Från panik till nyskapande digitala undervisningsidéer

Av Gisela Lindberg - Publicerad den 28 maj 2021
Sara Håkansson är prodekan för grundutbildningen på HT och lektor i engelska. ­Jessica Enevold är lektor i digitala kulturer och etnologi
Sara Håkansson är prodekan för grundutbildningen på HT och lektor i engelska. ­Jessica Enevold är lektor i digitala kulturer och etnologi. Foto: Privat

Ett paniktillstånd tvingade i våras fram nya kreativa undervisnings­idéer. Nu startar elva nya projekt på de humanistiska och teologiska fakulteterna för att ta tillvara och utveckla dem.

En enkät gjord på HT-fakulteterna efter pandemins tre första kaosartade månader visade att lärarna upplevde interaktion, ­examination och återkoppling som särskilt utmanande undervisningsmoment när universitetet ställde om till digital undervisning. Det fick den dåvarande grundutbildningsdekanen Ann-Kristin Wallengren att ta initiativ till en utlysning av projektmedel för att ge lärarna tid att utveckla de digitala undervisningsidéer som fötts.

– Genom dessa elva projekt vill vi fånga upp och utveckla de många pedagogiska lösningar som kom upp under kaoset förra våren och i höstas. Projekten hade som ett krav att den digitala undervisnings­metoden skulle kunna användas även över institutionsgränserna, säger Sara Håkansson, prodekan för grundutbildningen och lektor i engelska på HT-fakulteterna.

Interaktiv digital undervisning

Ett av projekten, som redan är igång, ska utveckla studentaktiverande och interaktiv digital undervisning på kandidatprogrammet i digital kultur.

– Vi har velat förändra undervisningen under en längre tid, delvis eftersom vi med åren fått mindre och mindre pengar till den. Pandemin fick oss att börja arbeta på nya sätt, men det som är viktigt nu är att vi vill utveckla långsiktigt hållbara digitala undervisningsformer, säger kulturvetaren Jessica Enevold som leder projektet och är avdelningsansvarig på Digitala kulturer.

Den relationella pedagogiken som forskargruppen försöker arbeta med försvinner lätt digitalt. Utmaningen ligger i hur man får till det som vanligtvis sker utanför klassrummet, till exempel när studenterna sitter och pratar ute på gräsmattan efter lektionen. En av Jessica Enevolds projektmedarbetare Daniel Persson försöker återskapa det via programmet Discord där han skapar ”hangouts” och digitala rum.

– Han vill se om det går att öka just samarbete och samtal och känslan av att vara närvarande i rummet. Hangoutsen kan till exempel kallas ”soffan” för att öka känslan av rumslighet, säger Jessica Enevold.

Formen är ett väldigt bekvämt sätt att lära sig på för unga digitala kultur-studenter, eftersom de är vana att befinna sig i spel­miljöer, lägger hon till.

Säkra examinationer

Examinationer och obligatoriska moment kräver digitala sätt att interagera som kan göra dem så bra och säkra som möjligt.

– Ett mer kreativt sätt att ta digital närvaro är att ställa en fråga som måste besvaras. I sammanhanget väcks och problematiseras dock vad just ”närvarande” egentligen betyder. Du behöver ju inte vara närvarande för att du sitter i ett klassrum, säger Jessica Enevold.

De utvecklingsprojekt som HT-fakulteterna startat förbättrar förhoppningsvis pedagogiken, men gör det också tydligt vad som inte fungerar digitalt. Jessica Enevold menar att campusundervisning är oumbärlig och att det inte går att återskapa all den energi som finns på plats.

– Men med hjälp av digital undervisning, som nu dessutom utvecklas, kan vi maxa undervisningstiden för studenterna. Vi kan ägna mer tid åt analys och samtal på campus, säger Sara Håkansson.

Andra moment i utbildningen, som fältstudier och studiebesök, är omöjliga att genomföra bakom en skärm. Den så kallade ”materialiteten” i undervisningen går då förlorad.

– Ytterst handlar de här projekten om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för studenten, men också för läraren. Att hitta bra hållbara undervisningsformer som ger studenten bäst utbildning samtidigt som lärarna inte bränner ut sig är essentiellt, avslutar Jessica Enevold. Digitalt eller på plats, vi behöver alltid ha målet i sikte – lära och lära för livet – fast på ett hållbart sätt.

Lunds universitets magasin 3 2021