Syrisk språkvetare får fristad vid LU

Professor Moheiddin Homeidi är den första forskaren som universitetet tagit emot genom nätverket Scholars at Risk. För fyra månader sen kom han till Lund från Syrien. Även om starten inte blev som han hade tänkt så ser han spännande möjligheter i sin nya forskningsgemenskap.

– Publicerad den 3 juni 2020

Moheiddin ­Homeidi.
– Jag hade aldrig lämnat Syrien om det inte varit för kriget. Jag hade allt. Jag undervisade ett par timmar i veckan, ägnade mig åt forskning och hade en fin gård med plats för hela familjen, säger Moheiddin ­Homeidi. Foto: Kennet Ruona

På Ebla Universitys hemsida finns en bild på Moheiddin Homeidi i kostym, som en något bister dekan för fakulteten för språk och humaniora. Bredvid finns en text om översättningens roll för att förstå både historiska texter och det som händer i omvärlden just nu.

– Jag hade aldrig lämnat Syrien om det inte varit för kriget. Jag hade allt. Jag undervisade ett par timmar i veckan, ägnade mig åt forskning och hade en fin gård med plats för hela familjen, säger han.

Akademisk fristad

Moheiddin Homeidi är professor i språkvetenskap och kom till Lund från Aleppo i Syrien strax före coronapandemin genom nätverket Scholars at Risk, SAR. Nätverket arbetar globalt för att hitta en akademisk fristad för hotade forskare och för att främja akademisk frihet, och LU har varit med sedan 2014.

Han är en energisk man med uppmärksam blick. På hans nya kontor på Språk- och litteraturcentrum hänger en stor reliefkarta över Europa.

– Den här köpte jag när jag var student vid universitetet i Essex på 1980-talet. Jag körde bil från mitt hem i Syrien hela vägen till England och sen samma väg tillbaka efter studierna med den här kartan i bagaget. Tänk som världen har förändrats sedan dess!

Han återkommer ofta till kartan, pekar ut länder, städer och resor tvärs över kontinenter.

Moheiddin Homeidi kommer att verka här under ett år, och han hoppas att han snart kan fortsätta arbeta med seminarier och forskning.

SAR fick han kunskap om via en kollega som åkte till Tyskland för fyra år sedan. Då sa han att han aldrig skulle lämna Syrien.

– Jag trodde att kriget skulle vända och ta slut.

Krångligt att lämna Syrien

Något år senare reste ytterligare två kollegor till Tyskland via SAR. I samma veva ­ansökte han själv. Och stötte genast på problem.

Han behövde ta sig till ambassaden i Teheran för ordna dokument, men gränsen till Iran var stängd och det gick bara ett flyg i veckan. Till slut gick det att lösa, och Moheiddin Homeidi och hans fru Fatema kom till Lund två månader efter planerat startdatum. Efter att han hade genomfört ett första seminarium på SOL kom dock corona­viruset, och en del av arbetet har pausats.

Efter studier i engelska vid universitetet i Aleppo på 1970-talet läste den unge Moheiddin Homeidi en master i lingvistik som följdes av en doktorsavhandling vid Essex University 1987. Sen följde tjänster vid universitet i Syrien, Libyen och Saudiarabien. År 2011 återvände han till Syrien och ­Aleppo som biträdande professor vid det privata Ebla University och han undervisade även studenter i översättning vid det statliga universitetet i Aleppo.

Universitetsområden kontrolleras av militär

I dag kontrolleras universitetsområden i Aleppo av militära styrkor. Bibliotek är förstörda, material och böcker har bränts eller stulits. Det är näst intill omöjligt för akademiker att arbeta eller bedriva forskning.

– Det är en katastrof.

Han har fem vuxna barn som bor i Syrien, Tyskland och Saudiarabien.

– Jag försökte få dem att läsa engelska som jag, men de valde att ta examen i arabiska och ekonomi. Som förälder kan man ju inte göra mer än att försöka, säger han och skrattar.

Under sin karriär har Moheiddin Homeidi översatt närmare 30 böcker, och just översättning är ett område som han hoppas att ägna sig åt i Lund. Han skissar på en kurs i arabiska för översättare och en skrift som skulle underlätta översättning mellan svenska, arabiska och engelska.

En av kollegorna på SOL är Arthur ­Holmer, docent i allmän språkvetenskap.

– Rent principiellt tycker jag att det är mycket positivt att vårt universitet engagerar sig för SAR, det är ett sätt att kombinera en humanitär insats med att bidra till universitetets forskningsmiljö. Och vi är mycket glada att ha kunnat ta emot professor ­Moheiddin Homeidi, som vi upplever som en stor tillgång, säger Arthur Holmer.

Han hoppas på fördjupad kunskap om arabisk syntax i den forskningsmiljö som arbetar med syntaxen i ett antal olika språk, men där de hittills inte inkluderat arabiska.

– Just arabiska har oerhört mycket att bidra med när det gäller vår förståelse av grammatik som abstrakt system, eftersom det finns en del fenomen i arabiska som är tämligen unika, eller som i varje fall inte finns representerade i andra språk vi arbetar med.

Text: Malin Sjöberg
Foto: Kennet Ruona

Back