Forskning

Engelska

Vi bedriver forskning både inom engelskspråkig litteratur och engelsk språkvetenskap.

Forskning om engelskspråkig litteratur

Forskning om engelskspråkig litteratur bedrivs i Lund av en professor, en docent, fyra lektorer, och två doktorander med anställning. Vi är alltså en liten enhet i internationell jämförelse, men den forskning vi bedriver är mångfacetterad, och de flesta av oss är aktiva inom mer än ett forskningsfält . Under det dryga halvsekel som ämnet existerat vid Lunds universitet har en grundtanke varit att den samlade verksamheten berikas av att ständigt tillföras nya perspektiv.

Med den bakgrunden fördelar sig forskningen i engelsk litteratur i Lund på en rad olika perioder och genrer och använder en rad olika kritiska metoder, bland annat nya tekniker från digital humaniora. Områden med särskild expertis inkluderar tidigmodernt drama; artonhundratalet och romantisk litteratur och kultur; modernism; samtida irländsk litteratur; och konstruktioner av kroppen, och av lust, i en rad moderna medier. Pågående forskningsprojekt omfattar bland annat studiet av Shakespearepjäser i modern omdiktning resp. Shakespeare på scen; teorier om varseblivning i romantiska kulturella texter; förhållandet mellan romantik och romantisk nationalism i Storbritannien och Norden; kläder och mode i artonhundratalsromaner; översättningar till svenska av brittisk reformlitteratur under 1800-talet; retoriken i Dickens romaner; det visuella i George Eliots arbete; modernism och romantik i poetiken hos T.S. Eliot; den ekonomiska kraschen och irländsk fiktion; och kvinnors skrivande under mellankrigstiden.

Forskning i engelsk språkvetenskap

Språk, Kognition och Discourse@Lund (SCD@L)

SCD@L är en forskargrupp under ledning av Carita Paradis som arbetar med teoriutveckling på basis av hur språket används. Vår forskning rör hur vi uttrycker betydelse genom språket, hur vi tillägnar oss språk och förstår språk, hur språket utvecklas och hur det varierar i olika social kontexter, diskurser och tider. Vi använder oss av hypotesdrivna experimentella metoder, kvantitativa och kvalitativa korpus metoder samt diskursanalytiska tekniker.

För närvarande forskar vi om följande ämnen: motsatser, negation, språklig bearbetning vid läsning och textförståelse, metonymier och metaforer, fraseologisk bearbetning, förtroende och återställande av förtroende, agenter och argument i meningar, språk och politik, uttryck för attityd i 'big data', mångspråkighet, sensoriska förnimmelser, multimodal förmåga, grammatikalisering av uttryck för attityd i vår samtid.

Vår forskning kan delas in i tre forskningsinriktningar:

 

Kognitiva/funktionella inriktningar

Vår forskning fokuserar på teoretisk utveckling och betydelsemodellering på basis av både kvantitativa korpusmetoder och experiment. Språket som betydelsebärare och språket i bruk är i centrum inom vår forskningsinriktning oavsett om forskningen rör grammatik, ord och konstruktioner eller text och diskurs.

 

Generativa inriktningar

Vår forskning rör företrädesvis teoretisk syntax inom det minimalistiska programmet. Vi använder också korpusbaserade och experimentella metoder när vi analyserar språklig data. Många av de företeelser som vi forskar kring befinner sig i gränslandet mellan syntax och semantik eller syntax och informationsstruktur: Passiver och andra icke-aktiva meningar, och markerade strukturer såsom satsklyvningar och existentialsatser är ett par exempel på våra forskningsområden.

 

Tillämpad språkvetenskap

Vår forskning behandlar språkinlärning, språkundervisning och testning, samt om språkpolitik och språkplanering i mångspråkiga kontexter både i samhället i stort och i det svenska utbildningssystemet.

Empiriska metoder

Vår roll som pionjärer i skapandet och användandet av maskinläsbara korpusar har lett till ett utbrett bruk av korpusdata inom många av våra forskningsområden, t ex i semantik och diskursanalys. Vi använder oss också av experimentella metoder i vårt Humanistlaboratorium.