Sökresultat

En dag på jobbet kan vara både vindpinad och geggig – och alldeles ­underbart jordnära. Häng med ut på fältarbete, i jakten på anonyma hjältar som bidrar till den viktiga och allt mer uppmärksammade markhälsan. Mitt ute på en blåsig åker i nordvästra Skåne sitter ­Maria Gustavsson och ­spanar intensivt i den leriga jorden. Hon har frilagt en liten yta bland stråna av höstvete för att kunna undersö

https://www.lu.se/artikel/underjordens-hjaltar-sakrar-markhalsan - 2025-11-12

– När flyktingkrisen 2015 var ett faktum blottades bristerna i EU:s migrationsram. Det menar Alezini Loxa, doktorand vid Juridiska fakulteten och forskarskolan Agenda 2030, vars forskning går ut på att undersöka huruvida det finns något som kan kallas hållbar migration. Det var när hon besökte ett flyktingläger i Grekland och bevittnade flyktingarnas misär som hon bestämde sig för att lämna jurist

https://www.lu.se/artikel/agenda-2030-hur-gor-vi-migrationen-hallbar - 2025-11-12

Forskning och utbildning måste hållas samman när campus växer och förändras. Nya miljöer är på gång, både inomhus och utomhus. För att samordna arbetet öppnar två nya kontor – för hela campus respektive Science Village. Universitetet ­inrättar ett nytt kontor och ett nytt råd med totalt fokus på utvecklingen av campus. Syftet är att få en helhetsbild och undvika blindskär när omkring en tredjedel

https://www.lu.se/artikel/storsatsar-pa-campusutveckling - 2025-11-12

Det fem decennier långa inbördeskriget i Colombia var förödande för befolkningen, men positivt för regnskogen. Som gerillans gömställe lämnades landets Amazonas­region relativt orörd, men när fredsavtalet slöts 2016 försvann plötsligt det indirekta skyddet. Sedan dess har avskogningen av ­Colombias regnskog tilltagit till förmån för boskapsuppfödning av kött- och mjölkkor. I sin forskning vill Age

https://www.lu.se/artikel/agenda-2030-sparbart-kott-kan-skona-regnskogen - 2025-11-12

Johan Alexon, huvudskyddsombud för gemensamma förvaltningen, vänder sig till chefer och medarbetare inför att vi kommer tillbaka till våra kontor. Respektera att vi är olika med olika ­förutsättningar. Det syns inte på utsidan om man är riskgrupp, eller orolig för sig själv eller ­någon anhörig. Ta hänsyn till dem som inte känner sig helt ­bekväma med att vara tillbaka på arbetsplatsen. Var beredd

https://www.lu.se/artikel/tips-en-smidigare-atergang-till-arbetsplatsen - 2025-11-12

En innovation behöver inte nödvändigtvis vara något som har med patent och produkter att göra. Det kan handla om en plattform eller en idé om hur man gör allmänna platser tillgängliga för utövare av olika religioner. – Vi inom humaniora och teologi måste omdefiniera innovationsbegreppet, menar ­Johannes Persson, HT:s dekan, och får medhåll av Bo Ahrén, som är ordförande för fakulteternas innovatio

https://www.lu.se/artikel/en-innovation-maste-inte-vara-en-produkt - 2025-11-12

Växthusen i Botan kommer att byggas om så att den sällsynta kottepalmen får sträcka på sig. Agardhianum är redan renoverat och en ny utställningslokal, lärosal och odlingsträdgård kommer ta form under de närmsta åren. Botaniska trädgårdens föreståndare Bente Eriksen släpper in oss i det prunkande växthuset och den fuktiga värmen slår emot oss. Kottepalmen pressar krumt sina palmblad mot taket och

https://www.lu.se/artikel/nya-tag-i-botan - 2025-11-12

LU Futura, tankesmedjan med syftet att tänka nytt och fritt inför kommande framtidsscenarier, drabbades själv rejält av framtiden. Av de tre planerade arbetsåren åts hälften upp av pandemin och många arrange­mang fick ställas in. – Men det vi hann med var framgångsrikt och i höst har vi en spännande agenda, säger LU Futuras föreståndare Lynn Åkesson. Hon hade gärna sett en fortsättning med ett nyt

https://www.lu.se/artikel/lu-futura-slutar-med-flaggan-i-topp - 2025-11-12

Det har inte alltid varit lätt att vara kvinna i Svenska kyrkan. För tre år sedan hittades några av de första prästvigda kvinnornas egna berättelser om hur det var att vilja arbeta inom kyrkan i en tid då kvinnor inte kunde bli präster, och om att sedan vara de första kvinnorna i yrket. Nu har deras berättelser blivit en bok. Teologen Frida Mannerfelt berättar hur hon satt hemma i köket hos den pe

https://www.lu.se/artikel/nar-kvinnorna-fick-tala-i-forsamlingen - 2025-11-12

Alla har varit med om det – ögonblicket när det blir obekvämt i fikarummet efter att någon sagt något olämpligt, eller när någon fått ett utbrott och ingen vill kommentera eller säga emot. En outtalad konflikt har orsakat det vi här i Sverige kallar ”dålig stämning”. Etnologerna Katarzyna Herd och Jakob Löfgren arbetar just nu med en undersökning om hur utrikesfödda på svenska arbetsplatser upplev

https://www.lu.se/artikel/de-har-svart-balte-i-dalig-stamning-pa-jobbet - 2025-11-12

Det har hänt mycket inom koagulationsmedicinen sedan Jan Astermark först började forska på 80-­talet. Det senaste är framstegen inom genterapibehandling och de första patienterna med svår blödarsjuka (hemofili) som behandlades i Malmö förra året. – Det är fantastiskt spännande att få verka i ett forskningsfält där det händer så mycket. Den forskning och de behandlingsframgångar som skett under de

https://www.lu.se/artikel/blodarsjuka-lovande-resultat-av-behandling-med-genterapi - 2025-11-12

De flesta vid universitetet byter ut sin dator efter tre, fyra år oavsett om den fungerar eller inte. Men så finns det fakulteter där datorerna används tills de tar slut – i tio år. Datorsvinn har hittills inte varit i fokus när det gäller hållbarhetsarbete vid LU, men nu har masterstudenter i klimatstrategi försökt kartlägga läget. Masterstudenterna Malin Löfgren, Natalie Varady, Ola Olsson och S

https://www.lu.se/artikel/klimatstudenter-efterlyser-gemensam-hallbarhetsstrategi-datorer - 2025-11-12

Om man tittar noga på Niclas Nilssons händer och armar kan man fortfarande se ärren efter de sprutor han tagit genom åren för sin blödarsjuka, även om de bleknat rejält sedan januari 2020. Det var då han tog den sista sprutan. Efter behandlingen med genterapi har han nämligen inte behövt ta en enda injektion. Niclas Nilsson kommer från en blödarfamilj där fyra av sju syskon är blödarsjuka. En av d

https://www.lu.se/artikel/blodarsjuka-jag-hade-hockeyhjalm-tills-jag-var-fyra-ar - 2025-11-12

– Toke är blyg, men utforskar mest av alla och Siggi är avslappnad och vänlig. Men man måste känna dem för att kunna arbeta med dem, säger kognitionsvetaren Stephan Reber. Och han talar inte om sina kollegor utan om alligatorerna som nu är på plats i Ystad djurpark där forskarna har en specialanpassad anläggning för att studera djurens kognition. Värmen och fukten slår emot en när man kliver in i

https://www.lu.se/artikel/alligatorer-en-nyckel-till-dinosauriernas-tankevarld - 2025-11-12

Att publicera forskningsresultat i öppet tillgängliga tidskrifter på webben – open access – är på många sätt en tillgång i forskningsvärlden. Men tyvärr har många oseriösa aktörer dykt upp, som bara vill lura forskare på pengar. Olga (som vill vara anonym) hade publicerat sig över 25 gånger innan hon föll offer för en rovdjurstidskrift. Idag skäms hon för att hon lät sig luras. Men hon är långt if

https://www.lu.se/artikel/se-upp-rovdjuren - 2025-11-12

Cyberattackerna mot universitet har ökat kraftigt de ­senaste två åren. Främst handlar det om e-post-attacker, så kallat nätfiske eller phishingmail, med syfte att ta sig in i och ta över hela it-miljöer. Attackerna lyckas ofta. Lunds universitet skiljer sig inte från mängden. Antalet cyberattacker mot lärosäten och andra myndigheter, men också mot före­tag, har skjutit i höjden de senaste åren. P

https://www.lu.se/artikel/cyberattacker-mot-universitet-okar - 2025-11-12

En framgångsrik forskare behöver inte bara producera god forskning, forskningsresultaten måste också bli synliga i den hårda konkurrensen. Ett sätt att ge ökad synlighet och spridning är att publicera i open access (OA)-tidskrifter – något som kan gå fel om man inte ser upp. Genom OA-tidskrifterna blir forsknings­resultaten fritt tillgängliga på nätet, men genomgår samma granskningsförfarande som

https://www.lu.se/artikel/kolla-alltid-tidskriften-noga-fore-publicering - 2025-11-12

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2025-11-12

Mobile Heights, LU Experience, IVA Syd, utbildningsnämnden, få utbildningsplatser, nya styrelseledamöter, Lärosäten Syd och Foodbest är några av punkterna i detta rektorsbrev. Nya styrelseledamöter. Vid val genomfört 4 april 2013 har universitetskollegiet utsett följande lärarrepresentanter i Lunds universitets styrelse under perioden 2013-05-01-2016-04-30: docent Ann-Katrin Bäcklund, dekan för Sa

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-15-april - 2025-11-12

Redan i slutet av 1960-talet lanserades teorier om en möjlig förekomst av supertunga grundämnen. Deras mest långlivade atomkärnor skulle kunna ge upphov till en så kallad ”stabilitetsö” långt bortom grundämnet uran. Men nu visar en studie, som letts av kärnfysiker vid Lunds universitet, att ett 50 år gammalt kärnfysikmanifest måste revideras. Det tyngsta grundämnet som finns i naturen är uran, var

https://www.lu.se/artikel/karnfysikalisk-seglats-mot-mytomspunnen-o - 2025-11-12