal olika aktörer utanför universitetet, både på regelbunden och temporär basis. Centrum för europaforskning samarbetar bland annat med Lunds kommun, inklusive Europa Direkt Lund, och med Europaforum Hässleholm. Andra samarbetspartners inkluderar Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Europeiska kommissionens representation i Sveri
https://www.cfe.lu.se/samverkan - 2026-01-01
Maria Strömvik FöreståndareMail: maria.stromvik@svet.lu.seTelefon: +46 46 222 04 87 Isabella Kennerhed AmanuensMail: isabella.kennerhed@cfe.lu.se Joakim Zander Biträdande föreståndareMail: joakim.zander@har.lu.seTelefon: +46 46 222 33 65 Thea Schedin AmanuensMail: thea.schedin@svet.lu.se Malin Wettemark EkonomiansvarigMail: malin.wettemark@sam.lu.seTelefon: +46 46 222 48 44
https://www.cfe.lu.se/personal - 2026-01-01
5 februari 2026 10:00 | Seminarium Den 5 februari bjuder Centrum för europaforskning (CFE) och Studentföreningen för EU-frågor (SEU) in till en seminariedag som gör livet i Bryssel lite mindre mystiskt, lite mer konkret och mycket mer nåbart. Under fyra seminarier samlas experter, praktikanter, studentföreningar och erfarna Bryssel-rävar för att berätta om hur man ta sig till, jobba i och uppleva
https://www.cfe.lu.se/evenemang/du-vill-till-bryssel-hur-svart-kan-det-vara - 2026-01-01
Vill du komma i kontakt med oss? Hör antingen av dig direkt till någon av oss som arbetar vid CFE, eller använd följande kontaktuppgifter:Postadress: CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNINGc/o Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitetBox 7080SE-221 00 LundHämtställe: 31E-post: info [at] cfe [dot] lu [dot] se CFE:s maillista Få nyheter om bidrag, stipendier, seminarier och annat med koppling t
https://www.cfe.lu.se/om-cfe/kontakt - 2026-01-01
Sveriges riksdagsval är också EU-val. Det eller de partier som bildar regering lägger varje vecka Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i ett riksdagsval avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfatt
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/eu-i-riksdagsvalet-2018 - 2026-01-01
Behövs tydligare EU-gemensamma regler för att minska påverkan från läkemedel i miljön? Läkemedelsrester i miljön har blivit ett allt större problem, framför allt ur ett djurhälsoperspektiv där exempelvis fiskar och andra vattenlevande djur påverkas negativt både i sin utveckling och i sina naturliga beteenden. I förlängningen riskerar även utsläppen att påverka människors hälsa. Som en del i omstä
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/lakemedel-i-miljon - 2026-01-01
Ska hållbarhetskrav och krav på koldioxidsnåla investeringar inkluderas i den EU-gemensamma tillsynen av banker och investerare? I takt med att klimatförändring och resursutnyttjande trappas upp framträder också behovet av en hållbar utveckling allt tydligare. För att uppnå detta mål krävs insatser från flera håll. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en handlingsplan i syfte att omarbeta
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/gron-finansmarknad - 2026-01-01
Ska EU:s medlemsländer förändra det sätt på vilket plastprodukter utformas, tillverkas, används och återvinns i EU? Årligen slängs 25 miljoner ton plastförpackningar i Europa. Mindre än 30 procent av dem återvinns. I stället hamnar plasten på soptippar och i haven, vilket får både kända och hittills okända konsekvenser för djur och för människor. EU-kommissionen har lagt fram en strategi som rikta
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/plast-i-miljon - 2026-01-01
Ska EU-ländernas gemensamma mål för energieffektivitet skärpas och inkludera krav på elföretag att bidra till minskad energianvändning hos konsumenterna? Som ett led i arbetet mot en hållbar energiåtgång i Europa har kommissionen lagt fram ett förslag om mer ambitiösa energieffektivitetsmål. Förslaget är ett steg i arbetet mot 2030 års energi- och klimatmål, och innebär att EU:s medlemsstater ska
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/energibesparingar - 2026-01-01
Ska EU:s medlemsländer fasa ut statliga subventioner till kraftverk, stödja energisamhällen med lokalt producerad el, och stärka konsumenträttigheterna inom den gemensamma elmarknaden? EU-samarbetet innefattar gemensamma regler för produktion och leverans av elektricitet. Nu har kommissionen lagt fram ett förslag för att fasa ut statliga subventioner till kraftverk och ytterligare harmonisera den
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/elmarknaden - 2026-01-01
Ska EU:s medlemsländer skärpa det befintliga regelverket för naturgasledningar till och från länder utanför EU? Sedan 2009 finns ett EU-gemensamt regelverk för den gemensamma inre gasmarknaden, som bl a omfattar regler för gasrörledningar som leder från eller till EU-området. Nu vill EU-kommissionen omarbeta regelverket för att öka transparensen kring prissättning, förtydliga ägar- och konkurrensf
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/naturgas - 2026-01-01
Ska EU:s medlemsländer stärka sin riskberedskap genom att utforma gemensamma regler och procedurer för krishantering vid händelser som riskerar att slå ut elnäten, som till exempel extrema väderförhållanden, bränslebrist eller cyberattacker? Vid händelse av extrema väderförhållanden, bränslebrist eller cyberattacker är riskberedskapen inom elsektorn av varierande karaktär inom EU:s medlemsstater.
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/riskberedskap - 2026-01-01
Ska de EU-länder som fördjupar sitt försvarssamarbete (inklusive Sverige) skapa minimiregler för till exempel hur stor andel av försvarsbudgeten som ska gå till nya försvarsinvesteringar, forskning och utveckling? Sedan 2003 har EU-länderna gemensamt genomfört ett 30-tal civila och militära fredsfrämjande operationer, på tre kontinenter. I december 2017 beslöt de flesta EU-länderna, inklusive Sver
Bör EU-länderna gemensamt stärka arbetet mot cyberhot genom att öka resurserna och utvidga befogenheterna för EU:s gemensamma cybersäkerhetsbyrå? I dagens Europa utgör nätattacker, propaganda och fake news överhängande politiska hot. Med anledning av detta har kommissionen väckt förslag om att stärka befogenheterna hos EU:s gemensamma cybersäkerhetsbyrå. Tidigare har byrån haft en rådgivande roll,
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/sakerhet-och-forsvar/cybersakerhet - 2026-01-01
Ska EU-länderna öka den gemensamma finansieringen av fredsfrämjande operationer? Enligt EU:s fördrag får unionens budget inte användas för finansiering av EU:s militära fredsfrämjande operationer, som ofta utförs på FN:s uppdrag i andra delar av världen. Idag finansieras de till största delen av de medlemsländer som väljer att bidra med trupp och utrustning, och i mer begränsad omfattning av en ge
Ska EU:s medlemsländer gemensamt förbättra funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom utbildnings- och yrkeslivet? Svårtillgängliga produkter och tjänster, i kombination med yrkes- och utbildningsmässiga barriärer, är två exempel på hinder som funktionshindrade möter i vardagen. Som ett led i arbetet med att stärka social delaktighet inom unionen har kommissionen lagt fram ett fö
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/funktionshinder - 2026-01-01
Ska de nationella socialförsäkringssystemen samordnas bättre inom EU för att skydda sociala rättigheter för de som flyttar inom Europa? Omkring 14 miljoner människor inom EU bor inte i det land där de har medborgarskap. Det är en siffra som både innefattar utstationerade arbetstagare och arbetslösa människor. Eftersom det råder stora skillnader mellan socialförsäkringssystemen uppkommer ibland okl
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/bidrag - 2026-01-01
Bör kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas genom EU-gemensamma minimiregler för exempelvis pappaledighet och mer flexibla arbetsformer? Under det senaste decenniet har utvecklingen på EU:s arbetsmarknad inneburit svårigheter för många föräldrar, särskilt kvinnor, att balansera arbete och privatliv. Kommissionen vill därför omarbeta EU:s tidigare regelverk för föräldraledighet för att bättre
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/foraldraledighet - 2026-01-01
Ska yrkesverksamma inom EU erbjudas ett säkert och förmånligt paneuropeiskt komplement för att spara pengar till pensionen? I takt med att Europas befolkning blir allt äldre har de nationella pensionssystemen blivit utsatta för allt större tryck. Detta har medfört krav på omstruktureringar av systemen, vilket har gjort dem mindre förmånliga för den enskilde individen i flertalet länder i Europa. D
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/pensioner - 2026-01-01
Ska ramarna för den europeiska solidaritetskåren få tydligare fastställda målsättningar och budget? År 2016 togs ett beslut om att lansera Europeiska solidaritetskåren. Syftet var att skapa möjligheter för unga att volontärarbeta inom ramarna för samhällsnyttiga projekt, såväl inom sina hemländer som utomlands. Kommissionen vill nu i lag förtydliga ramarna för kåren. Förslaget rör perioden 2018 ti
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/ungas-sysselsattning - 2026-01-01
