Sökresultat

Antalet ungdomar och unga vuxna i Sverige som har typ 1-diabetes har sannolikt underskattats grovt och kan vara 2-3 gånger fler än beräknat. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret. Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyinsjuknandet i diabetes hos unga svenskar.Eftersom DISS är ett av få register som sa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-unga-typ-1-diabetiker-grovt-underskattat - 2025-10-13

Blir du sur för att bussen är försenad eller för att du inte vet när nästa tåg kommer att avgå? Föreställ dig då väntan för de 750 personer som just nu går runt och väntar på ett nytt liv. Det är idag 750 personer i Sverige som väntar på en transplantation av att nytt organ. Ingen av dessa vet hur länge de kommer att behöva vänta eller OM de kommer att överleva tiden på väntelistan. Vissa personer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kampanj-fler-organdonationer - 2025-10-13

Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark McCarthy professor vid universitetet i Oxford för vad vi vet om den verkliga orsaken och samspelet mellan gener och livsstil. Genom att studera hur våra gener reagerar på mil

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-2-diabetes-och-fetma-vad-vet-vi-egentligen - 2025-10-13

Från och med första september i höst kommer det nationella vaccinationsprogrammet för barn i Sverige att omfatta vaccination mot rotavirus. 
Har detta något att göra med typ 1 diabetes? Ja, möjligen, därför att australiska forskare har observerat att färre barn har insjuknat i typ 1 diabetes efter att vaccinationen introducerades år 2007. Infektioner med rotavirus drabbar i princip alla barn. Viss

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vaccin-mot-rotavirus-gav-farre-insjuknanden-i-diabetes - 2025-10-13

Många förknippar kunskapsresistens med dumhet. Det är helt fel. Vår hjärna är nämligen programmerad att lyssna på och lära av den vi gillar, och vice versa. Det har forskare i neuropsykologi nu lyckats bevisa genom ett experiment. Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld. På så

https://www.sam.lu.se/artikel/hjarnan-ar-programmerad-till-kunskapsresistens - 2025-10-13

En ny studie visar att elever med koncentrationsproblem, svårigheter med planering, impulsivitet, eller med att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet. Eftersom verktygen tycks underlätta för dessa elever att slutföra uppgifter menar forskarna att det finns ett stort behov av att skolor upprättar regler för hur verktygen kan användas – och hur de inte använda

https://www.sam.lu.se/artikel/chatgpt-mer-populart-hos-vissa-skolelever - 2025-10-13

Många förknippar kunskapsresistens med dumhet. Det är helt fel. Vår hjärna är nämligen programmerad att lyssna på och lära av den vi gillar, och vice versa. Det har forskare i neuropsykologi nu lyckats bevisa genom ett experiment. Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld. På så

https://www.psy.lu.se/artikel/hjarnan-ar-programmerad-till-kunskapsresistens - 2025-10-13

En liten del av de kvinnor som efter en bröstcanceroperation får behandling med hormonella läkemedel, skulle kanske vara mer hjälpta av en annan behandling. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet genomfört och som publiceras i JNCI Cancer Spectrum. – Kan resultaten bekräftas i ytterligare studier skulle det vara relevant att screena för de mutationer vi tittat på redan vid diagnos

https://www.medicin.lu.se/artikel/mutationer-kan-minska-effekten-av-brostcancerbehandling - 2025-10-13

En innovation från hjärnforskare i Lund som lett till utveckling av helt ny AI-teknik belönas i Post- och Telestyrelsens innovationstävling. Forskarnas spin-off bolag tilldelas 2,5 miljoner för att fortsätta utveckla en tjänst som tillåter säker identifiering av slutanvändaren genom enbart rösten. Så kallad Brain Intelligence, eller hjärnintelligens, är artificiell intelligens (AI) som inspirerats

https://www.medicin.lu.se/artikel/biologiskt-inspirerad-rostigenkannings-ai-kan-skydda-mot-id-kapning - 2025-10-13

Grattis, Katarina Steding-Ehrenborg, docent vid Lunds universitet! Du är en av sex idrottsforskare som ska ingå i ett tvåårigt utvecklingsprogram som Svenska Olympiska Kommittén nu satsar på. Vad kommer satsningen innebära för dig? – Stödet från SOK innebär att vi kan genomföra långtiddsstudier på hur hård träning påverkar hjärtat och med det bidra till en säkrare idrott både på elit- och motionsn

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-i-olympisk-offensiv - 2025-10-13

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. – Hypotesen är att probiotika ska fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-10-13

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstromspris-forskning-som-forbattrar-behandling-av-hjartsjukdom - 2025-10-13

Hallå där Joakim Esbjörnsson, du fick nyligen ett miljonanslag från Vetenskapsrådet för forskning kring virusorsakade sjukdomstillstånd. Ett så kallat konsolideringsbidrag på totalt tolv miljoner kronor under en femårsperiod för forskningsprojektet ”Detaljerad kartläggning av genuttryck i mänsklig lymfvävnad under tidig hivinfektion”. Vad handlar ditt projekt om? – Det går ut på att bygga vidare p

https://www.medicin.lu.se/artikel/virusmiljoner-fran-vetenskapsradet-till-joakim-esbjornsson - 2025-10-13

Att en kirurg har lång erfarenhet är ingen garanti för bra resultat efter prostatacanceroperation. Vilken operationsmetod kirurgen använder är heller inte avgörande för resultatet på lång sikt. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet. Även om det är välkänt sedan tidigare att resultaten efter en operation kan variera beroende på vem som utför operationen är fenomenet ganska outforska

https://www.medicin.lu.se/artikel/kirurgens-erfarenhet-inte-avgorande-resultatet - 2025-10-13

Många patienter som söker vård för långvarig höft- och ljumsksmärta blir remitterade till ortopedkirurgen. Sjukgymnasten Anders Pålssons doktorsavhandling från Lunds universitet visar att patienterna upplever låg livskvalitet och har låg fysisk funktion. Om smärtan kan ringas in och diagnosticeras redan på vårdcentralen kan patienternas dryga väntan på rätt behandling kortas. Det finns olika slags

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidigare-diagnostik-ger-kortare-koer-till-ortopeden - 2025-10-13

- D-vitaminbrist är vanligt i vår del av världen. Solen – vår bästa D-vitaminkälla – räcker inte till under vinterhalvåret, och det är också svårt att få i sig tillräckligt med kosten. Det säger Johan Malm, docent i klinisk kemi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö.D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och därigenom bygga upp och upprätthålla ett st

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-mycket-d-vitamin-behover-vi-0 - 2025-10-13

Forskarskolans koordinator Johan Flygare berättar om ATMP, om skolan och förklarar varför du bör söka. Deadline: 15 februari. Grattis till utnämningen som föreståndare för den nationella forskarskolan ATMP, ett nytt nationellt svenskt universitetssamarbete.– Tack! En mycket välbehövlig satsning. ATMP är personligen mycket viktigt för mig. Sedan jag började som biträdande koordinator för Stamcellsc

https://www.intramed.lu.se/artikel/sok-till-nya-national-atmp-research-school - 2025-10-13

Professorerna Marta Pertegás Sender och Jeremias Adams-Prassl har utsetts till fakultetens hedersdoktorer. Marta Pertegás SenderProfessor Marta Pertegás Sender, universitetet i Maastricht, inledde sin karriär inom akademin som doktorand i Leuven och disputerade år 2000 på en avhandling om gränsöverskridande patentintrång. Som nydisputerad arbetade Marta som lärare och forskare vid universitetet i

https://www.jur.lu.se/artikel/hedersdoktorer-2025 - 2025-10-13

Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre. Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinproducerande betaceller går emot den gamla uppfattningen att den autoimmuna process s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-overlevande-betaceller-hos-unga - 2025-10-13

Höga halter av miljögifterna PCB och DDT ökar kraftigt risken för typ 2 diabetes, visar en undersökning på kvinnor i övre medelåldern. Trots att PCB och DDT förbjöds i Sverige under 1970-talet har många vuxna fortfarande kvar miljögifterna i sitt blod. Orsaken är att de har lång nedbrytningstid och att de anrikas uppåt i matkedjanDe högsta halterna finns hos rovdjur som äter andra djur vilka har u

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/miljogifter-okar-diabetesrisk - 2025-10-13