Augustinus

Augustinus, som lade grunden för både teologi och filosofi i medeltiden, är västerlandets mest betydande teolog och en av kyrkans fyra stora kyrkolärare. Han fick avgörande betydelse även för reformationen. Hans Confessiones (Bekännelser) brukar betraktas som den första psykologiska självbiografin. Han har också kallats "Den första moderna människan".

Augustinus föddes i Tagaste i Nordafrika. Fadern, Patricius, var en romersk ämbetsman. Modern Monica, en hängiven kristen, fick stor betydelse för sonens uteckling.

I Kartago studerade han retorik och juridik. Genom läsning av Cicero väcktes hans intresse för filosofi. Han ville ge Kristi person en plats i sanningssökandet. Men den nordafrikanska kyrkan avvisade alla försök att förena tro och filosofi. Som lärare i vältalighet i Milano fann han i en kristen nyplatonism en väg att förena tro och filosofi. Han lyssnade till predikningar av kyrkofadern Ambrosius. Både denne och nyplatonismen hyllade ett asketiskt och jungfruligt liv, som var oförenligt med det liv Augustinus förde tillsammans med en konkubin.

År 386 inträffade hans berömda omvändelse. I en trädgård hörde han ett