Publicerad 26 februari 2018 Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2025-07-19

Publicerad 2 mars 2018 En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvarliga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Fynden publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Indelningen i typ 1- och typ 2-diabetes är förlegad. Nu föreslår forskarna istället en indeln

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna - 2025-07-19

Publicerad 5 mars 2018 Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2025-07-19

Publicerad 7 mars 2018 I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2025-07-19

Publicerad 9 mars 2018 Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2025-07-19

Publicerad 12 mars 2018 I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi. En av alla bakterier i våra tarmar. Bild: Frida F

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-07-19

Publicerad 12 mars 2018 Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-07-19

Publicerad 19 mars 2018 Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kär

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2025-07-19

Publicerad 21 mars 2018 En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2025-07-19

Publicerad 26 mars 2018 Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS som presenteras i dag. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. – De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-positiv-livssyn-och-hjart-lunghalsa - 2025-07-19

Publicerad 3 april 2018 Typ 1-diabetes kan orsakas av att tarminnehåll kommer in i bukspottskörteln och skapar inflammation, tror forskare vid Uppsala universitet. Deras förklaringsmodell utmanar den rådande synen på diabetes som en autoimmun sjukdom och innebär att sjukdomen kan behandlas på andra sätt än idag. Varje dag får två barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes. Insjuknandet har fördubblat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-forklaring-till-uppkomsten-av-typ-1-diabetes - 2025-07-19

Publicerad 9 april 2018 – IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap! Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2025-07-19

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 28 februari 2023 Den 13 februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes uni

https://www.medicin.lu.se/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad-1 - 2025-07-19

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 7 mars 2023 Pernilla Ny efterlyser bredare kunskap om klimakteriet. Foto: Åsa Hansdotter. Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig – och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid Lunds universit

https://www.medicin.lu.se/artikel/barnmorskans-fokus-battre-klimakterievard - 2025-07-19

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 7 mars 2023 För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material såsom interagerande celler. Forskare vid Lunds universitet utvecklat en mjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/datadriven-smart-mikroskopi-visar-var-bilden-ska-tas-0 - 2025-07-19

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 13 mars 2023 Illustration: Linnéa Haviland. Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter ett misstänkt anfall. En forskargrupp från L

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-epilepsidiagnostik-med-immunsvaret-som-ledtrad - 2025-07-19

Publicerad 14 mars 2023 Vill du veta mer om medicinsk humaniora? Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora är Lunds universitets nyaste interdisciplinära kunskapscentrum. Nu finns centrumet på en ny webbplats - och en blogg. Adress till webbplats: www.medicinsk-humaniora.lu.se Adress till blogg: med-hum.blogg.lu.se Varmt välkommen!

https://www.medicin.lu.se/artikel/besok-ny-webbplats-medicinsk-humaniora - 2025-07-19

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten) - publicerad 20 mars 2023 Två av forskarna bakom en studie som publiceras i Molecular Cell, Cristian Bellodi och Maciej Cieśla. Foto: Helena Fritz En forskargrupp vid Lunds universitet har identifierat en ny mekanism som kopplar metabolismen av RNA, ribonukleinsyra, till utvecklingen av leukemi hos patienter med blodsjukdomen myelodyspla

https://www.medicin.lu.se/artikel/reglering-av-gensplitsning-kan-ge-svar-pa-varfor-leukemi-utvecklas - 2025-07-19

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 27 mars 2023 Cancerforskaren Thoas Fioretos och neuroforskaren Oskar Hansson. Cancerforskaren Thoas Fioretos och neuroforskaren Oskar Hansson utsågs 2018 till Wallenberg Clinical Scholars – en satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stötta landets främsta kliniska forskare. Nu får de båda forskarna förlän

https://www.medicin.lu.se/artikel/wallenberg-clinical-scholars-forlangning-2023 - 2025-07-19

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 27 mars 2023 Illustration av bakterien Clostridioides difficile. Illustration: iStock. En vanlig tarmbakterie vi alla bär på gynnas när tarmfloran slås ut av en antibiotikabehandling. Eftersom bakterien är resistent och smittsam orsakar den problem, särskilt inom sjukvården. Nu visar en studie ledd från Lunds universitet vilk

https://www.medicin.lu.se/artikel/molekylar-superkraft-hos-resistent-bakterie-avslojad - 2025-07-19