Publicerad 24 mars 2025 I studien granskades bland annat ett opublicerat dataset om blåmesar. Foto: Maximilian Dorsch Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-06-19

Publicerad 1 april 2025 Forskarna förvånades bland annat över att igelkottarna innehöll så många olika miljögifter och så höga halter av bland annat bly. Bild: Istockphoto/Maren Winter. Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-06-19

Publicerad 3 april 2025 Artdiversiteten är högre i växtsamhällen som är omgivna av landskap med låg mänsklig påverkan, visar studien. Bild: Honor Prentice. Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-06-19

Publicerad 3 april 2025 En kärrgrön borneansk huggorm (Tropidolaemus subannulatus) trivs i undervegetationen i en tropisk skog nära Kubah National Park, Malaysia. Foto: Jonathan Goldenberg Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraldjur-lyser-mest-i-oppna-landskap - 2025-06-19

Publicerad 3 april 2025 Mörtar som flyttar mellan vattendrag har skarpare syn än sina stationära artfränder. Foto: Aron Hejdström Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-06-19

Publicerad 9 april 2025 Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har tilldelats Europeiska rymdorganisationens pris Earth Observations Excellence Award. Foto: Privat Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har tilldelats Europeiska rymdorganisationens pris Earth Observations Excellence Award. Hon får priset tillsamm

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-far-prestigefyllt-pris - 2025-06-19

Publicerad 10 april 2025 Studien visar att ett rewilding-inspirerat skogsbruk har flera fördelar, bland annat för den biologiska mångfalden. Foto: Salinger/iStock Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det vi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-06-19

Publicerad 17 april 2025 Atlas forskargruppen i Lund. Bakre raden: Samuel Kattaya & Lennart Österman. Mitten: Georgios Floros, Joey Staa, Hannah Herde & Else Lytken. Främre raden: Xintong Yu, Frank Fielder, Nairit Sur & Lara Calic. Foto: Johan Lindskoug. CERN:s fyra huvudexperiment – ATLAS, CMS, ALICE och LHCb – har tilldelats 2025 års Breakthrough Prize i grundläggande fysik, ett av världens mest

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-tar-lund-plats-i-varldens-storsta-vetenskapliga-aventyr - 2025-06-19

Publicerad 25 april 2025 På bilden från vänster: Sajitha Sasidharan, post-doc, Sara Linse, medsökande till centret, Anna Stradner, koordinator för forskarskolan, Emma Sparr, centerföreståndare. Sittande från vä: Nicole Galenkamp, post-doc, och Ferdinand Fandrei, post-doc. När Vetenskapsrådet för snart tre år sedan utlyste bidrag till så kallade excellenscenter beviljades totalt 15 nya satsningar r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/commons-ett-excellenscenter-med-siktet-installt-pa-det-gemensamma - 2025-06-19

Publicerad 29 april 2025 Ahmed Alshemi fyller på en behållare med flytande helium under experimentet. Foto: Oskar Stepancic Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2025-06-19

Publicerad 7 maj 2025 Ett nytt anslag från Familjen Kamprads stiftelse stöder forskning om konstgjorda rev för att hjälpa torsken i Östersjön. Bild: Viviane6276 Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om artificiella rev som ska hjälpa Östersjöns torskar.Grattis till anslaget And

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-miljonanslag-att-stodja-ostersjons-torskbestand - 2025-06-19

Publicerad 9 maj 2025 Ideonstipendiet 2025 tilldelades Pluvioflow – Andreas Persson, Abdulghani Hasan, Petter Pilesjö och Sam Sarwat. Foto: Lunds kommun Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2025-06-19

Publicerad 9 maj 2025 Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-06-19

Publicerad 15 maj 2025 Schöningen-spjuten har nu fått en robust och trovärdig åldersbestämning. Foto: Niedersächsisches Landesamt für Denkmalpflege Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-06-19

Publicerad 20 maj 2025 Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-06-19

Publicerad 20 maj 2025 Pollinering på natten är lika viktig som den som sker på dagtid, men har ofta underskattats. Bild: Franco Patrizia från Pixabay. I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-06-19

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 28 maj 2025 Den 22 maj inträffade Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammades på många håll. Det är dock inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det. Naturkontakt har blivit al

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-06-19

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 10 juni 2025 Statsminister Ulf Kristersson besökte Marint centrum i Simrishamn för att lära sig mer om fiske och forskning. Foto: Johan Joelsson Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2025-06-19

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 13 juni 2025 Professor emeritus Birger Schmitz bokdebuterar med "Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg". Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2025-06-19

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 juni 2025 Eric Warrant har tilldelats Europeiska forskningsrådets Advanced Grant om 2,5 miljoner euro under fem år. Foto: Ken Green. Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Bidraget på 2,5 miljoner euro under fem år gör det möjligt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-jattebidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-06-19