De språkförändringar som jag undersöker i mitt avhandlingsprojekt rör uppluckring av kongruens i den moderna svenskan. Att svenskan haft en mycket syntetisk struktur med rik morfologi och friare ordföljd under fornsvensk tid och fått en alltmer analytisk struktur med mindre morfologi, fastare ordföljd och större andel funktionsord är känt. Min tes är att denna utveckling fortfarande pågår och bl.a. manifesteras i den predikativa adjektivböjningen.

Vid sidan av mitt avhandlingsprojekt undersöker jag den växande förekomsten av oböjliga adjektiv i svenskan från mitten av 1800-talet fram till idag. Utöver själva kartläggningen beskriver jag hur språkvårdare under samma period förhållit sig i sina rekommendationer till bruket av oböjliga adjektiv. Denna forskning är finansierad av ett stipendium från Stiftelsen Erik Wellanders fond.