Kursen ger en orientering i vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom litteraturvetenskap och anknyter till svenskämnesdidaktiska frågeställningar. Analyser av texter kombineras med värdering av textutformning utifrån genreförväntningar, textmönster och mottagaranpassning. Kursen behandlar svenska språkets struktur. Språkstrukturen på olika nivåer studeras genom beskrivning och analy

Delkurs 1. Retorik för lärare, 7 hp. Delkursen ger övergripande kunskaper om hur språket används i skilda sociala och pedagogiska sammanhang samt om hur muntliga texter analyseras från ett retoriskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur retoriken kan användas i skolan. Dagens språkbruk och retorik kopplas till perspektiv på bildning och bildningshistoria. Delkurs 2. Litteraturhistoris

Kursen behandlar genom textläsning och olika slags övningar huvuddragen i tysk formlära och syntax ur ett kontrastivt perspektiv. Den skriftliga språkfärdigheten tränas i första hand med hjälp av översättningsövningar. Den muntliga förmågan övas främst genom diskussioner av moderna skönlitterära tyska texter.

I kursen fördjupas de studerandes kunskaper om tysk syntax samtidigt som olika grammatiska beskrivningsmodeller behandlas genom att olika grammatikor jämförs. Genom berättarteoretiska analyser av flera tyskspråkiga romaner och en introduktion i grundläggande berättarteoretiska och interpretationsteoretiska modeller fördjupas de studerandes kunskaper om den moderna tyskspråkiga litteraturen. Den sk

Kursen behandlar skolan som historiskt framvuxen institution, organisation och arbetsplats. Lärarens roll och arbete belyses såväl ur ett nutida som ur ett historiskt perspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv synliggörs förändringar i styrningen av skolan med utgångspunkt i styrdokument och lagstiftning. Kursen tar också upp lärarrollen i förhållande till skolans mål och uppdrag, organisation sam

Kursen tar sin utgångspunkt i teoretiska och verksamhetsbaserade perspektiv på mångfald, jämlikhet och utbildning. I kursen analyseras olika förutsättningar för elevers utveckling, lärande och socialisation med speciellt fokus på inkluderings- och exkluderingsprocesser i skola och samhälle.

Kursen behandlar kunskapssyn, bedömning och betygsättning ur ett nationellt, internationellt och historiskt perspektiv. Det nuvarande mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet analyseras ingående utifrån betygssystemets konstruktion, den kriterierelaterade bedömningsprincipen samt hur bedömning och betygsättning är avsedda att tillämpas.

I kursen introduceras teorier om barns och vuxnas utveckling och lärande. Eleven förstås med utgångspunkt i sitt sociala sammanhang och sin sociala bakgrund, exempelvis med hjälp av begrepp som genus, etnicitet och klass men också i förekommande fall med perspektiv hämtade ur barndoms- och ungdomskulturforskningen. Kursen ska bidra till att studenterna utvecklar en fördjupad förståelse för sina f

Kursen behandlar praktiska och teoretiska perspektiv för planering och analys av undervisning. Kursen belyser undervisning i relation till styrdokument och samhälleliga förväntningar samt diskuterar dess mål, innehåll och former utifrån såväl ett nutida som historiskt perspektiv

Kursen behandlar praktiska och teoretiska perspektiv på kvalitets- och utvecklingsarbete samt utvärdering i en utbildningskontext.

I kursen avhandlas sociala relationer mellan enskilda och grupper av elever och lärare i förhållande till organisatorisk och pedagogisk planering och ledarskap. Detta innefattar även variation i elevers bakgrund och förutsättningar, konflikthantering samt inkluderings- och exkluderingsprocesser. Kursens teman belyses utifrån teorier inom socialpsykologi, pedagogik och sociologi.

Kursen behandlar vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv inom ramen för utbildningsvetenskaplig forskning och är en förberedelse för det självständiga examensarbete som skrivs under ämneslärarutbildningens sista termin. Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv behandlas vanligt förekommande kvalitativa och kvantitativa metoder för såväl insamling som analys av empiriskt material.

Kursen består av fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med handledning i yrkesrollen.  

Kursen består av fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med handledning i yrkesrollen.

Kursen består av tio veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med handledning i yrkesrollen. Studenten får av handledare vägledning i den kommande yrkesrollen. Studenten följer handledarens arbete och får så långt det är möjligt ta ansvar för den dagliga planeringen, undervisningen och andra arbetsuppgifter

Kursen inleds med en teoretisk granskning av begreppen nationalism och kommunism, de dominerande ideologierna under 1900-talet i Centraleuropa, det vill säga Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern. Därefter studeras nationalismens och kommunismens uppkomst, utveckling och nutida arv i regionen. Olika konkreta fall av nationalismens och kommunismens uttryck i Centraleuropa så som bildandet av nya natiThe course will discuss the emergence, development and contemporary legacy of nationalism and communism as the two major political ideologies in the twentieth century Central Europe. A particular focus will be directed towards Poland, Czech Republic, Slovakia and Hungary. Communism will be further explored as a political and cultural system that dominated the societal transformation of these stat

Kursen ger dig en översikt i fråga om Polens, Tjeckiens, Slovakiens och Ungerns postkommunistiska samhällsutveckling. De viktigaste politiska och kulturella tendenserna som genomsyrade Centraleuropa efter järnridåns fall kommer att problematiseras och diskuteras. Du får möjlighet att fördjupa dig i specifika frågor rörande nationella och etniska identiteter, demokratiseringsprocess och övergång tiThe course provides an overview of the post-communist development of the societies of Central Europe, i.e. Poland, Slovakia, Hungary and the Czech Republic. The key political and cultural tendencies permeating Central Europe after the fall of the Berlin Wall are problematised and discussed, as is the question of the region's role as a potential bridge between East and West and North and South. A s